S3 Kamratförening nr 4

10 års
jubileum i Koler
den 7/11 2003,
och mycket har
hänt...
S3
Kamratförening
nr 4

Ordföranden har
ordet
Kamrater!
Aldrig tidigare har antalet
medlemmar varit
så stort i föreningen som
nu!! En utveckling som
vi knappast kunde ana
när S3 lades ned för tre år sedan. Måhända är
det en ”nytändning” hos dom unga samtidigt
som dom som lämnat förbandet av olika skäl
inte vill släppa kontakten med kamraterna. En
spännande utmaning inför nästa verksamhetsår
blir då att behålla medlemmarna.
Hur gör vi det??
Bra verksamhet i föreningen är en förutsättning
liksom en bra kamratanda. Bra verksamhet kan vi
bara åstadkomma genom ett engagerat arbete i såväl
styrelse som föreningen i övrigt.
ALLA måste vara aktiva för att ALLA skall kunna
få ut något av ett medlemskap. S3 kamratförening
skiljer sig nog inte från många andra föreningar….
Få gör mycket för många!! STORT TACK TILL
ER men ….här kan fl era göra mera ….. eller hur??
Uppslag om nya verksamheter eller förslag på utveckling
av tidigare aktiviteter mottas gärna. Vid
ett möte med Signaltruppernas kamratförening i
Enköping enades representanterna om ett fortsatt
utvecklat samarbete mellan föreningarna. Detta
Stöd S3 Kamratförening - Köp våra böcker!
Fina presenter, trevlig läsning och historiska vingslag.
• Norrlands Signalregementes historia, 80:-/st
• Bodensignalister, 120:-/st
• Så´nt var livet i Bodens fästning och garnison, 150:-/st
Porto, oavsett mängd, 20:-
är bra då vi från Boden har svårt att erbjuda våra
sydligt boende medlemmar intressanta aktiviteter
inom rimliga avstånd och därmed också rimliga
kostnader för den enskilde. Vi kommer därför att
tydligare annonsera ut aktiviteterna så att enskilda
medlemmar kan anmäla sitt deltagande.
S 3 Kamratförenings hemsida fi nns. Innehållet
kommer nu successivt att utvecklas. Genom denna
sida skall vi dels sänka våra informationskostnader
samtidigt som vi skall förbättra och snabba upp
informationsdelgivningen. Adresser mm hittar du
längre fram i PARABOLEN.
Vintersäsongen står för dörren. Nyttja våra anläggningar
i Vassijaure och Pålkem. Du kan knappast
hitta bättre vinterboende till så låg kostnad någon
annan stans. Anmäl dina bokningsönskemål till
respektive stugvärd. Nya medlemmar är välkomna
att pröva föreningens utbud.
Efter ett verksamhetsår som inom försvarsmakten
(ånyo) präglats av massor av arbete men med mindre
pengar och därmed mindre stöd till Kamratföreningen
vill jag tacka för i år. Nästa år blir säkert
lika oroligt om man skall tolka signalerna från
högkvarteret då det ju dessutom drar ihop sig till
nytt försvarsbeslut. Stötta varandra, engagera er,
tro på framtiden men framför allt njut av livet och
håll ihop i Kamratföreningen.
Ha en lång och trivsam ledighet…… Vi ses nästa
år!
God jul och Gott nytt år önskar
hela styrelsen (och Tomten)!!!.
Sätt in pengarna på postgiro: 17 88 87-6
Skriv avsändare tydligt och vilka böcker Du avser köpa så skickar vi dem till Dig.
/ Ulf Nordlander
Ordförande

Bataljonschefen
har ordet
Nya utmaningar!
Nya möjligheter!
Det är spännande
att kunna
konstatera
att Norrlands
Signalbataljon
står inför nya
utmaningar och nya
möjligheter! Jag
vill ta upp några av
dessa på min sida.
Övning KOMPASS 04
Ledningsövning KOMPASS 04 skall genomföras.
Vår roll är att utbilda delar av det operativa
betjäningsförbandet. Jag kan konstatera
att utrustningen för satellitkommunikation
har anlänt till bataljonen vilket gläder mig. I
skrivande stund är det inte helt klart var vårt
ledningskompani skall öva. Just nu är inriktningen
att vi skall öva i Mälardalen men mot
bakgrund av sparkraven inför nästa budgetår
kan det bli så att vi får öva i Norrbotten.
Oavsett övningsterräng så ser jag det som en
möjlighet för oss att få visa upp välutbildade
soldater som är skickade att lösa uppgifter för
den operativa ledningens räkning.
Samordnad ledningssystemutbildning i Boden
Utbildningsåret 2004/05 skall Norrlands Signalbataljon
utbilda I19 brigadlednings- och
brigadtelesystemkompani dessutom skall vi
utbilda några TS-enheter ur divisionsledningsbataljonen
samt samordna all övrig telesystemutbildning
inom I19. Jag tycker att vi är
på rätt väg. Utbildning av sambandsdelarna i
ett ledningssystem bör samordnas så att såväl
befäl som soldater ges möjlighet till att se och
samöva hela systemet. Att vi dessutom till
detta kan koppla fl era övriga förbandstyper gör
det inte sämre. Vi skall utbilda ett ledningssystem
för den gemensamma striden vilket jag ser
som en stor möjlighet till kompetensutveckling
för bataljonens befäl.
Försvarsbeslut 2004
Försvarsbeslutet som stundar nästa år är en
verklig utmaning för bataljonen. Jag hoppas
att Norrbottensregemente med våra sex
efterfrågade kompetenser står sig väl i konkurrensen.
Vi är Sveriges största regemente
och vi är allsidigt sammansatt vilket ger en
effektiv förbandsutbildning för nationella och
internationella insatser. Vår infrastruktur med
skjutfält och övrig övningsterräng borgar för
bra övningsbetingelser. Vi kan utveckla våra
förband i gemensam strid genom en samtränad
mångfald. Allt detta inom ett regemente ger
snabbare beslutscirklar vilket talar för oss även
i framtiden. Sambandsfunktionen är en viktig
del i det framtida nätverksbaserade försvaret.
Tillsammans med vår funktions huvudplattform,
S1 har Norrlands Signalbataljon stora
möjligheter att utveckla vår funktion då vi har
närheten till att samöva i såväl stort som smått
med alla förbandstyper som utbildas vid I19.
Övrigt
Jag hade förmånen att under ett besök av högvaktstyrkan
träffa medlemmar ur kamratföreningen
som är bosatta i Stockholmsregionen.
Vår ”gamle” regementschef öv 1 Lennart
Johansson fi ck kamratföreningens förtjänstmedalj
och berättade hur mycket roligt han har
haft tillsammans med oss norrlandssignalister.
Bland övriga deltagare kan nämnas vår signalinspektör
öv 1 Bertil Lövdahl som tackade
för mötet och avslutade med sin devis ”Håll
kabelen högt”. Det lovade jag honom att vi
skall göra även i framtiden. Jag ser fram emot
att möta alla våra utmaningar och möjligheter
tillsammans med er.
Håll kabelen högt!
Jag vill samtidigt passa på
att önska er alla en riktigt
God Jul och Ett Gott Nytt
År!
/ Anders

Från
rymdvå(nin)g till
markvå(nin)g!
Text: Lennart Jansson
Bild: Maria Einarsson
År 1963 var premiäråret för radiovindan i
byggnad 1 på Signbat område. Efter 40 år
har vi nu avslutat en epok uppe på vindan och
startat en ny nere på marknivån i byggnad 14.
Vi har byggt upp moderna utbildningslokaler
vilka kan nyttjas av bataljonerna inom I19.
Personal
Vid Funktionsavdelningen, sb sekt, radio är vi två
anställda. Kapten Leif Nordberg har jobbat sedan
1990 och radiokontrollör Lennart Jansson sedan
1987. Vi har båda bakgrund från handelsfl ottan som
radiotelegrafi ster. Leif är offi cer sedan 1978 och själv
har jag tidigare jobbat i Flygvapnets luftoperativa
radionät åren 1971-1987.
Ra180
Vi kan erbjuda dig en sal med fl er än tjugo Ra180
stationer. I salen fi nns tillgång till utbildningspärmar
för varje elev innehållande utbildningskanaldata
– KDA –. Vi har en speciell lärarpärm i vilken vi ber
alla instruktörer som genomför utbildning hos oss
spara ett ex. av sin övning, prov etc. till gagn för nästa
instruktör. Vi har även en pärm med OH bilder för att
underlätta ditt arbete. Ra180 salen kan delas av i två
salar vid behov och rymmer 2*12 elever.
PC Dart
I rum 26 har vi tolv datorer för PC Dart utbildning.
Till varje dator fi nns en Ra180 vilket medför att
man kan testa köra skarp trafi k i salen. Vi har även
möjlighet att koppla in två utomhusantenner till resp.
sal 26 och 27 om behov fi nns av att köra trafi k med
stationer utanför Signbat område.
Radiorummet
I sal 25 arbetar vi med att bygga upp vårt nya radiorum
Här har vi samlat resurser för de fl esta behov.
Vi har övertagit ett radiostativ från Älvsborg Radio.
Stativet har gett oss möjligheter att samla många
resurser på en begränsad yta och detta kommer att
ge en effektiv plattform för att kunna grundutbilda
och öva offi cerare och våra värnpliktiga.
KV90
Norrlands Signalbataljon har deltagit i arbetet med
prototypsystemet KV90 under ett antal år. Försvarsmakten
har beslutat om inköp av det nya systemet
HF2000 med första leverans i början av 2006. Vi har
i vårt radiobord två KV90 kanaler där vi med den
ena deltar i trafi ken till MONUC – dvs. den svenska
FN-kontingent som tjänstgör i Kongo – SWAFAFS
– Här har vi ett alternativ till e-posttrafi k över satellit.
På Gotland fi nns en KV90 station som automatiskt
förmedlar e-post till resp. från Internet. Den andra
KV90 kanalen i radiorummet utgör huvudstation i
det svenska KV90 nätet. I detta nät kommer vi under
detta utbildningsår att genomföra OMF försök med
Op Ledn Bat. Två hytter – dels FOS och dels OpUH
– är bestyckade med varsin 1000 Watts KV90 kanal
och denna resurs är som för SWAFAFS ett alternativ
till satellitkommunikationen. Över KV90 kan förutom
E-posttrafi k även PC Dart och STRIMA trafi k
sändas. Dessa resurser nyttjas för att ge grundläggande
kompetens i KV90 och närmast på agendan
är att vi under vecka 348 genomför utbildning med
FK-02, dvs. de som skall åka till Kongo för att
avlösa FK-01. Under vintern fi nns även planer att
genomföra grundläggande utbildning för sb ledn off
ur Marinen.
RA1951A ALE
I radiobordet fi nns även det nya taktiska HF radio
systemet – Ra1951A ALE – Den gamla RA195 har
bestyckats med en speciell ALE enhet (Automatisk

Länk Etablering). Denna tillsats medger trafi k enligt
Mil Std 188-141A. Detta taktiska system är tänkt att
användas bl.a. av våra insatsförband och ett antal
förband inom Sverige. Gränssnittet som används är
PC Dart och ger bl.a. effekten att användare av HF
(kortvåg) kan anmäla sig in i Telesystemet och sända
resp. ta emot PC Dart meddelanden. Vi har genomfört
en grundläggande kurs för offi cerare under hösten och
kommer att under vecka 347 vara på S1 i Enköping
och köra nästa kurs.
SWALE
För närvarande pågår utvecklingsarbete med ett program
kallat SWALE (software ALE). Detta program
använder ljudkortet i en modern PC för att kunna
köra ALE trafi k. Detta utvecklas för att möjliggöra
för Hemvärnet att nyttja sina kortvågsstationer med
PC Dart som gränssnitt. Detta i sin tur ger oss möjligheten
av att ha ett gemensamt gränssnitt ända nere
ifrån Hemvärnsobjektet upp till Op Ledn Bat!
Ra180 mobil
I bordet fi nns även plats för RA180 mobil. Dessa
resurser ger oss mjlighet att övervaka trafi kövningar
med RA180 och kontrollera hur TS9000 fungerar
avseende RAP etc. Övningsledare har möjlighet att
nyttja dessa resurser vid övningar.
Combined Endeavor
Vi har haft förmånen att
fl era gånger delta i internationella
radioövningar.
Combined Endeavor är en
sådan och den genomförs
under tre veckor i maj månad
årligen. Här byggs ett
antal internationella HF
nät upp där vi kommunicerar
via kortvågsmodem
ner till Tyskland där huvudövningen
genomförs. En annan övning där vi har
deltagit är SHIRBRIG. Resurser för dessa övningar
är RA1951ALE, KV90 sändare, 400 Watts sändare,
ett antal kortvågsmottagare och en ICOM 735.
SL2AD
Uppe på radiovindan fanns ett speciellt amatörradiorum
för radiostationen SL2AD och vi har naturligtvis
monterat in HF och VHF/UHF radiostationer i vårt
radiobord. Det ger effekten att vi kan merutnyttja
dessa stationer även för vår militära verksamhet
förutom ren amatörradiotrafi k.
Signalkontroll
Vi jobbar även med att bygga upp signalkontrollresurser
i radiorummet. Vi kommer att kunna nyttja
alla våra ovan nämnda radiostationer men även ett
antal scanners för alla frekvensband. Till detta kommer
möjlighet att spela in radiotrafi k på ett antal
bandspelare. Detta ger en övningsledare möjlighet
att kunna avlyssna radiotrafi k och nyttja detta för att
kompletteringsutbilda signalister. Om du upplever
störningar på olika frekvensband kan du kontakta
oss så kanske vi kan hjälpa dig.
Sändarannex
Till radiorummet hör även ett sändarannex uppe på
vindan. Här har vi bl.a. två 1000 watts KV90 sändare,
två 400 watts. Här har vi även en jonosond-sändare
vilken sänder fyra gånger per timme en ”dutt” på
varje frekvens mellan 2-30 MHz. Mottagningen
av detta sker i Stockholm och resultatet kan ses på
Internet på en speciell adress. Resultatet visar hur
jonosfären fungerar i de olika jonsofärskikten. Vi kan
se vilka frekvenser som fungerar mellan Boden och
Stockholm. Detta kan vi sedan nyttja när vi ser hur
de automatiska kortvågssystemen väljer frekvenser.
Väljer dom rätt frekvenser eller blir det helt fel!
Ny mast
Bakom byggnad 14 fi nns en ny 38 meter hög mast.
I topp på denna fi nns fyra antenner för RA180,
bredbandig scannerantenn och VHF/UHF antenn.
Mellan den nya masten och den som står bakom TS
hallen fi nns en mottagarantenn – bredbandig dipol
– för HF.
Antennparken
Nere mot älven i Ingentingskogen är platsen för
våra bredbandiga sändar HF antenner. Här fi nns fem
bredbandsdipoler, rombantenn och vertikalantenn.
Motsvarande rombantenn för mottagning står längs
Sveavägen nedanför gamla värnpliktsparkeringen.
Bokning
Om du vill besöka oss för att se våra lokaler är du
välkommen. Vill du boka skall du kontakta Leif
Nordberg tfn (6)8270 eller Lennart Jansson (6)8297.
Hör av dig i tid eftersom RA180/Pc Dart salen vissa
perioder är väldigt uppbokad.
Radiokontrollör

Bataljonens
Besöksdag 2003
Text och bild: Maria Einarsson
Återigen upprepas den populära besöksdagen, då
anhöriga kan komma och hälsa på de sina. Många
timma har gått åt till förberedelser för att göra allt
så besöksvänligt som möjligt. Dagen började med
en gemensam ceremoni som innehöll bla korum
och soldaterinran samt fi gurativ marsch av arméns
musikpluton. Detta avlöstes av en fordonsparad som
Föreningen P5 bjöd på. På respektive bataljon kunde
man sedan besöka utställningar och soldater.
Något in på eftermiddagen hölls en kaserngårdsstafett
där vinnarna kom från 2 kompaniet. Nedan följer ett
axplock av vad man som besökere kunde se/ göra på
besöksdagen.
Fordonsparad
Bandvagnsåkning gillade de fl esta Elsa och Tobias
Bataljonschedens genomgång med de anhöriga var
välbesökt.
Adrian Holmgren i TGB 40
Urban och Natalie
Gustav Larsson
och Oskar
Olausson, på
2 kompaniet,
tyckte att
dagen varit
ok fast de inte
hade några
anhöriga på
besök
Robin Blomström hälsar på
sin bror William

På startlinjen, klara...färdiga...gå!
Vinnarna i kaserngårdsstafetten: TRM plutonen på 2 kompaniet
Torsten Andersson och Annelie Hildorsson besökte
sin son Fredrik Hildorsson och var mycket nöjda med
dagen.
Kokgruppen bjöd på kaffe, saft ocg bulle
Försäljning och information i
by 14
Batch m familj lät sig väl smaka
Logistikpluton på 3 komp tog
sistaplatsen med ett leende.
Sjukvårdsgruppen visar vacuumbår. Lundberg viker in
Lindberg

Hollywood is
magic, del 4
Text : Bernt Wikström
Bild : Bernt Wikström
Fredag den 8 nov.
Dagen började som vanligt med s.k. Road
Call kl.08.00 där vi gick igenom gårdagens
händelser. Den här dagen blev det en lång
slutredovisning.
Efter slutredovisningen skulle vi åka buss ut till
Warner Brothers. Denna gång blev lunchen världens
godaste lunch-mackor från hotellet. Another
way to eat lunch.
Warner Brothers startades 1923 av bröderna Harry,
Albert, Sam och Jack Warner.
På Warner Brothers gjorde vi alltså studiebesök
på fredagen. Det visade sig att inte vara så lätt. Efter
en del turer vid vakten och kontroll av bussen,
gick vi in i en lokal där våra pass kontrollerades.
Det var inte aktuellt att komma in utan pass. Detta
var dock så förberett av Peter och Jan, att vi sedan
direkt fi ck våra passerkort till WB. Återigen dök
så vår Martina upp. Hon skulle nu guida oss över
hela WB några timmar.
Vi såg nu bl.a. där en del av Tom Cruises fi lm
”Den siste samurajen” spelas in. Här såg vi också
att berg och skog inte var äkta vara. Mycket görs
nämligen av frigolit för att det är lätt att jobba med
och är lätt att bära. Tyvärr fi ck vi inte fotografera
eller fi lma där, och inte på Warner Brothers överhuvudtaget,
utom vid två
tillfällen.
Vid en av gatorna
gick det
bra och vid den
typiskt amerikanska”transistorn”
med
WB-märket på.
Åter i en ny
studio, s.k. frontlot.
Där visades
det hur man spelar in TV-serier, bl.a. den så populära
”Alla älskar Raymond”. Där sitter testpubliken
mellan 4 och 6 timmar vid varje tagning. Hela
tiden kontrolleras att alla repliker kommer rätt och
att skådespelarna står rätt och att skratt från publiken
sitter rätt. Manuset byter därför färg varje dag
för att alla skådespelarna ska veta att det är det nya
manuset som gäller. Skådisarna kommer på tisdag,
kamera- och ljusfolket på onsdag, TV-bolaget med
sin personal på torsdag och inspelning med dess
publik på fredag.
För att backa en liten tid i historien kan vi ta en
liten detalj från
serien Columbo
som hade TV 2premiär
i Sverige
tisdag den 29 aug
1972. Columbo
alias Peter Falk
hade problem med
synen. (Visste ni
förresten att Bing
Crosby tackade nej
till rollen). När Peter
Falk skulle lära
sig, var han skulle
stå framför kameran,
var han tvungen
att ta handen
för ögonen för att
inte bli bländad av
ljuset. Han letade
nämligen golvmarkeringen,
som inte
var så stor. Därav
kom det att han
hade den berömda
gesten vid sina
detektivfall. Andra skådespelare var så spontana,
att de var tvungna att ha en kamera extra för att
hinna med alla plötsliga infall. Ljudupptagningarna
är en historia för sig. Det fi nns bl.a. 90 sorters regn.
Kringljud tas upp separat i förhållande till repliker
från skådespelarna. Detta görs för att på så sätt är
det lätt att dubba till andra språk. Serien Dallas
som exempel sändes ju i 110 länder. I de fl esta
talade Larry Hagman landets språk, och inte
sin vanliga amerikanska. Sett ur svensk synvinkel
blir det löjligt när ex.vis Clint Eastwood
talar tyska eller grekiska. En annan lustig grej
vid ljudupptagning är att en s.k. Foley-artist
används för att ex.vis. lägga på steg i en ljudupptagning.
forts följer...

Filosofi e doktor i
uniform!
Text och bild: Anders Josefsson
Fredagen 26 september
försvarade offi ceren och
signalisten Håkan Edström
sin akademiska avhandling,
-Hur styrs försvarsmakten?
Disputationen ägde rum vid
Umeå universitet med docent
Steve Lindberg från Åbo
akademi som opponent. Efter
opponentens och respondentens
utomordentligt intressanta meningsutbyte kring
avhandlingen samlades åhörarna i ett personalrum
under spänd väntan medan betygsnämnden
sammanträdde. Slutligen trädde betygsnämndens
delegater in genom dörrarna och dess ordförande
förklarade avhandlingen som godkänd och
utbringade en skål för den purfärske fi losofi e
doktorn. Därefter gav gäster från när och fjärran
sina lyckönskningar till Håkan. Bland dessa
kan nämnas Brigadgeneral Ola Gynäs som hade
med sig ett telegram och present från Sveriges
Överbefälhavare. Från norrland var Öv1 Ulf
Nordlander (MDN) och uppvaktade Håkan medan
från I19 var övlt Anders Josefsson med bland
gratulanterna.
Avhandlingen försöker besvara frågan hur Försvarsmakten
styrs och avhandlingen koncentreras
på den ”försvarspolitiska doktrinen”
som styrmedel. Håkan har gjort jämförelser
mellan tre likartade länder i norden: Sverige,
Norge och Finland. Avhandlingen behandlar
tidsspannet från murens fall på tidigt 1990tal
fram till sekelskiftet. Under denna period
i världshistorien förändrades det säkerhetspolitiska
perspektivet drastiskt då det tidigare
hotet från öst löstes upp och vi stod inför en
helt ny världsordning.
Han fi nner att den politiska ledningen i
Sverige inte styrde Försvarsmakten med
doktrin. Håkan anser att detta är följden av
en okoordinerad doktrinutveckling där den
militära ledningen under 1990-talet kommit
att förorda en mer offensiv strategi än den politiska
ledningen.
Håkan har kommit fram till att inte heller den politiska
ledningen i Norge styrde deras Försvarsmakt
med doktrin. Han anser att detta bland annat är
följden av den institutionella situationen i Stortinget
och Norges medlemskap i NATO.
Avhandlingen visar på att den politiska ledningen
i Finland styrde deras Försvarsmakt med doktrin.
Håkan anser att detta skedde främst tack vare förekomsten
av Försvarsrådet som koordinerande
organ.
Vidare pekar Håkan på vikten av dialog mellan
den politiska och den militära ledningen. Han anser
att en väl fungerande dialog är en förutsättning
för att ett land skall kunna koordinera sin doktrinutveckling.
Jag hoppas att såväl våra försvarspolitiker som vår
militära ledning läser Håkans avhandling. Jag själv
har känslan av att den ekonomiska och organisatoriska
styrningen av försvarsmakten påverkas så
mycket mer av bland annat regionalpolitiska skäl
än av en konsistent doktrin.
Håkan utnämndes dagarna efter sin doktorsexamen
till överstelöjtnant och har nu börjat tjänstgöra vid
Norra militärdistriktsstaben. Jag önskar Håkan
lycka till i sin nya tjänst.
Anders Josefsson
C signbat

Befälsutbildning
på 40-talet vid
signaltrupperna,
del 4
Text och bild: Allan Hahn
Armens hundskola.
Vår utbildning var inte slut med AUS. Som
ett kuriosum måste jag nämna att jag under en
vårmånad 1947 blev beordrad till hundkurs vid
Armens hundskola i Sollefteå. Ingen av mina
äldre kolleger ville ställa upp och jag tog kursen
som ett tillfälle att tina upp efter en mycket
kall vinter. Från Sl och SlSk kom f j Agne
Ahnström och Erik Boberg. Agnes merit var
att hans hustru ägde en tax. Erik och jag kände
inte så mycket för hundar. Då.
Vår kurs bestod av c:a femton uoff från armen.
Var och en av oss tilldelades två hundar. Den
ena var redan utbildad och gjorde en ”repetitionsövning”
och blev ju därmed vår lärare;
den andra var en ”råhund” som gjorde sin
första tjänstgöring och som vi i vår tur skulle
ge utbildning. Min ”råhund” var en riesenschnautzer.
Ägare var en kapten Andersson,
A8, och jag kunde några år senare låna ”Bosco”
för
att dra
min pulka
under en
kortare
fjälltur.
Till kursen
hörde
också två
veckors
vinterutbildning.
Flera av
de äldre
I Dimma mot Kårsavagge
avstod från denna. Ahnströms tax kunde ju
ändå inte tänkas bli draghund och även andra
skäl anfördes. Kursen tillfördes dock ett antal
offi cerare så vi blev 15-20 man som samlades
till Jägarskolan i Kiruna för en första veckas
”inkörning”. Var och en av oss fi ck tre hundar.
Vi fi ck börja med att köra en hund i taget för
att bekanta oss med jyckarna. Senare fortsatte
vi med tvåspann och trespann.
Efter en vecka lastade vi in hundar och övrig
utrustning på järnväg och fl yttade till Torneträsk
stn. Här blev det mest körning med
trespann; såväl uppe på kalfjället som under
en långmarsch med övernattning i björkskogsregionen
på norra sidan träsket. I början av
veckan
visade
hundarna
ingen
större
förtjusning
över
torrfi
sken
som till
stor del
utgjor-
Vilodag i Kårsavagge
de deras mat, men efter ett par dagars hårdkörning
gick även den ner.
Varför vi signalister beordrades till hundkursen
vet väl ingen. Visst fi ck vi lära oss att utbilda
rapporthundar, men som sambandsmedel vid
högre staber var det inte så gångbart. Vi hade
ju ännu kvar våra brevduvor!! Privat hade jag
dock stor glädje av kursen. Vid ett fl ertal tillfallen
under de kommande åren kunde jag med
ägarnas fulla förtroende låna hundar för mina
vinterturer i fjällen.
Signalmekanikerkurs
eller som den egentligen hette, Kurs för värnpliktiga
signalmekaniker. Dit beordrades varje
år några uoff att ”följa utbildningen”. Vi ryckte
in sedan de värnpliktiga klarat av sin elementära
soldatutbildning dvs kunde gå i takt, ”vanda
klack”, hälsa med honnör mm. Tillsammans
med Carl Ekberg och Wolmar Elveling från Sl
och Georg Bergkvist, S1Sk började jag Smekkursen
sommaren 1948. ASignS hade nu fl yttat
från Frösunda till Marieberg. Kursen var
mycket värdefull icke minst genom lärarna i
elteknik och materielkännedom, arméingenjören
”Ludde” Lunden resp fanjunkaren S-O
”Surkalle” Karlsson. Lunden var den förste
som fi ck mig att förstå vitsen att rakna med
logaritmer. Vårt enda tekniska hjälpmedel för
att lösa räkneproblem var räknestickan. Ludde

träffade jag drygt tjugo år senare på FOA. Där
arbetade han på underrättelsesektionen med att
översatta sovjetiskt teletekniskt material.
Från Luddes tid på ASignS berättas gärna en
episod som inträffade när en nyutnämnd signinsp
- ej signalist - skulle ta emot skolans
befälskår. Ludde, som hade en rondör och en
ansiktsfarg som skvallrade om smak för god
mat och dryck och ett härdande båtliv och som
dessutom gärna sjöng glada visor till gitarr,
stod längst ut på fl ygeln. Nar inspektören på
sin handskakningstur kom till Ludde såg han
att denne hade en annan färg an övriga på
passpoalen runt krage och axelklaffar. Ludde
tillhörde ju armétygförvaltningen. Insp sträckte
fram handen och sa:” Regementspastorn, förmodar
jag”.
Endast övlt Runmarks hårda disciplin hindrade
den skrattsalva som senare tilläts utbryta när
befälskåren kunde fl y in till mässen. Ludde
kom för många år framåt att bara smeknamnet
”Pastorn”.
En egen pluton fi ck jag vid vplinryckningen
1949.Då hade jag c:a sju och ett halv års utbildning
för jobbet. Nu fi ck jag förtroendet att
utbilda en radiopluton. Jag svarade - med hjälp
av två furirer - för all utbildning utom sjukvårdstjänsten.
Våra vpl var mycket positiva
och vi betonade förstås gärna för dom att dom
ju var förbandets elit.
När det blev dags att kasta skarp handgranat
var det, en av grabbarna som höll krampaktigt
i utlösningssnöret på skafthandgranaten men
droppade den bakåt i kastbåset. Jag tog upp
den och kastade den mot målet. ”Nu talar vi
inte mer om det här,” sa jag till grabben. Ingen
av hans kamrater hade sett episoden. Hade jag
Kometkarriär på kaserngården,
insänt av Bertil Lövdahl
En överste gav följande order till sin adjutant:
”I morgon kväll ungefär klockan 20 kommer Halleys komet
att vara synlig härifrån. Detta inträffar endast en gång vart 75:
e år. Ge order till alla soldater om uppställning på Kaserngården
i grötställ. Jag tänker förklara detta sällsynta fenomen för
dem. Om det regnar kan vi inte se kometen och männen samlas
då i kasernbiografen. Jag tänker visa några bilder, för dem,
på fenomenet.”
Adjutanten vidarebefordrade ordern till kompaniets kapten:
”På överstens order kommer Halleys komet att visa sig
klockan 20 över vårt område. Se till att soldaterna bär grötrock
i händelse av regn. Uppställning efteråt i biografen, där detta
sällsynta fenomen, som bara visar sig vart 75:e år, ska äga
rum.”
rapporterat det till kompanichefen hade det
kanske blivit extra utbildning en lördagseftermiddag.
Och vem skulle få leda den?
SlB tillfördes utbildning av en pluton tung
radio. Det var Ra 800, dels den i Scaniabuss
inredda, dels i terrängbilar från USA:s surplus.
Jag kände något till stationen från en kurs
1943 men den terränggående hade jag inte sett
tidigare. För att klara av utbildningen fi ck en
av mina två furirer, Vikberg, ställa upp några
kvällar ock vi gick tillsammans igenom allt
från strömförsörjning till antenn. Så valde jag
ut sex av de klokaste beväringarna - en av dom
var den redan då berömde sångaren Gunnar
Wiklund från Luleå - och medan resten av plutonen
ägnade sig åt terränglöpning o dyl
lärde vi upp dessa sex på en liten bit av utbildningsmålet.
Därefter fi ck dom ta hand om femsex
av sina kamrater och själva bli instruktörer.
På det sättet arbetade vi oss fram tills alla
kunde allt om stationerna.
Jag vågar påstå att vi lyckades mycket bra. När
det blev dags för milots avslutande vinterfälttjänstövning
meddelade kompch Levander att
det var ju ingenting för min pluton att deltaga
i utan jag fi ck själv lägga upp min slutövning.
Den blev till en rundtur för mina sex grupper, i
utgångsläget placerade i Älvsbyn, Arvidsjaur,
Jokkmokk, Kiruna, Kalix och Boden för att
sedan varje dag fl ytta sig ett steg medurs. Allt
fungerade. Aven rymdvågsförbindelserna som
huvudsakligen fi ck etableras nattetid.
forts följer...
Armens Gymnastik- och Idrottsskola (GIS)
.
Min äldre kollega, Sven Selberg, som själv
gått GIS uppmuntrade mig att söka kommen-
Kaptenen beordrade Löjtnanten:
”På överstens order blir det uppställning i grötställ i morgon
kväll klockan 20. Den berömda Halleys komet visar sig i biografen.
I händelse av regn ger översten en ny order, vilket bara
händer vart 75:e år.”
Löjtnanten meddelade Sergeanten:
”I morgon klockan 20 framträder översten i biografen tillsammans
med Halleys komet. Ett fenomen som bara inträffar vart
75:e år. I händelse av regn, ger översten order om att kometen
visar sig bland oss i grötställ.”
Detta var vad soldaterna slutligen fi ck höra av Sergeanten:
”Om det regnar i morgon klockan 20 kommer den berömda
general Halley, 75 år, att klädd i grötställ avskjuta en komet i
kasernbiografen tillsammans med översten.”

111 Månader på
Högkvarterets
Utrustningssektion
Text och bild: Christian Jansson
Vem är artikelförfattaren ?
Jag heter Christian Jansson och är nog känd av – i alla fall
– de äldre inom truppslaget. Jag har dock genom mitt jobb
på utrustningssektionen under åren fått kontakt med ett fl ertal
yngre offi cerare som jobbar inom utveckling och studier.
Så det kanske fi nns fl er än gamla gubbar som vet vem jag
är?
Hur började det för mig ?
Nåväl, jag började på dåvarande Arméledningens Fördelnings-
Milosektion 1994-07-01. På den tiden var Arméledningen
under befälet av CA, Generalen Åke Sagrén. Mitt
första uppdrag blev att skriva CA yttrande på en gjord utredning
som hette FEN och handlade om att utreda huruvida
Försvarsmakten skulle sälja FTN till TELIA. Dåvarande
LSC (Arméns Lednings- och Sambands Centrum) ville – så
snart de fi ck reda på min uppgift, styra mig i mitt underlagsarbete.
Emellertid vägrade jag lyssna på LSC , och sa till
dem att jag skall först själv läsa in underlaget och bilda mig
en egen uppfattning i ärendet. Det var något av det svåraste
jag ditills gjort som signaloffi cer, men efter ett antal veckor
hade jag en egen uppfattning och var beredd bryta den med
LSC. Det visade sig att vi faktiskt hade samma uppfattning
i alla fall. Vi tyckte båda att FTN inte skulle säljas…….och
så blev CA yttrande och ÖB beslut – den gången. Den uppgiften
blev en riktig rivstart för mig.
Frågan har sedan dess varit uppe igen och förresten även
före 1994…….
Just nu är FTN organisation under utredning och avses bilda
ett bataljonsförband som utgör FTN.
HP ATLE
Hösten 1994 bildades HP ATLE, som skulle förnya arméns
ledningssystem i ett totalt för armén övergripande projekt.
Dåvarande Signalinspektören Lars Dicander var chef HP
ATLE.
Projektet indelades i ett stort antal delprojekt där Dp-ledare
för de tyngre Dp-na var Överstar. Jag vill minnas att det
– allt som allt – var c:a ett dussin Dp.
Den stora grejen var - givetvis- att få in i arméns materielplan
(MP) de ekonomiska medel som erfordrades för detta.
HKV – med stöd av LSC – uppskattade summan till c:a
MSEK 400, en på den tiden nästan ofattbart stor summa.
Till min absoluta förvåning lyckades HP ATLE och jag att
få in denna summa i MP. Jag förstår än idag egentligen inte
hur det gick till ur motivsynvinkel, men tack-och lov. Emellertid
vet jag nu – efter över 9 år- att det belopp som skulle
varit inplanerat borde varit avsevärt högre, men det hade då
givetvis inte varit möjligt att få in i planen. Denna problematiken
föreligger alltid.
HP ATLE – som projekt – lades ned 2003-07-01 och dess
uppgifter är nu överförda till ATK. Inom ATK drivs frågorna
av Dp MARK.
Ett exempel på planeringssvårigheter är Stabs- och sambandshytterna
( plasthytterna).
Vi anskaffade runt 1970 i grova slängar 300 st sådana för
Förd-, Brig-, Artreg-, Haubbat-, m.m. stabers behov. Jag var

ansvarig för att i MP inplanera pengar för dessas ersättning
av något nytt. Jag gjorde då det grova antagandet
att vi skulle ersätta hytterna i antalsförhållandet 1:1.
Hytterna inköptes för c:a 100 000 SEK styck (tomma),
och jag antog att dessas ersättare skulle kunna komma
kosta MSEK 1 per styck varför jag lyckades få in
MSEK 300 i MP för denna ersättning. När vi nu anskaffar
( splitterskyddade ) hytter till 90-bat för internationella
uppdrag samt Patgbbat för internationella uppdrag,
konstaterar jag att dessa kostar över MSEK 3 per styck
tomma ! Hur – tror ni att det skulle ha gått att få in i
planen vid den tidpunkt jag planerade in plasthyttersättningen?
Ett annat exempel till är Ra 180 och dess föregångare
och ersättare:
Ra 14x och Ra42x köptes med leveranser runt 1970-talets
början. En Ra 145 kostade då c:a 25 000 SEK och
en Ra 42x kostade då c:a 50 000. De är fortfarande kvar
i
KRO 04 !
Ra 180/bärbar kostade c:a 100 000 och en Ra 180/Mobil
c:a 175 000 SEK. Den Dataradio (TDRS >> GTRS)
som vi nu planerar anskaffa , kommer kosta (ser det ut
som) över 1 MSEK per styck !!!
Hur skulle en planerare på HKV (eller annorstädes f.ö.)
kunna gissa dessa ofattbara siffror och dessutom bli
trodd på sitt ord i materielprocessen ? .
Nåväl, detta var några snabba refl exioner,
jag återgår till historien.
Vilken armé hade vi 1994, när jag tillträdde som MSA
(MaterielSystemAnsvarig) / Ledning & Samband?
Vi hade då ett antal fördelningar, många brigader och
fl era artilleriregementen. Vi hade fortfarande Milostaber,
Fostaber och Fogrupper samt sedermera Gränsjägarstaber
och Gränsregementsstridsgrupper.
Telesystem
Arméns ledningssystem på den tiden var RL-340systemet
med Radiosystem 14/42 samt 195 och våra
staber uppträdde i plasthytter och Stabstält 22 och 32.
Meddelanden överfördes med Fjärrskrift, MILTEX,
MILFAX, MC-ordonnans, Tal och Telegrafi . I allmänhet
lokalkrypterat. Fordonen var Tgb 30, Ltgb 939, Stabstgb
1313, Radio-11or, Rabv, m.m
Kommer ni ihåg ?
Den fortsatta utvecklingen av TS-9000 är – just nu under
prövning – FM ekonomi just nu är ju i dallring. Att
TS-9000 behöver uppgradering vad avser bandbredd ,
smyg-egenskaper, DNS-förmåga m.m. är ju uppenbart.
Radio
Radiofrågan är en annan STOR fråga under åren och
framåt över tiden. När jag var befälselev på S3/1.
kompani sommaren 1996. fanns inte Ra 145/146 eller
421/422. Jag är grundutbildad på Ra 120 & Ra 130 och
Ra 200, hur många minns dessa idag ? Jag är också en
riktig hejare på RL320 med BF 531...vilket gör mig till
ett föremål för Telehistoriska museét och armémuseét
eller hur? Undrar var min monter är förberedd ?
Emellertid har vi nu (Org 2004) ett läge som innebär att c:
a bara c:a 50% av arméns radiostationer är Ra 180 och den
andra hälften är 14/42 mm. Hur NBF-anpassat är det ???
Kortvågsfrågan ligger då vid sidan av. Den består i dag av
framtidsvalet av FM HFRA 2000 som total ersättare för
arméns och marinens / fl ygvapnets behov av ”man-pack”
KV. För fordonsburna applikationer eller andra plattformar
fi nns ju den beställda materielen. Eller är nästa ”manpack”
KV = GTRS ? Eller är det någon annan apparat ?
Och så fi nns Ra 763 inom bl.a. HV och Ra 1951 inom
fältarmén. Detta är inte enkelt att bestämma om !
Kabelmateriel
Ja vid 1994 / hösten hade armén en tillgång av c:a 60 000
km DL 1000 M !!!!! Plus tillgångar av DL 100 och DL
200 samt HDL. Det har vi inte längre – jag har låtit utgallra
en STOR del. Men mht telehotbilden , är detta så
klokt ?
Vi hade f.ö. även 1994 , c:a 40 000 st Tfnapp m/37 (den
s.k. Fältapan), det har vi inte heller längre, men fortfarande
kvar i betydande omfattning, alternativ ? Tfnapp 390
är inte ett fullgott alternativ härvidlag. Härtill hör också
frågan om ersättare till Vx 10-14-15-24-40 DL.
Detta är inte helt enkelt heller.
Nog om nostalgi och problem.
Vad har Vi gjort under alla dessa år ?
Vi har lämnat PIFS som på sin tid var ett mycket stort
framsteg för att förenkla stabsarbetet i våra staber. Vi har
tagit fram FUM IS MARK (Funktionsmodell IS MARK)
som förädlats år efter år på ASÖ / LSÖ-övningar. Vi har
med denna FUM skapat stora möjligheter till den ”skarpa”
versionen IL MARK (Insatsledning Markstrid) som vi
avser betälla i närtid
Vi har utvecklingsmässigt lämnat plasthytterna och skapat
möjligheter till taktiska och rörliga och splitterskyddade
ledningsplatser. Emellertid har vi i skrivande stund inte
fått levererat en enda serielikare för vare sig ledningsbv,
ledningspbv eller ledningscontainer med undantag för de
som är levererade till förbanden för Internationella uppdrag.
Den mera generella ersättningen av våra gamla plasthytter
ligger fortfarande ett stort antal år bort i tiden.
Vi har lämnat ett trögt och separerat ”stuprörsledningssystem”
och berett vägen för ett NBF-anpassat och fl exibelt
system för ledning av förband över ytan. Ett system
som för övrigt dessutom skall medge hantering av hemlig
information och förmåga att utbyta information mellan
dagens försvarsgrenar.
Vi har möjliggjort en utveckling av ledning av förband
på bataljonsnivå från tal och skrivna meddelanden till ett
system som medger NBF / Digitaliserad ledning av förband
på ett taktiskt rimligt sätt. FUM SLB är härvid en
kvalifi cerad produkt som befi nner sig mycket långt fram
– även vid en internationell jämförelse.

Dem skall vi fi ra!
80 år
Nils Palmqvist, 2 april
50 år
Ulf Westbom, 20 januari
Dem har vi fi rat!
80 år
Sven Bergström, 28 december
60 år
Henry Karlsson, 7 december
Ingvar Selin, 28 december
50 år
Per-Olof Stenlund, 15 december
Berit Ahlbom, 29 december
På tur...
75 år
Jean Andersson, 18 april
60 år
Ingvar Jensen, 21 april
Dick Bergman, 13 maj
Bertil Lövdahl har sänt in detta
Kedjebrev:
DETTA KEDJEBREV STARTADES AV EN
MAN, LIKNANDE DIG SJALV, I FÖR-
HOPPNING ATT DET SKULLE BRINGA
LÄTTNAD OCH LYCKA ÅT TRÖTTA KOL-
LEGER.. I MOTSATS TILL DE FLESTA
KEDJEBREV KOSTAR DETTA lNGA
PENGAR. SÄND HELT ENKELT EN KO-
PIA AV DETTA BREV TILL FEM AV DINA
VÄNNER, SOM ÄR LIKA TRÖTTA SOM
DU. GÖR SEDAN ETT PAKET AV DIN
GAMLA FRU OCH SKICKA HENNE TILL
DEN MAN SOM STÅR ÖVERST PÅ LIS-
TAN, SAMT SÄTT DITT EGET NAMN
UNDERST. NÄR DITT NAMN NÅR TOP-
PEN PÅ LISTAN KOMMER DU ATT FA
MOTTAGA 16.487 KVINNOR- EN DEL AV
DEM RIKTIGA GODINGAR. VAR FÖR-
TRÖSTANSFULL OCH BRYT INTE KED-
JAN- EN MAN SOM BRÖT KEDJAN FICK
TILLBAKA SIN GAMLA FRU:
Redaktören har
ordet
I novemer var det 10 års jubileum i Koler. Själv är
jag en av de många som hjälpt till att bygga. Det
var kul att komma dit igen och verkligen tänka på
förändringen. Nu fi nns det ett biljardbord och tvhörna.
Jag kommer osökt att tänka på en kompanifest
vi hade där nere för nästan 10 år sedan, Grekisk
afton.
Alla var
vi klädda
i toga och
skulle ha
med en sak
så att de
andrakunde
gissa
vilken
grekisk
gud man skulle symbolisera. På bilden ser vi från
vänster: Patrik Strandberg, Jan Gustafsson, Jag
och Göran Landewall. Vi jobbade alla på 4 kompaniet
då.
Hösten är en vacker tid fast nog är det mörkt så det
räcker, nu innan snön kommer och jag känner mig
ganska trött...Gäsp!
Eilngt en uneörnskding på ett engsket uivtnierset så
seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea
i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsörtra
och ssita bavstoken såtr på rtät palts. Rseetn kan
stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen
uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae
bkosatv för sig, uatn odren som hlehet.
Under signalbataljonens höstmiddag delade
kamratföreningen ut en traktörpanna till de nygifta
Christian och Annsofi e Tengelin.
Lycka Till!!

Ordf: Ulf Nordlander
Vice: Rolf Runelöf
Sekr: Anders Eriksson
Kassör: K-G Jernlund
Seniorer: Bengt Eriksson
Vassijaure: Gunnar Markström
Pålkem: Bengt Eriksson
Mässen: Göran Landewall
Utland: Christer Eklund
Parabolen: Maria Einarsson
Seniorkommitté
Vassijaure
Bokning & nycklar:
tel: 0921-681 20
vassi@s3kamrat.nu
Vassijaure postgiro: 831 54 88-0
Kommande aktiviteter i förening-
S 3 Kamratförening
Box 9105
961 19 BODEN
Postgiro huvudkassa: 17 88 87-6
0921-680 02
0921-591 79
0921-596 21
0921-680 00
0921-103 80
0921-681 20
0921-10380
0921-685 95
0921-651 51
0921-682 85
senior@s3kamrat.nu
Kommitténs inriktning är att behålla pensionerade
medlemmars knytning till förbandet och kamratföreningen.
Kommitténs verksamhet är främst knuten
till Boden-området. Ärtsoppa ätes 4:e torsdagen i
månaderna: september, oktober och november
2-bäddsrum:
4-bäddsrum
Lägenhet:
Styrelsen 2003
Parabolen
Parabolen S3, Box 9105,
961 19 BODEN
0921-689 74 (telefax)
parabolen@s3kamrat.nu
Högsäsong Lågsäsong
Pris/vecka: Ej medlem Medlem Ej medlem Medlem
1000
1800
3500
800
1600
3000
700
1200
2500
Högsäsong är i regel fr.o.m v12 t.o.m v19
500
1000
2000
29/1 Seniorträff. Gäst Bo Strömbäck
26/2 Seniorträff. Gäst Björn Fredriksson
25/3 Seniorträff.
29/4 Seniorträff
Alla medlemmar är välkomna, Anmäl senast
måndag samma vecka till Bengt E
Tfn: 0921 - 596 21
Fax: 0921 - 689 74
E-post: sekr@s3kamrat.nu
1 Den som vill boka mässen ansöker muntligt på t.ex
telefon eller genom blankett via e-post eller telefax.
2 Beslut om nyttjande fattas därefter av Mässdirektionen,
i vissa fall efter bataljons/regementschefs
hörande.
3 Mat, dryck och personal ordnas alltid genom Mässdirektionen.
Aldrig egen best. av catering. Personalbehov
ca: 1 per 10 gäster.
4 Prioritetsordning för nyttjande är
- Egna tillställningar inom förbandet
- S 3 Kamratförenings / Lv 7 mässförenings tillställningar
- Övriga tillställningar med knytning till anställd
personal
- Ev övriga tillställningar.
Bokningar bör ske så tidigt som möjligt och Mässdi-
Pålkemgården
Bokning & nycklar:
tel: 0921-682 46, 070-6667945
palkem@s3kamrat.nu
Pålkem postgiro: 639 85 39-4
Internationellt utbyte
Ansvarig: Christer Eklund
Tel 0921-65151
chek46@hotmail.com
Mässdirektionen
Bokning tel:
Tel: 0921 - 596 86
Fax: 0921 - 596 87
Epost: massen@s3kamrat.nu
Mässen postgiro: 620 27 67-7
Medlemspriser:
Överliggning: 50:-/pers (inkl fi skekort under säsong 1/2-
-1/10)
Dagbesök: 50:-/pers (inkl fi skekort under säsong -”- )
Icke medlemmar 100:-/ pers och dygn
Hela anläggning/konferens för medlem eller
14-16 november- Idrottslandskamp Sve/Fin
Blev tyvärr inställd pga övning i Finland

Noll-Noll
Text: Maria Einarsson
Bild: Andreas Danielson
Det är temat på den årligen återkommande trafi ksäkerhetsdagen som ordnas på regementet i samarbete
med bla polisen, NTF och RTP. Måndag v 43 var turen kommen till signalbataljonen och
logistikplutonens Andreas Danielsson förseddes med en kamera
för att dokumentera under dagen.
Som helhet tyckte soldaterna att det hade varit en mycket intressant dag som varvats med föreläsningar
och moment att pröva. Krocksläde, vältbil, alkotest och laserpistol var en del av det
som visades under dagen.