Gun Hedlund Institutionen för samhällsvetenskap Örebro Universitet ...

I den svenska allmänna debatten har argument 1 och 2 varit vanliga och ofta accepterade av
partier och organisationer. Argument 3 däremot är betydligt mer kontroversiellt och har
förknippas med radikala kvinnogrupper som fört fram kvinnors krav med stark intensitet och
där det finns en uppenbar risk för öppna könskonflikter. Något nytt inträdde därför med den
statliga utredningen Varannan Damernas med syfte att kartlägga kvinnorepresentation i
statliga styrelser och nämnder. 6 I denna utredning fastslogs att det var den tredje
argumentationslinjen som låg till grund för utredningens förslag om kraftfulla insatser för att
öka kvinnorepresentationen i icke-folkvalda organ. Uttrycket ”varannan damernas” kom
sedan att leva vidare och spridas till nomineringsprocessen inför 1994 års val där den
humoristiska anknytningen till tanken på danstillställningar gjorde att det framstod som
mindre provocerande än ordet kvotering.
Går det då överhuvudtaget att tala om kvinnors intressen? Finns det något gemensamt som
förenar kvinnor över parti-, klass- och etnicitets-gränser? Nej, svarar vissa forskare, det är en
omöjlighet att finna den minsta gemensamma nämnaren. Andra menar att en sådan fråga som
allmän rösträtt bör kunna betraktas som ett gemensamt kvinnointresse eller att frågor som rör
barnafödandet med nödvändighet är ett principiellt kvinnointresse 7 Statsvetaren Anna G
Jónasdóttir gör ett inlägg i den teoretiska debatten och föreslår en begreppsutredning. Genom
att skilja på form och innehåll kan det vara möjligt att bringa reda i diskussionerna vad som är
kvinnors intressen menar hon 8 Denna intressetori tar fasta på den latinska betydelsen av inter
esse vilket är vara bland. Att vara med och finnas på plats där beslut fattas, oavsett i vilka
sammanhang, är ett uttryck för formen. Det räcker emellertid inte med att närvara. Att kunna
utöva kontrollerad närvaro är ett gemensamt kvinnointresse och det innebär att kvinnorna
själva avgör när och hur de väljer att agera som intressegrupp och vad som är ”kvinnofrågor”.
Det innebär även att vara på plats och ha inflytande över själva betingelserna för val d v s
vilka frågor som överhuvudtaget kommer upp på dagordningen eller som inte bör föras upp
på dagordningen. 9 För forskaren däremot är det inte möjligt att teoretiskt bestämma
innehållet i vilka sakfrågor som är kvinnors gemensamma intressen, det kan variera historiskt
och i olika samhällstyper.
Detta synsätt betyder i praktiken att i många frågor kan kvinnor vara oense sinsemellen och i
andra frågor samarbetar de utmärkt med män . Det väsentliga är att kvinnorna som kollektiv
har makten att avgöra vilka allianser som utgör den lämpligaste strategin från fall till fall.
”Kanske kan vi tala om en differentierad sammanhållning mellan kvinnor - en
sammanhållning som bygger på medvetenheten om både gemensamma och olika intressen, en
sammanhållning som utgör förutsättningen för att på kvinnors villkor också kunna samverka
med männen” 10
6
SOU 1987:19. Varannan Damernas. Slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresentation.
7
Drude Dahlerup (1984) "Overcoming the barriers. An approach to the study of how women´s issues are kept
from the agenda" I Judith Stiehm (ed) Women´s Views of the Political World of Men. Se även Beatrice Halsaa
(1987) "Har kvinnor gemensamma intressen? " i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 sid 42-56
8
Anna Jónasdóttir (1991) Love Power and Political Interests.
9
Reproduktionsteknologi och donationsanmälningar är exempel på områden där människor ställs inför nya val
som man pådyvlas av "utvecklingen".
10 Jónasdóttir (1994:70) "Kärleksmakt och politiska intressen" i Teorier om patriarkatet, red Jónasdottir.A och
Björk.G.