You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Säkerhetskontroll av fordon före uppkörning under<br />
KBS motorutbildning v.16-17.<br />
Motorinstruktören på bilden är tillika sekreterare i kamratföreningen<br />
<strong>S3</strong><br />
<strong>Kamratförening</strong><br />
<strong>nr</strong> 2
Ordföranden har<br />
ordet<br />
Bäste signalister och<br />
övriga läsare!<br />
Som ordförande i S<br />
3 <strong>Kamratförening</strong> är<br />
det naturligt att jag i<br />
första hand skriver för<br />
föreningens medlemmar.<br />
Detta nummer av<br />
PARABOLEN ingår<br />
dock som en av fl era<br />
kamratföreningars<br />
skrifter i en sammanhållen tidning. Förhoppningsvis<br />
lockar detta fl era att ta del PARABOLEN. Har<br />
Du kopplingar till Signalbataljonen eller tidigare<br />
<strong>S3</strong> kan du ansöka om att bli medlem i föreningen.<br />
Du är välkommen!<br />
C I 19 har tidigare beslutat att ge ut en gemensam<br />
tidskrift för kamratföreningarna. Detta har väckt<br />
känslor av olika slag. Frågorna som inställer sig är<br />
bla: Känner Du gemenskap med de övriga kamratföreningarna<br />
och dess verksamhet? Läser Du<br />
de övriga föreningarnas avsnitt i denna samlade<br />
skrift eller ökar det bara innehållet i pappersåtervinningen?<br />
Skall vi som fristående förening ge ut<br />
Parabolen i egen regi?<br />
Varför ställer jag som ordförande i <strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong><br />
dessa frågor?… Jo, jag har fått en hel<br />
del reaktioner på att vissa av Parabolens nummer<br />
blivit ett kapitel i en skrift som till huvuddel (<br />
75%) innehåller materiel som riktar sig till andra<br />
än medlemmarna i vår kamratförening. När vi fått<br />
erfarenhet av detta bör vi gemensamt med övriga<br />
kamratföreningar ta ställning till fortsatt utgivning<br />
i denna form eller ej.<br />
Hur vill vi ha det? Hör av er till mig, redaktören<br />
eller någon annan i styrelsen med era synpunkter.<br />
Sommaren har kommit…. Åtminstone om vi följer<br />
SMHI defi nition på sommar. Våra förväntningar<br />
och förhoppningar inför semestern ökar i takt med<br />
temperaturen. Tiden medgav inte att vi gjord allt vi<br />
föresatt oss före sommaren. Till hösten när vi återkommer<br />
till våra arbetskamrater och vår arbetsplats<br />
och då vi tror oss att inte ha lika mycket att göra då<br />
ska vi ta tag i allt det där andra.<br />
Känns ambitionen igen? ….. Som oftast brukar den<br />
dock grusas av allt det oväntade och oplanerade,<br />
men det är kanske lika bra det. Tänk vad trist om<br />
framtiden vore utstakad och vi bara satt och prickade<br />
av i kalendern.<br />
Något som vi däremot kraftigt skall markera i kalendern<br />
är lördagen den 24 augusti. Då skriver vi<br />
historia och genomför <strong>S3</strong> kamratförenings första<br />
KRÄFTSKIVA. Detta som ett nytt inslag i föreningens<br />
aktiviteter. Möt upp och säkerställ att kvällen<br />
blir trevlig och minnesvärd. Tanken är att vi<br />
behöver en ”återvändarfest” efter semestern och<br />
inför höstens uppstart som ju bland annat innehåller<br />
skolstart och i<strong>nr</strong>yckning.<br />
För oss som jobbar vid Norra militärdistriktet innebär<br />
hösten en start på övningsförberedelserna inför<br />
nästa samövning inom Barentsområdet, Barents<br />
Trust samt förberedelser för befälsövning med MD<br />
N stab. Placerade resoff kommer att kallas in under<br />
w 40.<br />
Jag vill också fl agga för bataljonens dag med besöksmöjligheter<br />
den 12. Oktober.<br />
Jag har av styrelsen fått i uppgift att revidera bestämmelserna<br />
för stipendierna ”Årets <strong>S3</strong>:are” och<br />
”Årets fä<strong>nr</strong>ik”. Med anledning av förändringarna<br />
som skedde den 1 juli 2000 fi nns ett behov att se<br />
över reglerna för dessa stipendier. Styrelsen återkommer<br />
när arbetet är klart så att nominering av<br />
kandidater och utdelning av penningstipendier kan<br />
påbörjas igen.<br />
Slutligen kan jag glädjande konstatera att antalet<br />
medlemmar i kamratföreningen ökar. Nya medlemmar<br />
är välkomna. Jag vill särskilt passa på att hälsa<br />
signalbataljonens nye chef, Övlt Anders Magnusson,<br />
välkommen in i gänget. Du har en stor och<br />
viktig uppgift framför dig.<br />
Jag vill samtidigt tacka Dennis Gyllensporre för<br />
insatserna vid bataljonen under året som varit.<br />
Tack och lycka till.<br />
Ha en riktigt skön sommar och väl mött i sommarhagen!<br />
Ulf Nordlander<br />
Ordf <strong>S3</strong> kamratförening
<strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong>s<br />
Förtjänstmedalj.<br />
Text: ”Medalj-nissen” Christer Eklund<br />
I tidernas begynnelse, eller i alla fall en bra bit innan Norrlands<br />
Signalkår skulle läggas ner, föreslog dåvarande föreningsordföranden<br />
Per Burge till mig, att föreningen skulle ta<br />
fram en egen medalj att dela ut till förtjänta. Detta då våra<br />
fi nska vänner gärna delade ut sin medalj till <strong>S3</strong>:are och vi<br />
inte hade någonting att komma med i gengäld.<br />
Idén stöttes och blöttes. Några förslag till utformning av<br />
medalj med band förfärdigades. Det skulle ju kosta en<br />
massa pengar. Kanske Kårchefen skulle kunna tänka sig<br />
att bidra med en liten slant? Han inte bara bidrog med en<br />
liten slant, han snodde hela idén och därför togs det fram en<br />
Norrlands Signalkårs Hedersmedalj. Och <strong>Kamratförening</strong>en<br />
blev utan.<br />
Föreningen har nu förlåtit dåvarande Kårchefen för hans<br />
tilltag och tidigt i höstas, 2001, kontaktade Per Burge mig<br />
igen och berättade att styrelsen” fått loss pengar” för att<br />
förfärdiga en <strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong>s Förtjänstmedalj. Han<br />
frågade mig om jag, liksom förra gången, kunde utarbeta ett<br />
förslag till utformning och om detsamma kunde godkännas,<br />
låta framställa medaljen i ett visst antal.<br />
Jag, som tycker att sådant här är kul, åtog mig givetvis uppdraget<br />
och började fundera. Några idéer från tidigare väcktes<br />
till liv och så småningom kunde jag leverera ett färdigt<br />
förslag. Förslaget godkändes av föreningens styrelse och ett<br />
anbudsförfarande vidtog och beställning gjordes.<br />
Efter några månader var så medaljen färdig. Statuter för<br />
medaljen förfärdigades och fastställdes av styrelsen. Högkvarteret<br />
tillskrevs om tillstånd att bära medaljen till uniform<br />
(något svar har i skrivandets stund ännu ej inkommit)<br />
och allt är klappat och klart för att föreslå tilldelning samt<br />
slutligen för föreningen att få fästa ett antal medaljer på<br />
förtjänta personers kavaj eller uniformsrock i enlighet med<br />
nedanstående bestämmelser.<br />
/ Christer Eklund<br />
Stöd <strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong> - Köp våra böcker!<br />
Fina presenter, trevlig läsning och historiska vingslag.<br />
• Norrlands Signalregementes historia, 80:-/st<br />
• Bodensignalister, 120:-/st<br />
• Så´nt var livet i Bodens fästning och garnison, 150:-/st<br />
Porto, oavsett mängd, 20:-<br />
Statuter för S 3 <strong>Kamratförening</strong>s Förtjänstmedalj<br />
S 3 <strong>Kamratförening</strong>s Förtjänstmedalj är utförd i 8:e<br />
storleken i bronspläterad metall med <strong>S3</strong>:s ursprungliga<br />
heraldiska vapen med texten ”<strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong>” i<br />
båge under detsamma, allt i relief. Frånsidan har ett fi nt<br />
rastermönster med möjlighet till inskription. Medaljens<br />
band är i Signaltruppernas gröna färg med en bred gul<br />
rand på mitten.<br />
Förtjänstmedaljen är avsedd att tilldelas person, medlem<br />
eller icke medlem, svensk eller icke svensk, vilken utfört<br />
tjänst, gärning eller prestation som på förtjänstfullt<br />
sätt gagnat <strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong>.<br />
Medaljen tilldelas med släpspänne och miniatyr samt<br />
skriftligt bevis därom.<br />
Medaljen är inte avsedd att vara idrotts- eller skyttepris<br />
vid tävlingar.<br />
Utdelning av medaljen beslutas av S 3 <strong>Kamratförening</strong>s<br />
styrelse.<br />
Skriftlig framställan om tilldelning av medaljen görs till<br />
S 3 <strong>Kamratförening</strong>s styrelse. Sådan framställan skall<br />
åtföljas av motiv för tilldelning.<br />
Särskild förteckning över medaljerna skall föras av<br />
<strong>Kamratförening</strong>ens sekreterare.<br />
Utdelning av medalj skall, om möligt ges högtidlig<br />
prägel.<br />
S 3 <strong>Kamratförening</strong>s Förtjänstmedalj<br />
Sätt in pengarna på postgiro: 17 88 87-6<br />
Skriv avsändare tydligt och vilka böcker Du avser köpa så skickar vi dem till Dig.
Bataljonschefen<br />
har ordet!<br />
Text: Anders Magnusson<br />
Tjo Göingar!<br />
Denna skånska hälsningsfras har jag sedan i<br />
julas lagt på hyllan för ett tag framöver. Kylan i<br />
början av året var lite av en chock, men det kalla<br />
utomhusklimatet kontrasterades av den positiva<br />
anda som jag hittills har mött här uppe.<br />
Jag heter Anders Magnusson och är officer<br />
sedan 1983, då med P6 som hemmaregemente<br />
(numera P7). Både jag och familjen (fru och två<br />
döttrar, 11 och 8 år gamla) är inbitna skåningar<br />
och har, trots sejourer i Stockholm och vid gamla<br />
Royal Indian Army´s utbildningscenter i Quetta<br />
(Pakistan), alltid haft basen i Kristianstad och i<br />
sommarhuset vid havet på Österlen. Vi tycker<br />
mycket om friluftsliv och att resa, både i Sverige<br />
och längre bort. Under påskveckan nyttjade vi<br />
kamratföreningens utmärkta logi i Vassijaure och<br />
planerar för många spännande Norrlandsupplevelser<br />
de kommande åren.<br />
Efter FHS chefsprogram och utlandsutbildning<br />
har jag varit lärare på chefsprogrammet, arbetat<br />
på HKV (utrustningsavdelningen) och varit chef<br />
på ledningsavdelningen vid 13. Fördelningen.<br />
Inom ledningssystemområdet<br />
har jag<br />
arbetat med metodutveckling<br />
för fördelnings-<br />
(divisions-)<br />
stab sedan 1997. Jag<br />
ser fram emot att få<br />
lära om tekniksidan<br />
av expertisen på området!<br />
Jag tycker det<br />
ska bli mycket spännande<br />
att börja på<br />
signalbataljonen<br />
Anders Magnusson<br />
och upplever att<br />
ledningsutvecklingen har vind i seglen i och med<br />
utvecklingen av konceptet för nätverksbaserad<br />
strid. Tydlighet, målstyrning och samtal, som<br />
leder fram till den gemensamma målbilden, är<br />
viktiga ingredienser i mitt ledarskap.<br />
Under ASSÖ stod det klart för mig vilken enorm<br />
kunskap och erfarenhet ni besitter vid signalbataljonen.<br />
Ni har tillsammans med avgående<br />
bataljonschefen krattat manegen genom ert superba<br />
LVI arbete, under ett synnerligen turbulent<br />
år – det imponerar särskilt!<br />
Jag hoppas att vi tillsammans kan bibehålla och<br />
utveckla spetskompetens inom ledningsområdet<br />
och att ni guidar mig in i signalvärlden samt har<br />
överseende med en skånings tillkortakommanden<br />
i det genuint norrländska.<br />
”Steget före” är något som jag skall göra mitt<br />
Nytt fordonstillskott på Signalbataljonen:<br />
Ptgb5 Ko. Vi har i dagsläget 5 st, ytterligare 4 st är beställda. FMV har totalt köpt in 272 st.<br />
Framifrån Sidan Björn<br />
/ Anders<br />
Oförkortad benämning: Personterrängbil 5 pass kombi 4-hjuldriven Mercedes Benz Sprinter 313 CDI/T<br />
Mer fakta: Automatväxel, längd 489 cm, bredd 192 cm, höjd 245 cm, maxlast 1050 kg, Tj vikt 2450 kg,<br />
Diesel, 130 hk, dragkrok. Anskaffningspris 488392 kr
Ett år i den civila<br />
radiovärlden<br />
Text: Hans Holmqvist<br />
I april 2001 tog jag steget<br />
ut genom grindarna<br />
för att prova på ett civilt<br />
jobb.<br />
Som några av våra tidigare<br />
kollegor började jag<br />
på Network Expertise<br />
här i Boden och till att<br />
börja med så kändes det<br />
knappt att jag inte var i<br />
Försvarsmakten. De var<br />
ju alla väl bekanta och<br />
vi hade jobbat ihop tidigare.<br />
Naturligtvis kände<br />
jag mig varmt välkommen.<br />
Under våren höll jag mest på att förkovra mig i de hittills<br />
ganska okända och avancerade systemen som får<br />
våra kära mobiltelefoner att fungera. Den grundläggande<br />
radiokunskapen och systemförståelsen jag hade<br />
i bagaget var naturligtvis värdefull och var i många fall<br />
direkt applicerbar i , framförallt, GSM-systemet.<br />
Lite knepigare var det dock med det nya UMTS, eller<br />
3G som det kallas i folkmun.<br />
Min tänkta i<strong>nr</strong>iktning i branschen var att jag skulle<br />
jobba som radionätsplanerare i just utbyggnaden av 3G.<br />
Efter att ha plöjt igenom en hel del böcker, fått prova<br />
på att arbeta i ett datorbaserat planeringsverktyg så blev<br />
det till slut dags för mig att åka ut som konsult ute i<br />
verkligheten.<br />
På min lott fi ck jag och två till från företaget, att börja<br />
hos ett bolag som heter 3GIS, ett samarbete mellan Europolitan<br />
och HI3G access. Placeringen blev i Örebro<br />
med hela Värmland, Närke och större delen av Östergötland<br />
som ansvarsområde.<br />
Att kontoret i Örebro knappt hade hunnit bli i<strong>nr</strong>ett med<br />
möbler och andra inventarier var ingen nackdel, vi som<br />
var med från början hade förmånen att få vara med och<br />
påverka och få det mesta som vi ville. Att vara med<br />
från start kändes roligt, man fi ck en hög grad av vikänsla.<br />
De fl esta av mina arbetskamrater, förutom de från NX,<br />
kom från andra delar av världen, faktiskt från överallt<br />
måste jag säga, så engelska kunskaperna fi ck sig en<br />
rejäl uppfräschning.<br />
Huvuddelen kom från delar av Storbritannien men<br />
vi hade folk från Frankrike, Holland, Italien, Ha-<br />
waii……….<br />
Under hela hösten 2001 var jag alltså i Örebro och<br />
jobbade med planering och optimering av radionätet i<br />
den så kallade Rollout-fasen, alltså utbyggnads-fasen.<br />
Arbetet bestod både i att sitta vid datorn och jobba med<br />
planeringsverktyget och åka ut till site platserna, dvs de<br />
tänkta platserna för basstationerna för att se att allt såg<br />
bra ut och för fi nkalibrering av planerings parametrar.<br />
Det var både roligt och omväxlande men inte i samma<br />
utsträckning som offi cersyrket kan vara.<br />
Så till jul löpte mitt kontrakt ut med företaget i Örebro<br />
och jag åkte hem, kvar var en del att göra på hemma<br />
kontoret i Boden, men jag bestämde mig för att komma<br />
tillbaka till försvaret.<br />
Från början på mars har jag åter varit klädd i uniform<br />
och har fått förmånen att växel tjg på signbat från pansarbat<br />
under två år framåt.<br />
Tiden på ”andra sidan” har varit mycket intressant och<br />
oerhört lärorikt och är ingenting jag ångrar att jag har<br />
gjort, tvärtom. Om det är någon som går i tankar att<br />
prova något annat kan jag rekommendera det varmt, och<br />
väljer man att gå tillbaka till FM så har man alltid lärt<br />
sig något nytt under tiden. Mina erfarenheter tror jag<br />
kommer både mig och FM till nytta under fortsatt jobb<br />
med utbildning och utveckling av vårat telesystem.<br />
Avslutningsvis kan jag säga att om någon går omkring<br />
och funderar på hur mobiltelefonen egentligen fungerar,<br />
eller vad detta 3G kommer innebära så får ni gärna<br />
komma och fråga.<br />
Väl mött på kaserngården<br />
Tjurigt svar på tjuriga kommentarer<br />
En man tog sin hustru till en lantbruksutställning en<br />
eftermiddag. Dom gick till tjurarna och tittade när en<br />
bonde kom till dem och sade:<br />
- Denna tjuren parade sig 50 gånger förra året...<br />
- Ååååhhh sade frun och tittade menande på maken.<br />
- Och den där tjuren hade parat sig 65 gånger förra året .<br />
- Oj oj oj, Det är ju 5 gånger i månaden, sade frun.<br />
Den kan du lära dig av!!, sade hon till sin man. Han blev<br />
lite sur och det blev ju inte bättre då bonden sa:<br />
- Och den här, den innehar rekordet, parat sig 365<br />
gånger!!!<br />
- Oh, Jösses, skrek frun. DEN tjuren skall du lära dig<br />
av!!! Varefter maken blev rasande och vrålade:<br />
- Fråga tjuren om han måste sätta på samma kossa varenda<br />
dag!!!!!<br />
Ha det bra! /Anders Åström
Angående<br />
Trafi ksäkerhet.<br />
Text och bild: Benny Einarsson<br />
Jag fi ck förmånen att under våren 2001, närmare<br />
bestämt V116, gå på ett trafi ksäkerhetsseminarium,<br />
detta genomfördes under 3 dagar här i Boden.<br />
Jag skall villigt erkänna att jag var lite skeptisk<br />
inledningsvis, men vartefter seminariet fortskred så<br />
ändrade jag uppfattning och när en och en halv dag<br />
hade avlöpt så förstod jag att detta seminaries mål<br />
var att skapa ett antal utbildare inom<br />
trafi ksäkerhetsprojektet NOLL-NOLL.<br />
Samtidigt som jag senare upptäckte, konstaterade<br />
jag, att detta berör mig och detta vill jag verkligen<br />
satsa på.<br />
En starkt bidragande anledning till detta var den<br />
mycket välplanerade och väl genomförda utbildning<br />
som leddes av en handfull duktiga föreläsare<br />
med Mj Thomas Löfgren (från säk inspektionen)<br />
i spetsen. Det som fastnade och berörde mig mest<br />
under dessa tre dagar var bl.a en kort videofi lm<br />
från Australien samt det faktum att möjligheten att<br />
påverka olycksstatistiken<br />
var så enkel:<br />
Man behöver inte<br />
ansluta sig till<br />
någon klubb eller<br />
förening , man<br />
behöver bara en<br />
stor portion av självkontroll och en period av<br />
sitt liv där man refl ekterar över sitt eget sätt, att<br />
framföra fordon istället för att förfasa sig över<br />
andras sätt!<br />
Hur lyder då receptet för att åstadkomma detta<br />
Hoppsan, det var halare än jag trodde, konstaterar bilföraren<br />
för sig och sina närmaste?<br />
-Man lovar sig själv att aldrig medvetet överskrida<br />
några hastighetsgränser, samt att aldrig åka med<br />
förare som kör fort.<br />
-Man lovar sig att alltid använda bilbälte när man<br />
kör bil hur kort sträckan än må vara, samt att aldrig<br />
tillåta någon annan åka/köra obältade.<br />
-Man lovar sig att aldrig köra fordon dagen efter<br />
och att alltid ingripa när någon är på väg att köra<br />
onykter.<br />
Benny Einarsson<br />
Om alla förare/passagerare i Sverige skulle använda<br />
ovanstående recept skulle ca 50 % färre dö och<br />
bli svårt skadade till följd av trafi kolyckor.<br />
Dvs, ca 250 färre dödade och 2000 färre
svårt skadade per år blir vinsten av<br />
en så liten insats av den enskilde föraren/<br />
passageraren !!!<br />
Det var kort om varför jag, Kn Benny Einarsson,<br />
brinner för att vi på SignBat/I19 skall bli<br />
bättre på att förstå och verka för en ökad trafi ksäkerhet<br />
för oss, vår familj, våra släktingar och<br />
våra vänner och övriga medborgare...<br />
Ps<br />
/ Benny<br />
Flera av bilderna är tagna på trafi ksäkerhetsdagen<br />
för soldaterna vid signalbataljonen. Bland<br />
andra sågs representanter från NTF och Polisen.<br />
Soldaterna tyckte att det var en bra dag.<br />
Ds<br />
Håll hastigheten! Polisen visar Peter Skog hur kameran<br />
fungerar.<br />
Soldaterna Andreas Holmqvist och Simon Stenlund får prova vältbilen, och kan konstatera att bilbältet hjälper!<br />
Medverka i Parabolen!<br />
Har Du varit med om något som Du vill berätta om, bra eller dåligt, roligt eller tråkigt, skriv till Parabolen. Kanske<br />
fi nns det andra i samma situation som kan glädjas eller stötta eller bli stöttad. Berätta om nya jobbet utanför grindarna,<br />
berätta om drömresan som blev av eller som inte blev av. Berätta om din hobby eller bara skriv och berätta<br />
om dig själv.<br />
Det enda kravet är att det skall gå att läsa.<br />
Du får medverka under pseudonym men på redaktionen måste vi veta vem Du är och hur vi kan nå dig, om det<br />
skulle uppstå några frågor kring texten.<br />
Det går bra att maila:<br />
parabolen@s3kamrat.nu<br />
Adressen är: Parabolen<br />
Maria Einarsson eller Björn Bråborg<br />
Norrbottens regemente, Sign bat<br />
Box 9105<br />
961 19 BODEN
Signalist som ser sig om i världen<br />
Text och bild: Anders Eriksson<br />
Jag heter Anders Eriksson och tjänstgör vid Signalbataljonen/ I 19. Vill med denna artikel från mina resor, både i<br />
”öst och väst”, intressera Dig för resor till platser med intressant historia och kultur. Nu åker vi !<br />
Bild 1<br />
återfanns på 5-10 meters djup.<br />
Bild 2<br />
Bild 3<br />
Bild 4<br />
Fråga 1. Vad föreställer bilden ?<br />
Fråga 2. I vilket nutida land gjordes upptäckten ?<br />
Ledtråd/ ”livlina” till fråga 1 och 2:<br />
Upptäcktes år 1974 av en bonde som borrade en brunn. En arkeologisk<br />
världssensation var ett faktum ! Det visade sig nämligen vara<br />
tusenåriga fi gurer av bränd lera i något tusental till antalet. Medellängden<br />
på dessa var 180 cm och alla hade olika ansiktsdrag ! Från<br />
början hade dessa ”krigare” svärd av brons och var avsedda att skydda<br />
kejsarens grav. Bronssvärden har troligen stulits vid<br />
plundringar långt tillbaka i tiden. De<br />
Landet har en 6350 km lång mur (bild 2) i norr som skulle skydda<br />
mot plundringståg av mongolerna och andra folkslag. Muren utgjorde<br />
också en viktig transportled i det stora riket. Sambandet utgjordes av<br />
röksignaler av bl. a vargspillning. Det fungerade bra utan SLE, driftledare,<br />
frekvenshopp mm.<br />
Myt 1: Muren kan ej ses från månen.<br />
Myt 2: De uppskattningsvis 7 miljoner människor som dog under<br />
byggnationen begravdes ej inne i muren utan bredvid.<br />
Fråga 3: Byggnadsverkets namn på bild 3 ?<br />
Fråga 4: Vilket folkslag anlade pyramiden ?<br />
Fråga 5: I vilket land återfi nns denna ?<br />
Ledtråd/ ”livlina”:<br />
Spanjorerna erövrade landet på 1500- talet och blev imponerade av<br />
den högstående kulturen som hade stora kunskaper inom astronomi<br />
och vetenskap. De kunde bl. a uträkna årets längd (91 trappsteg/ pyramid<br />
sida ggr 4 sidor = 364), sol- och månförmörkelser och vissa<br />
planeters omloppstid. Spanjorerna kände också stor avsky över de<br />
barbariska offringarna med utslitna människohjärtan till gudarna …<br />
Landets fl agga har färgerna rött, vitt och grönt med ett emblem på det<br />
vita mittersta partiet. Majset har alltid haft stor betydelse i födan, bl a i<br />
tortillabröd. Det inhemska ölet heter Corona (ja, nu kan väl alla svaret<br />
på landet ?).<br />
Bild 4<br />
Under den dagliga militärparaden vid fl agghisningen/ -halningen på<br />
torget i staden Mérida fi ck alla åskådare (även turister) tillsägelse om<br />
att ej bära mössa för att visa vördnad för landets fl agga.<br />
Rätt svar återfi nns på sid 14
ECDL<br />
Text och foto:Maria Einarsson<br />
”Försvarsmaktens personal skall senast<br />
2006-12-31 ha uppfyllt kraven för<br />
försvarsmaktsgemensamt datakörkort typ<br />
ECDL start och ECDL körkort.” Nå, vad blev så resultatet av den beordrade<br />
verksamheten?<br />
Detta kan man läsa i Verksamhetsuppdraget<br />
2002. Vidare kan man läsa att personal som<br />
dagligen arbetar vid datorer skall uppfylla kraven<br />
för 9 olika moduler, dvs ECDL körkort.<br />
Det är luungt...fyra och ett halvt år dit...tänkte<br />
jag. Men där fi ck jag tänka om.<br />
Signalbataljonen är auktoriserat testcenter men<br />
trots detta låg våran körkortsprocent nästan<br />
lägst på I 19.<br />
Bataljonchefen tyckte att detta var lite märkligt<br />
och beordrade alla att börja med körkortet<br />
under v.06 ”Självklart skall vi på signbat vara<br />
steget före även när det gäller dessa körkort”<br />
sade han.<br />
Lite motsträvigt tyckte jag att det var, men nu<br />
har jag klarat åtta av de nio modulerna och det<br />
var lättare än jag trodde, en del i alla fall.<br />
Uppstarten: Närmast i bild ser vi Rickard Eklund, bakom sitter Bengt Lindvall och Eva Cederlund,<br />
Det var manngrann uppslutning under v.06,<br />
efter det har nog många på egen hand och när<br />
tid givits varit upp på IS-avdelningen och gjort<br />
ett test då och då.<br />
Alla är långt ifrån klara, men alla har nog<br />
börjat och i alla fall hunnit bilda sig en uppfattning<br />
om hur man ligger till med sin egen<br />
datormognad.<br />
Bataljonschefens förhoppning är att 80%<br />
av personalen på signalbataljonen har ett<br />
ECDL -körkort i handen innan årets slut.<br />
Jag tror han får rätt!!<br />
Kent Brodin pausar efter ett test Ulf Svensson, Göran Landewall och Benny<br />
Einarsson med
Bataljonsövning 2.<br />
Text och bild: Björn Bråborg<br />
Dag 2<br />
Skjutsade sjuksystrarna Britt-Mari Sundqvist och<br />
Birgitta Miettinen på sjukvisitation vid sjukmottagningen<br />
i fält (hedenbasen).<br />
Vi anlände kl 08.15, gick till ordertältet och anmälde<br />
vår ankomst. Britt-Mari och Birgitta samtalade<br />
med Lt<br />
Brännström för att<br />
få sjukläget vid<br />
kompaniet.<br />
Det framkom att<br />
anmält det var in en att som han<br />
ville besöka sjuksyster.<br />
Under tiden<br />
som sjukbesöket<br />
pågick passade jag på att gå runt och besöka vissa<br />
delar på platsen.<br />
Här förberedelse ser vi kockarna med lunchmaten, Stenlund och vilken Risberg bestod under av<br />
pasta med kassler<br />
och currysås.<br />
En kock stiger<br />
upp först ~ kl<br />
04.00 och går<br />
isäng sist kl<br />
23.00 därför är<br />
det uppskattat när<br />
han får beröm för<br />
sin mat.<br />
Reptroppen hade installerat sig i en hangar där de<br />
repade fordon och telemateriel.<br />
där satt de<br />
båda sjuksystrarna<br />
med en<br />
patient.<br />
Avslutning av utbildningsåret 2001-2002.<br />
Bästa kamrat! <strong>Kamratförening</strong>en representerades av Christer<br />
Eklund och C-L Persson vid utdelandet av pris<br />
till Bäste kamrat på resp kompani.<br />
Bäste kamrat på 2 kompaniet blev:<br />
Morgan Sundqvist<br />
Bäste kamrat på 3 kompaniet blev:<br />
Adan Bergkvist<br />
Ibland till och<br />
med kronans<br />
”Vita blixten”.<br />
Utanför<br />
stod bärgaren.<br />
När jag gått runt<br />
på komp Det visade återvände sig jag till sjukmottagning<br />
att det var tre till<br />
som ville besöka<br />
sjuksystrarna. När<br />
vi var klar med<br />
sjukvisitationen kl<br />
10.00, återvände<br />
vi till signalbatajonen<br />
där Britt-Mari<br />
och Birgitta har sin<br />
ordinarie arbetsplats.<br />
För signalbataljonen.<br />
LT Björn Bråborg
en och<br />
Några ord från<br />
Seniorkommittén<br />
Text: Sven Kokhoinen<br />
S 3 <strong>Kamratförening</strong>ens seniorer har under våren<br />
genomfört fyra av fem planerade träffar,<br />
januariträffen genomfördes ej på grund av vattenskada<br />
på S 3 mässlokal.<br />
Februariträffen genomfördes som förbandsbesök<br />
(bat.övn 2) de tre (C-L Persson, Sune Fallström<br />
och Sven Kohkoinen) som i slutänden kom till förbandsbesöket<br />
blev mycket väl mottagna, vi guidades<br />
av Björn Bråborg på bataljonens olika enheter.<br />
Väl framme hos de olika enheterna möttes vi av<br />
Kn Landewall berättar om trosspluton<br />
följande personer L-G Huhta, G Landewall,<br />
Benny Einarsson och Mårten Öyen som hjälpte till<br />
att berätta hur allt hängde ihop.<br />
Ett stort tack från seniorkommittén till er som tog<br />
an oss ”gamlingar”, två av seniorer var tvungen av<br />
hälsoskäl att tacka nej till besöket (N-O Kjellberg<br />
och Sven Sundström).<br />
Våra träffar inom senior kommittén tycker jag som<br />
senior representant från kamratföreningen är välbesökta,<br />
under vårens genomförda träffar har vi varit<br />
ca 12 personer i snitt på våra möten. Hoppas givetvis<br />
att fl er av våra äldre kolleger ställer upp under<br />
höstsäsongen.<br />
Maj mötet (3:e torsdagen) blir sista träffen under<br />
våren 2002 där vi kommer att planera höstens<br />
verksamhet.<br />
Höst träffarna blir 3:e torsdagen under sept, okt,<br />
och nov. Mötesfria månader är juni, juli, augusti<br />
och december.<br />
Till sist vill jag som senior representant påminna<br />
om att övriga S 3 offi cerare också är hjärtligt välkomna<br />
att anmäla sig på våra träffar, vi från senior<br />
kommittén ser fram emot att få stifta bekantskap<br />
även med den yngre generationen.<br />
Välkomna!<br />
Seniorer besöker BÖ 2, Ledningshytt<br />
Sven Kohkoinen<br />
Sen.representant<br />
En historia, från förr, berättad av en senior på besök i skogen:<br />
Ett arbetslag från I 19 var på Skansen. De hade hört talas om att aporna där var berömda för att kunna<br />
härma människorna. En av befälen var måttligt imponerad och sa: ” Kolla nu skall ni få se hur lätt det är<br />
att få apan att gråta”, så gick han fram till apan och viskade i hans öra och apan började storgrina.<br />
”Får jag en hundring så skall jag få honom att skratta”. Sagt och gjort, han viskade i apans öra och apan<br />
började skratta.<br />
En av kamraterna sa: ”Du får tusen spänn om du kan få honom att gå och gömma sig”. Åter igen viskade<br />
han i apans öra och apan studsade till och försvann direkt.<br />
Senare på kvällen, i baren på hotellet, frågade kamraterna vad han hade viskat till apan egentligen.<br />
- Jo, jag berättade för apan att jag jobbade på I19 och då började han att grina.<br />
- Men hur fi ck Du honom att börja skratta?<br />
- Jag berättade för apan vad jag tjänade.<br />
- Nå, hur fi ck Du honom att gå och gömma sig då?<br />
- Jag berättade bara att de vill anställa fl er.
Helagsolyckan.<br />
Text: Allan Hahn<br />
Den minsprängda ubåten Ulven och den kantrade<br />
färjan på Armasjärvi är de olyckor inom försvaret,<br />
som de fl esta av oss minns från senaste världskriget.<br />
Helagsolyckan nämns sällan trots att där- av<br />
utmattning och förfrysning -omkom tre värnpliktiga<br />
och tre hundar.<br />
Under en fälttjänstövning inom II. milo i början av<br />
mars 1944 skulle ett jägarkompani ur Jämtlands<br />
fältjägare som B-styrka göra en förfl yttning över<br />
kalfjället från Helagshyddan mot Bruksvallarna.<br />
Karta över området<br />
På eftermiddagen 3/3 kom snöstormen och sikten<br />
blev 2-5 m. För att hålla samman förbandet försökte<br />
man koppla ihop skidstavarna och på det sättet<br />
få ett ”tåg” att hålla sig i, men därmed blev det<br />
svårare att hålla sig upprätt.<br />
Inom förplutonen gjorde man ansatsvis förfl yttningar<br />
25-30 m i taget. vid varje halt räknades<br />
styrkan. När plötsligt två man saknades gick chefen<br />
med två man tillbaka den senast gångna sträckan<br />
och ropade, men kunde inte fi nna dom saknade.<br />
Kompaniet gick i snöbivack på eftermiddagen 3/3.<br />
För värmning av den vacuumtorkade provianten<br />
hade varje man ett spritkök (luffarbrännare). Ett<br />
kokärlsställ gav skydd åt lågan. Under denna första<br />
natt drabbades nio man av koloxidförgiftning med-<br />
förande svårt nedsatt kondition men inga förluster<br />
i liv. Order gavs att i snögrop fi ck köket inte användas.<br />
Därmed ingen möjlighet till varm mat eller<br />
smältvatten att dricka.<br />
Ett par beskrivningar av situationen: ”Man kunde<br />
inte tala med någon som befann sig på mer än två<br />
meters avstånd” .”Varje mans hjärna var inkopplad<br />
på det egna jaget” .<br />
Ingen radioförbindelse nåddes med övningsledningen.<br />
Kl 0200 natten till 4/4 gick kompaniets stridsdomare<br />
tillsammans med en vältränad vpl mot Storvallen,<br />
varifrån han kl 0945 kunde rapportera till övningsledningen<br />
om läget vid kompaniet. Stormen pågick<br />
med oförminskad styrka.<br />
Från övningsledningen<br />
utsändes två räddningsdetachement.<br />
Ett av dessa<br />
leddes av löjtnant Lennart<br />
Nordinge, då fältjägare.<br />
Han lämnade några år senare<br />
Fältjägarna och blev<br />
signalist. Vi SlB:are minns<br />
honom från hans år som<br />
milosboff vid VI milo;<br />
klok, arbetsam och kunnig.<br />
Nordinges första åtgärd<br />
var att skaffa fram tre lappar<br />
(man fi ck säga så på<br />
den tiden) som väl kände<br />
terrängen. Hans trupp med<br />
framför allt mat och sjukvårdsutrustning<br />
gick till<br />
Lillängsvallen, där den gick<br />
i bivack vid fäbodarna kl<br />
1700.<br />
Själv gick Nordinge med<br />
sina tre lappar upp mot vad<br />
han bedömde vara det saknade<br />
kompaniets läge.<br />
Kl 1900 fi ck han kontakt med jkomp kö och ett par<br />
timmar senare var förbandet återsamlat i fäbodarnadär<br />
det bjöds på värme, mat och en första behandling<br />
av köldskador.<br />
Ytterligare tre man saknades av förplutonen. Det<br />
förtjänas berättas om de två tidigare nämnda jägarsoldeterna<br />
ur förplutonen, Johansson och Björling.<br />
Vinden kastade ut dom mot en driva ett gott stycke<br />
från ”spåret” där dom inte hörde ropen från de eftersökande.<br />
Båda grävde ner sig och övernattade ivar<br />
sin grop. När Johansson i det första dagsljuset tittade<br />
ut hade sikten något förbättrats och han kunde se att<br />
c:a tio meter från hans snögrop fanns ännu en. I den<br />
hittade han sin kamrat Björling. De grävde sig en<br />
gemensam snögrop men nu vid rösningen mot Helagshyddan.<br />
Där hittades dom efter tre dygn (6/3 kl
18) av två turister som, när stormen bedarrat, tänkt<br />
ta sig fram till Helags.<br />
Svårt förfrusna fördes dom på turisternas pulkor<br />
till Ramundberget och togs om hand av Ledningens<br />
sjukvårdspersonal. Av de tre övriga saknade<br />
hittade räddningstrupp en ihjälfrusen, som fördes<br />
till Ljungdalen 8/3. De två andra hittades senare av<br />
lappar.<br />
Flygspaning över området 5-8/3 gav inget resultat.<br />
Jägarkompaniet, som var ett beredskapsförband,<br />
transporterades snabbt till I5, avrustades och hemförlovades.<br />
Åtskillig materiel blev förstås kvar på<br />
fjället dock icke något handeldvapen; däremot en<br />
kulspruta som senare kunde tas hem.<br />
Vid krigsrätten 9-11/5 vid I5 var det tre frågor som<br />
blev väsentliga:<br />
1. Hade inte snöstormen kunnat förutses av meteorologerna?<br />
En förklaring var att några observationer inte inkom<br />
från Grönland, Island, Nordatlanten och de<br />
krigförande. Gösta Alander i Vålådalen (Gunder<br />
Häggs ”upptäckare” ) ville påstå att prognoser från<br />
väderlekstjänsten i allmänhet var värdelösa. Lappar<br />
och andra fjällbor kan utifrån lång erfarenhet ge<br />
bättre besked. De prognoser för 2-3/3 som lämnats<br />
från F4 gav icke anledning befara snöstorm.<br />
2. Varför söktes inte ännu mer efter de försvunna?<br />
Svaret var förstås att man under rådande förhållanden<br />
riskerade ännu fl er förluster. Vind 25-30 m/s,<br />
temp -8 till -lo°C gav köldfaktorn –30 till -35°C.<br />
3. Varför fungerade inte radiosambandet?<br />
I Ledningen tjänstgörande fä<strong>nr</strong>iken Allan ”Pangpang”<br />
Almquist, SI, har till krigsrätten lämnat en<br />
rapport som i korthet innehåller följande:<br />
15 W-stn: Nyckel frös men kunde förstås tinas upp<br />
innanför kläderna. Generatorn frös, måste tinas<br />
upp inomhus; något inomhus fanns inte. Glappkontakter<br />
i kablage med snö i kontaktbrunnar, glödströms-batterier<br />
förlorade i kylan den nödvändiga<br />
kapaciteten.<br />
10 W-stn: Mellan apparatdelarna var tätningen så<br />
dålig att snö trängde in och gjorde kortslutningar.<br />
Antenner kunde inte upprättas på bästa sätt och val<br />
av lämplig stationsplats var också uteslutet. Topografi<br />
n hindrade markvågsutbredningen.<br />
Telegrafi sterna hade inte den kondition och trafi kvana<br />
som de rådande förhållandena krävde.<br />
Om koloxidförgiftningarna uttalade sig Gustav<br />
Ljunggren vid Försvarsväsendets kemiska anstalt<br />
(FaA från 1945) att han ”bestämt avråder från att<br />
spritkök av ifrågavarande konstruktion används i<br />
små rum utan ventilation” .<br />
Åklagaren yrkade att kompanichefen skulle göras<br />
ansvarig och betalningsskyldig för materielförlusterna<br />
men yrkandet avslogs. Armechefen uttalade<br />
att ”fel och försummelser av den art, att talan om<br />
ansvar bör föras, synes icke föreligga.”<br />
/ Allan Hahn<br />
Helagsolyckan blev anledning till<br />
1944 års fjällradioexpedition, som<br />
skulle söka en lösning på problem vid<br />
kortvågstrafi k i fjällterräng.<br />
Den expeditionen kunde ni läsa om i<br />
förra numret av Parabolen.<br />
/ red<br />
Att våga<br />
ta steget!<br />
Text: Jonas Holmgren<br />
Undertecknad som i grunden<br />
är ”toffs” fi ck 1988 förmånen<br />
att genomgå hopputbildning<br />
vid FJS Karlsborg. Hoppinstruktören<br />
Mj Harry Torneus<br />
uttryckte vältaligt sin uppfattning<br />
om mina prestationer i sågspånet.<br />
-”För f-n Holmgren, har ni bara en lunga! Ni borde<br />
söka <strong>S3</strong>!!”<br />
Mj Torneus, om Ni läser detta, Ni hade rätt ! Nu är jag<br />
på Signalbataljon.<br />
Man kan tillägga att jag utan problem genomförde de<br />
två<br />
fallskärmshoppen, tack Harry för en gedigen utbildning.<br />
TC Signbat
APT<br />
Text och Bild: Maria Einarsson<br />
Hur blir vi bättre och hur når vi målen??<br />
Det fi nns många svar på dessa frågor men två svar<br />
är: APT och<br />
Utvecklingssamtal.<br />
Under v.16 var<br />
Carin Hansson<br />
och Bernth<br />
Lundqvist från<br />
KUB ( KompetensUtveckling<br />
i Bodens garnison)<br />
Och hade utbildning<br />
med bataljonens befäl.<br />
Utvecklingssamtal är något man har med sina anställda<br />
för att ge feedback, få feedback och gemensamt komma<br />
fram till en individualplan som sträcker sig kanske fem<br />
år framåt. Där skall man kunna se hur den egna kompetensutvecklingen<br />
är tänk, kurser, skolor, byte av tjänst<br />
eller kanske tjänstledigt mm. För den enskilde är det<br />
viktigt att denna plan arkiveras och inte försvinner om<br />
ens chef försvinner.<br />
För båda parterna i ett samtal är det viktigt att man förberett<br />
sig väl, sedan gäller det att lyssna aktivt på vad<br />
den andre säger, kanske formulera med egna ord att du<br />
Redaktören har ordet<br />
uppfattat vad den andre sagt så att ni är överens om vad<br />
som blir nedtecknat, kom överens om att göra en uppföljning<br />
på ev saker som kommit upp.<br />
APT, arbetsplatsträff, är ett forum för den anställde<br />
att ta upp frågor som rör arbetet. Det skall inte vara ett<br />
forum för vad vi skall göra utan hur vi skall göra. APT<br />
skall förläggas till tid och plats att alla i arbetslaget kan<br />
deltaga.<br />
På en APT är alla lika värda oavsett ålder/grad/befattning<br />
chefen är inte chef på APT utan man skall kunna<br />
tala fritt och få gehör för idéer och förslag.<br />
Vad kan man prata om då? När skall man träffas och hur<br />
länge?<br />
Tipsen vi fi ck av Bernth och Carin var:<br />
Innehåll: Arbetsmiljön, arbetsbelastning, kompetenser<br />
som fi nns/saknas/behövs.<br />
Längd: ca 2 timmar/ gång<br />
Hur ofta: var 5-6 vecka.<br />
För att låta alla komma till tals kan man rotera ordförandeskapet:<br />
”ex den som var sekreterare vid ett möte,<br />
renskriver, skickar kallelse till nästa möte och är ordförande<br />
då”.<br />
Bestäm och boka tider halvårsvis redovisa dessa tider<br />
till alla berörda och högre och lägre chef. De kan se att<br />
APT sker och behöver inte lägga in annat dessa tider.<br />
På KUB jobbar också <strong>S3</strong>:arna Mikael Wallo och Anders<br />
Häggberg<br />
Svar på frågorna från sidan 8:<br />
1. Terrakottaarmén (den framtida svenska armén är fel svar…)<br />
2. Kina<br />
3. Chichen Itza<br />
4. Maya indianerna (aztekerna förekom i andra delar av landet, egypterna: NEJ !)<br />
5. Mexico<br />
G: 2 rätt, VG: 3-4 rätt, MVG: 5 rätt<br />
/ Maria E<br />
Välkommen till ett nytt nummer av Parabolen i den gemensamma tidningen. För <strong>S3</strong> kamratförening är detta<br />
andra numret som kommer ut i år.<br />
I skrivande stund är det v.17, och en stor del av bataljonen är på fjällutbildning i Råstojaure.<br />
Detta nummer är en blandning av gammalt och nytt<br />
Vi kommer att ge ut tidningar så länge det kommer in bidrag, 1-4 nummer /år<br />
är vår målsättning. Jag tackar alla som bidragti till detta nummer och hoppas att<br />
fl er bidrag ramlar in.<br />
Själv kommer jag att åka till Grekland (Naxos) med fl era öar med familj och ha<br />
det skönt under v.18-19.<br />
Lagomt när man kommer hem är det dags att börja kratta i trädgården och fundera<br />
på planteringar.<br />
Den 1 juni skall vi ha en liten fi ka lunch för kolonolottodlare på <strong>S3</strong> område.<br />
Finns det någon läsare som kan berätta lite om kolonilottsodlingen förr, kanske<br />
till och med har några bilder så vore det kul att ta del av detta.<br />
Befälslaget på topp, för länge sedan<br />
/Maria E
Ordf: Ulf Nordlander<br />
Vice: Rolf Runelöf<br />
Sekr: Anders Eriksson<br />
Kassör: K-G Jernlund<br />
Seniorer: Sven Kohkoinen<br />
Vassijaure: Gunnar Markström<br />
Pålkem: Jan Gustafsson<br />
Mässen: Göran Landewall<br />
Utland: Christer Eklund<br />
Parabolen: Maria Einarsson<br />
Seniorkommitté<br />
Vassijaure<br />
Bokning & nycklar:<br />
tel: 0921-681 20<br />
vassi@s3kamrat.nu<br />
Vassijaure postgiro: 831 54 88-0<br />
Kommande aktiviteter i förening-<br />
S 3 <strong>Kamratförening</strong><br />
Box 9105<br />
961 19 BODEN<br />
Postgiro huvudkassa: 17 88 87-6<br />
0921-68002<br />
0921-591 79<br />
0921-596 21<br />
0921-680 00<br />
0921-557 41<br />
0921-681 20<br />
0921-68246<br />
0921-68595<br />
0921-65151<br />
0921-682 85<br />
Kommitténs i<strong>nr</strong>iktning är att behålla pensionerade<br />
medlemmars knytning till förbandet och kamratföreningen.<br />
Kommitténs verksamhet är främst knuten<br />
till Boden-området. Ärtsoppa ätes 3:e torsdagen i<br />
månaderna september, oktober, november<br />
2-bäddsrum:<br />
4-bäddsrum<br />
Lägenhet:<br />
Styrelsen 2002<br />
Parabolen<br />
Parabolen <strong>S3</strong>, Box 9105,<br />
961 19 BODEN<br />
0921-689 74 (telefax)<br />
parabolen@s3kamrat.nu<br />
1000<br />
1800<br />
3500<br />
senior@s3kamrat.nu<br />
Högsäsong Lågsäsong<br />
Pris/vecka: Ej medlem Medlem Ej medlem Medlem<br />
800<br />
1600<br />
3000<br />
700<br />
1200<br />
2500<br />
Högsäsong är i regel fr.o.m v12 t.o.m v19<br />
500<br />
1000<br />
2000<br />
Fredagen 23/8: Resning av minnessten på<br />
Frösunda<br />
Lördagen 24/8: Kräftskiva på <strong>S3</strong><br />
Torsdag 19/9 seniorträff<br />
Lördagen 12/10: Bataljonens dag. Besök<br />
bataljonen och se på materiel, delta i soldater-<br />
i<strong>nr</strong>an<br />
Torsdag 17/10 Seniorträff<br />
Torsdag 21/11 ”<br />
Tfn: 0921 - 596 21<br />
Fax: 0921 - 689 74<br />
E-post: sekr@s3kamrat.nu<br />
1 Den som vill boka mässen ansöker muntligt på t.ex<br />
telefon eller genom blankett via e-post eller telefax.<br />
2 Beslut om nyttjande fattas därefter av Mässdirektionen,<br />
i vissa fall efter bataljons/regementschefs<br />
hörande.<br />
3 Mat, dryck och personal ordnas alltid genom Mässdirektionen.<br />
Aldrig egen best. av catering. Personalbehov<br />
ca: 1 per 10 gäster.<br />
4 Prioritetsordning för nyttjande är<br />
- Egna tillställningar inom förbandet<br />
- S 3 <strong>Kamratförening</strong>s / Lv 7 mässförenings tillställningar<br />
- Övriga tillställningar med knytning till anställd<br />
personal<br />
- Ev övriga tillställningar.<br />
Bokningar bör ske så tidigt som möjligt och Mässdi-<br />
Pålkemgården<br />
Bokning & nycklar:<br />
tel: 0921-682 46, 070-6667945<br />
palkem@s3kamrat.nu<br />
Pålkem postgiro: 639 85 39-4<br />
Internationellt utbyte<br />
Ansvarig: Christer Eklund<br />
Tel 0921-65151<br />
chek46@hotmail.com<br />
Mässdirektionen<br />
Bokning tel:<br />
Tel: 0921 - 596 86<br />
Fax: 0921 - 596 87<br />
Epost: massen@s3kamrat.nu<br />
Mässen postgiro: 620 27 67-7<br />
Medlemspriser:<br />
Överliggning: 40:-/pers (inkl fi skekort under säsong 1/2-<br />
-1/10)<br />
Dagbesök: 40:-/pers (inkl fi skekort under säsong -”- )
<strong>S3</strong> <strong>Kamratförening</strong><br />
Vassijaurekommittén<br />
Vassijaure-anläggningen, belägen vid malmbanan,<br />
några kilometer till skidbackarna i riksgränsen<br />
och nära tillBjörkliden. Anläggningen<br />
erbjuder boende med självhushåll i lägenhet<br />
eller till vandrarhemsstandard i rum.<br />
• Medlemspriser på boende mm<br />
• Två fullständigt utrustade kök<br />
• Nära fjällfi ske på fria fi skevatten för<br />
medlemmar<br />
• Nära vandringsleder under sommar och<br />
höst<br />
• Nära till skidspår/skoterleder under<br />
vinter och vår<br />
• Möjlighet att hyra snöskoter på plats<br />
till medlemspris<br />
• Bastu och relax i källaren<br />
Pålkemkommittén<br />
Pålkemgården, belägen i fd Konsumaffären<br />
i Pålkem, en timmes bilfärd från Boden. Anläggningen<br />
erbjuder boende i en- eller fl erbäddsrum<br />
eller lägenhet med tillång till kök<br />
och gemensamma utrymmen.<br />
• Jakt på jaktmarker, fritt upplåtna för<br />
medlemmar<br />
• Fritt fi ske av bl a ädelfi sk samt tillgång<br />
till motorbåt i den närbelägna sjön för<br />
medlemmar<br />
• Gourmetkök<br />
• Bastu och dusch i källaren<br />
Mässdirektionen<br />
Mässdirektionen fungerar som en restaurang<br />
och svarar för driften av <strong>S3</strong> offi cersmäss. Genom<br />
åren har ett ansenligt lager av inventarier<br />
anskaffats, som medlemmar kan få disponera<br />
vid bröllop, 50-årsdagar eller större familjehögtid.<br />
• Medlemspriser vid fester och i bar<br />
• Arrangemang och subventioner av<br />
vissa fester för medlemmar<br />
• Restaurang med mat från catering och<br />
bar med fullständiga rättigheter<br />
• Extra förmånliga priser och andra med-<br />
lemsförmåner då medlem fi rar egen<br />
större högtidsdag på mässen<br />
Föreningen i övrigt<br />
Föreningen i övrigt värnar om medlemmar på<br />
en rad sätt<br />
• Arrangemang och subventionering av<br />
medlemsfester ex julfest för barn och<br />
vuxna<br />
• Utbyte med utländska vänförbands<br />
kamratförening<br />
• Verksamhet speciellt för och av pensionerade<br />
medlemmar<br />
• Uppvaktningar till medlemmar vid bl a<br />
bröllop och 50-årsdagar<br />
• Information genom Parabolen<br />
• Mälardalsaktiviteter under uppstartande