Gun Hedlund Institutionen för samhällsvetenskap Örebro Universitet ...
Gun Hedlund Institutionen för samhällsvetenskap Örebro Universitet ...
Gun Hedlund Institutionen för samhällsvetenskap Örebro Universitet ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En viktig fråga gäller emellertid kvinnors möjlighet att utöva kontrollerad närvaro som<br />
individer eller kollektiv hävdar statsvetaren Maud Landby Eduards. Hon menar att som<br />
individer betraktas kvinnor allt oftare som en resurs, rentav en tillgång i ledande<br />
positioner.Som grupp(er) med uttalade kvinnointressen betraktas de däremot ofta som ett hot<br />
mot ordningen 11<br />
Vilka intressen är det då som kvinnor rent empiriskt prioriterat i sin roll som ledare i politiken<br />
och inom <strong>för</strong>valtningen? Ett genomgripande mönster är kvinnors inriktning mot sociala- eller<br />
omsorgsfrågor. Detta har av vissa forskare betecknats som ett exempel på marginalisering<br />
eller stereotypisering, där kvinnor anses bli fastlåsta eller hänvisade till vissa områden. Andra<br />
forskare har menat att kvinnors positioner inom dessa områden är att betrakta som ett<br />
strategiskt självval eftersom den offentliga servicen både på nationell och lokal nivå har en<br />
avgörande betydelse <strong>för</strong> kvinnors konkreta livsvillkor. Dessutom är det inom dessa områden<br />
som kvinnliga chefer har en yrkesmässig kompetens att grunda sin auktoritet på. 12 Den av<br />
kvinnohistoriker ofta refererade teorin om ett genussystem har använts <strong>för</strong> att tolka<br />
uppdelningen av intresseområden mellan kvinnor och män som ett uttryck <strong>för</strong> segregering av<br />
könen. 13 Frågan tycks inte vara så enkel som ett antingen-eller, kvinnor i ledande positioner<br />
har haft ett starkt, självvalt intresse och engagemang i social service samtidigt som ett manligt<br />
tolknings<strong>för</strong>eträde avgjort när och hur dessa frågor kommit upp på besluts- arenan. 14<br />
Auktoritet<br />
Ett sätt att gå vidare i teoridiskussion om integrationen av kvinnor som ledare och hur<br />
kvinnors verkliga maktutövning kan undersökas är, menar jag, är att utgå ifrån en distinktion<br />
mellan makt som inflytande och som auktoritativ makt. 15 Att kvinnliga ledare i politiken har<br />
haft, och har, makt i betydelsen inflytande på politikens innehåll tycks vara ett empiriskt<br />
faktum. Auktoritativ makt däremot inbegriper ett öppet erkännande av en legitim makt ”som<br />
kvinnor” d v s <strong>för</strong>hållanden där kvinnor i ledande position inte behöver ”tona ned” att de<br />
<strong>för</strong>eträder kvinnors intressen utan tvärtom öppet deklarerar och får respekt <strong>för</strong> detta. Denna<br />
auktoritet saknas idag, menar Jónasdóttir. Istället tvingas kvinnor att motivera sitt politiska<br />
deltagande med att de är ”nyttiga” <strong>för</strong> samhället. När det gäller kvinnor i ledande position<br />
inom <strong>för</strong>valtningen har de rekryterats under en period av stora omvandlingar i den<br />
kommunala verksamheten och det har ofta funntis <strong>för</strong>hoppningar om att dessa ”nya chefer”<br />
ska vara mer flexibla, lyhörda och ha en närhet till personalen som underlättar svårbemästrade<br />
besparingskrav. Även här finns en ”nytto-aspekt” på det kvinnliga ledarskapet. 16<br />
Även andra forskare har intresserat sig <strong>för</strong> frågan om kvinnors auktoritet i ledande position.<br />
Den norska forskaren Sjeije ifrågasätter Jónasdóttirs teori om att kvinnor saknar auktoritet<br />
som <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> kvinnors intressen och tycker sig med utgångspunkt i den tyske<br />
sociologen Webers idealtyper kunna se att kvinnor i norsk topp-politik har en viss auktoritet<br />
11<br />
"Maud Landby Eduards (1995) sid. 163 "Politiken <strong>för</strong>kroppsligad" i Politikens väsen-Idéer och institutioner i<br />
den moderna staten" red. Björn von Sydow m fl.<br />
12<br />
Bergqvist (1994) Mäns makt och kvinnors intressen. samt Skeije, Hege (1992) Den politiske betydningen av<br />
kjonn. En studie av norsk topppolitik.Rapport nr 11. Oslo, Inst for samfunnsfag-<br />
13<br />
Yvonne Hirdman (1990) "Genussystemet" sid. 95 i Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens<br />
huvudrapport SOU 1990:44<br />
14<br />
<strong>Hedlund</strong> <strong>Gun</strong> (1996) Det handlar om prioriteringar. Kvinnors villkor och intressen i lokal politik. Se även<br />
Karlsson. <strong>Gun</strong>nel (1996) Från broderskap till systerskap..<br />
15<br />
Anna G. Jónasdóttir (1986), Kön makt politik i Feminism och marxism. En <strong>för</strong>älskelse med <strong>för</strong>hinder,.<br />
16<br />
Holmquist, Carin (1997) Den ömma bödeln. Kvinnliga ledare i åstramningstider i Sundin, Elisabeth (red) Om<br />
makt och kön i spåren av den offentliga sektornas omvandling, SOU 1997:83.
Change language