Gun Hedlund Institutionen för samhällsvetenskap Örebro Universitet ...

som kvinnor. 17 Denna auktoritet erövras bl a via att de tillför något ”nytt” till politiken vilket
kan ses som en del av ”personlig auktoritet”. Det som Jónasdóttir betraktar som ett
kvinnoproblem, nämligen att kvinnor måste rättfärdiga sitt deltagande med att deras
kunskaper är ett komplement till männens och nyttiga för samhället, är en missuppfattning
menar Skeije. I själva verket bygger även en manlig, personlig auktoritet på nödvändigheten
av att rättfärdiga sin position med att man vill förändra och föra in nya mål. Den amerikanska
forskaren Kathleen Jones däremot ifrågasätter den traditionella synen på vad auktoritet är och
argumenterar för en annorlunda syn på begreppet som inbegriper en ”kvinnlig” aspekt där
medkänsla finns med på samma sätt som i föräldrarollen.
Det kan vara rimligt att föra in Eduards tankar om deltagande som individer och kollektiv i
ledande positioner i denna teori-diskussion. Ett sätt att gå vidare i tänkandet om inflytande
och auktoritet är att särskilja mellan indivduellt och kollektivt inflytande respektive indivduell
och kollektiv auktoritet som kvinnor. Att kvinnor kan utöva en kontrollerad närvaro och även
tillerkännas auktoritet som kvinnor framkommer i en studie som behandlar lokala variationer i
kommunal politik och förvaltning. 18 Denna auktoritet är emellertid indivduell och kopplad till
ett erkännande av ett mycket starkt ledarskap som i vissa delar kan ses som ett uttryck för ett
traditionellt, manligt ledarskapsideal.
Det som bör betonas med anledning av 1990-talets intresse för kvinnors integrering i
ledarskap och maktutövandet är att detta skett i en tid präglad av omfattande förändringar. Det
handlar om dels stora politiska systemförändringarna och dels politikens strukturomvandling.
Med systemförändringar avses till exempel förändringar både i internationella relationer
mellan stater och systemförändringar inom en stat, t ex i relationen mellan stat-kommun. En
viktig fråga är på vilket sätt och på vilka villkor kvinnor och män är delaktiga i
förändringarna, t ex i fråga om vilka intressen som drivs och vilka som institutionaliseras. Det
är rimligt att anta att systemförändringarna också leder till ändringar i hierarkiska nivåer,
vilket i sin tur ger olika resultat för kvinnor och män.
När det gäller politikens och förvaltningens strukturomvandling kan en uppluckring och
sammanblandning av olika institutionaliserade ansvars- och maktförhållanden iakttas. Frågan
är vilka som blir t ex de statspolitiska, ekonomiska, familjära och - sist men inte minst - de
könspolitiska implikationerna av denna uppluckrings- och sammanblandningsprocess. 19
Frågor av intresse ur ett könsperspektiv är till exempel: enligt vilka principer organiseras vilka
verksamheter, vilka maktrelationer stärks eller urholkas, vilka värden institutionaliseras, och i
vilken uppsättning av sfärer/samhällssektorer sker det? 20
Hur närmar vi oss den internationella forskningen om strukturförändringar som i sin tur
påverkat ledarskapet? Här finns inom den internationella forskningen en rad begrepp:
transformation, transition, change och flux. Medan transformation kan ses som en förändring
på makro-nivå utan mål har transition en innebörd av det finns en målinriktning. Change är ett
mer vagt begrepp medan flux kan anses fånga den mångfald av förändringar som pågår
samtidigt och åt olika håll. Vi väljer att använda oss av begreppet flux som, även om det kan
17
Skeije (1994) "On authority: Weberian Ideal Types and Norwegian Politics" i Politics- a Power Base for
Women? Report from a conference in Örebro, Sweden, May 12-16 1993.
18
Hedlund, Gun (1997 ibid) samt (1998) ”Variationer i kvinnors politiska deltagande” kapitel i antologi, Delad
kommunal makt, red. Ulrika Lorenzi.
19
Jónasdóttir (1996), Genusperspektiv på statsvetenskap i Genusperspektiv på forskningen Ds 1996:26 s 96.
20 Ibid