Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I Karolinernas<br />
fotspår<br />
Text: David Bergman<br />
Bild: David Bergman och Alexander<br />
Nilsson<br />
Strax efter jul föddes intresset<br />
att genomföra den traditionella<br />
Karolinermarschen vintertid. Historien<br />
om Armfelds Karoliner som dog på<br />
fjället var bekant sedan skoltiden i Östersund<br />
och inom kort togs beslutet att genomföra<br />
marschen.<br />
Alexander Nilsson från ATS visade direkt intresse.<br />
Det gjorde även Niklas Widell och Rickard<br />
Eklund. Rickard som på grund av sin, i gruppen,<br />
något högre ålder fi ck smeknamnet DG efter Hamilto<strong>nr</strong>omanerna.<br />
Två kadetter från Östersund<br />
hade på avvägar hört talas om planerna och anslöt<br />
sig direkt. Måns Eriksson från Signbat och Daniel<br />
Andersson från S1, den senare fi ck under veckan<br />
stå ut med konstanta rekryteringsförsök från de<br />
mer vintervana signalisterna. Kontakter togs med<br />
kamratföreningen I5 som direkt gav oss tillstånd<br />
att gå som eget sällskap enligt deras program.<br />
Förberedelser<br />
Redan under BÖ2 började utprovning av tält och<br />
sovsäckar och många höjde ögonbrynen av förvåning<br />
över det vintermaskerade Kerontältet inne på<br />
Trosslingan. Rickard ville prova vintersovsäcken<br />
under bar himmel och lade sig otaktiskt i en upptrampad<br />
gång i anslutning till förläggningen. En<br />
grupp mycket förvånade soldater var under natten<br />
nära att trampa ner honom på väg ut till eldställningarna.<br />
Efter en natt i Kerontältet resignerade<br />
Rickard med klaganden över ryggont och omgrupperade<br />
in till det mer anatomiskt riktiga trägolvet<br />
inne i den uppvärmda Hemvärnsstugan.<br />
Väl hemma gav bataljonschefen sin välsignelse<br />
och gick med på att sponsra expeditionen ekonomiskt.<br />
Minibuss med takbox beställdes och kartor<br />
hämtades ut. Adjutanten beställde mat och godis<br />
för ett helt kompani, Rickard hämtade ut fjällsäkerhetsmateriel<br />
för en längre Nordpolenexpedition<br />
och lånade ihop GPS:er. Här hämtades även fjällpulkor<br />
ut och Rickard och Niklas orerade om den<br />
närmast ofantliga lastkapaciteten och dess förmåga<br />
att glida smidigt som ett strykjärn över fjället.<br />
Avfärd<br />
Under färden mot Östersund placerades Niklas,<br />
utan diskussioner, i baksätet och förbjöds att orientera<br />
då en tidigare felnavigering längs samma väg<br />
placerat honom i Tärnaby istället för Boden. Till<br />
lunch ville Rickard utspisa palt men blev utskrattad<br />
av övriga och bilen stannade vid första bästa pizzeria.<br />
Framme i Östersund utspisades middag med de kadetter<br />
som fanns i staden och det informerades kort<br />
om pågående verksamhet hemma. Det blev en tidig<br />
kväll och en lika tidig morgon för avfärd mot Tydal<br />
som var startpunkten på den norska sidan. Alexanders<br />
fl ickvän hade hyrts in för att köra tillbaka<br />
bilen in till målet i Handöl på den svenska sidan.<br />
Starten försenades något då Niklas envist förespråkade<br />
Hamburgare i Trondheim. Efter fl era vägtullar,<br />
letande i innerstaden efter en hamburgersylta<br />
och många extramil anlände vi till startpunkten<br />
och påbörjade marschen. Redan i den första uppförsbacken<br />
tog Rickard och Niklas tillbaka alla<br />
uttalanden om pulkornas förträffl ighet och förbannade<br />
detta tortyrredskap och dess effekter på höftbenen.<br />
Alexander inledde även den prestigefyllda<br />
tävlingen att inte ramla med en huvuddykning ner<br />
i pudersnön. Flera följde efter honom och antalet<br />
omkullåkningar räknades noga.<br />
Sen kväll första dagen
Change language