Irene Virtala Tystnaden talar Om finländska krigsbarn i skönlitteraturen

läsa i flera seminarierapporter, 34 journalistiska reportage, 35 populärvetenskaplig litteratur, 36
kunskapsöversikter, 37 artiklar 38 och även i skönlitteratur. 39
En del akademiska delrapporter och uppsatser om krigsbarn har publicerats på åttio- och
nittiotalen då forskningen om krigsbarn tycks ha kommit i gång. Krigsbarnens öden har
granskats ur flera olika aspekter vilket vittnar om ett brett intresse för ämnet. 40 Heikki
Salminens artikel ger en kort överblick över den tidigare forskningen om krigsbarn och
över hans egen pågående forskning som förväntas ge en mer heltäckande kartläggning av
barnförflyttningarna. 41 Litteraturförteckningen över facklitteratur om krigsbarn i
Krigsbarns erinran. Snäll, lydig och tacksam (2003) är tämligen komplett.
De två delområden som har utforskats i doktorsavhandlingarna av Lillemor Lagnebro
(1994) och Eila Räsänen (1988), svensk översättning (1990) presenterar sinsemellan
motsägelsefulla resultat. Forskningsmetoderna och -områdena är också helt olika. Urvalet
av de intervjuade krigsbarnen är relativt litet. De viktigaste akademiska forskningsresultaten
i ämnet kan således endast sägas registrera avgränsade delområden.
Stora grupper av nyckelpersoner i krigsbarnsfrågan har inte kommit till tals, t.ex. biologiska
föräldrar, mottagande fosterföräldrar mm. Ett stort antal människor var involverade i
34
Den kanske mest kända är rapporten från Children and War – Proceedings of Symposium at Siuntio Baths, Finland
1983, andra rapporter t.ex. Child Victims of Armed Conflicts – NGO Forum 1986, Report from Workshop to Exchange
Experiences of Psychosocial and Psychotherapeutic Work av Noelle Thomas.
35
Dorothea E. Woods vid Quarker United Nation’s Office, Jan Tystad vid Dagbladet i Oslo, Krigsbarn av Roger
Rosenbratt vid tidskriften Time.
36
Bruno Bettelheim: Det upplysta hjärtat. Hur man överlever som individ i massamhället 1985, David Elkind: Det
hetsade barnet – att stressas in i vuxenvärlden 1984, Neil Postman: Den förlorade barndomen 1984.
37
Namazis rapport inför UNICEFs styrelsemöte i New York 1986, Everett M. Ressler/Neil Boothy/Daniel Steinbock:
Unaccompanied Children – Care and Placements in Wars, Natural Disasters, and Refugee Movements 1971, Heinz
Spira: De hårdast drabbade – om barn och krig i Centralamerika, Etiopien, Somalia, Sudan, Pakistan, Libanon, Barn i
krig-projektet 1982, Lars Gustafsson: Omsorg om barn under beredskap och krig 1983, Lars Gustafsson/Agneta
Lindkvist/Birgitta Böhm: Barn i krig 1987.
38
Det finns en mängd artiklar av vetenskaplig karaktär i ämnet, t.ex. en svensk översikt över begreppet
överlevnadssyndromet av Josef Ram/edith Goldman: Livsvilja. Vilja till överlevnad 1986, om andragenerationseffekter,
Gay, Fuchs & Blittner i Tel Aviv, Silvia Brody: The Son of a Refugee, en sammanställning av litteratur om krigstrauman
av Hartmut Apitsch: Det upprepade traumat, Judith Kestenberg: Child Survivers of the Holocaust – 40 years
later 1985, Flora Hogman: Role of Memories in Lifes of World War II Orphans 1985, sarah Moskovitz: Longitudinal
Follow-up of Child Survivors of the Holocaust 1985, Robert Krell: Child Survivors of the Holocaust – 40 years later
1985, John Bowlby: Attachment and loss, vol I 1969, vol II 1980, Michael Rutter: Interventions to Reduce Mental
health Problems in Refugee Children and Adolescents 1985, Lenore Terr: The Effects of Psychic Trauma. Four year
after a School – Bus Kidnapping 1983, Joel Brende: A Psychoanalytic Study of the Child 1973, Raija-Leena Punamäki:
Psychoanalytical Reactions of Palestinian Women and their Children in Conditions of Political Violence 1986.
39
Förteckning över skönlitteraturen av och om de finländska krigsbarnen finns i slutet av denna bok, sammantaget ett
sjuttiotal böcker. Om internationella författarna kan nämnas i första hand Elie Wiesel: Natten. Gryningen. Dagen,
Trilogi 1985. Om nyare krigsbarnslitteratur: W. G. Sebald: Austerlitz 2002, Magda Eggens: Ska det aldrig bli fred?
2001, Janet Lugn: Det ihåliga trädet 2000, Niklas Krog: Gudarnas son 2000, Ewa Cristina Johansson: Karolinen 2000,
Jan Marsden: I skymningens land 2000, Nu är mörkrets tid 2000, Den tredje dagens kyla 2000, Audrey Flegg: Katies
krig 1999, Marja Taussi Sjöberg: Martta ja Eero 1999, Uri Orlev: Ön i Fågelgatan 2000.
40
Jalo 1950: Tilastoa lastensiirroista Ruotsiin vuosina 1941-1946 Sosiaalinen aikakauskirja. Schildt/Runeberg 1961: Lapsemme
Tanskassa. Lomu 1974: Lastensiirtokomitea ja sen arkisto 1941-1949. Båsk 1976: Finländska krigsbarnen i
Sverige. Evans 1984: Ero ja lapset. Kavén 1985: 70.000 små öden. Tuunainen 1982: Sotien aikana Ruotsiin lähetettyjen
suomalaislasten mielenterveydestä. Sarjala 1985: Sosiaalihuollon, kansanterveyden ja kriisien torjunnan puoli vuosisataa.
Antikainen 1998: Suomalaiset sotalapset Ruotsissa talvisodan aikana. Eronen 1996: Lastensiirrot poliittisena
kysymyksenä jatkosodan alun Suomessa. Korppi-Tommola 1996: Sotalapset tutkimusraportti. Jonsson 1996: Att vara
barn till ett finskt krigsbarn En andragenerationsstudie. Pykäläinen 1996: Sotalapset, tutkimus sotalasten kokemuksista
ja elämänvaiheista. Selkinen 1998: Olin sotalapsi: aikuisen sotalapsuudelleen antama merkitys. Smeds 2000: Finska
krigsbarns minnesbilder av språkväxlingar i olika kontext.
41
Salminen: ”Suomalaisten sotalasten historiasta tutkimus” (Siirtolaisuus/Migration 4/1998:18-23). En omfattande
litteraturförteckning över forskning om finländska krigsbarn ingår i (Krigsbarns erinran. Snäll, lydig och tacksam
2003:182-188). En mer detaljerad översikt över tidigare forskning om finländska krigsbarn (Salminen 2001:10-20). I
nyupplagan (70.000 pientä kohtaloa. Suomen sotalapset 2004 av Pertti Kavén) presenteras nya forskningar om
barntransporternas psykiska efterföljningar.
18