Taking Social Rights Seriously (II): - Retfaerd.org
Taking Social Rights Seriously (II): - Retfaerd.org
Taking Social Rights Seriously (II): - Retfaerd.org
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/116 47<br />
icke verkställda beslut och domar är ett problem som under de senaste tjugo åren accentuerats<br />
alltmer och därigenom också kommit att uppmärksammas i motsvarande grad. De<br />
problem som i dag vidlåter LSS har ursprung delvis i de verkställighetsfrågor som uppstod<br />
redan med OL från 1985. Initialt fick LSS överta en del av dessa icke verkställda domar<br />
och beslut, men problemet har som sådant bestått. Efter flera utredningar infördes i LSS<br />
(28 a-d§§) en lagändring som trädde i kraft 1 juli 2002. Innebörden är att en kommun<br />
eller ett landsting som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats som<br />
någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, skall åläggas att betala en särskild<br />
avgift (nedan benämnd ’sanktionsavgift’) mellan tio tusen och en miljon kronor. Beloppet<br />
bedöms efter hur länge dröjsmålet pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara.<br />
Den kan också efterges om det finns synnerliga skäl för det och i ringa fall skall inte någon<br />
avgift tas ut. Om en kommun eller ett landsting fortfarande underlåter att tillhandahålla<br />
insatsen får ny sanktionsavgift dömas ut. Frågor rörande sanktionsavgift prövas av länsrätten<br />
efter ansökan av länsstyrelsen.<br />
På grund av en omfattande underlåtenhet att verkställa domstolars avgöranden även<br />
inom socialtjänstens område skall det noteras att motsvarande sanktionsavgift även infördes<br />
i <strong>Social</strong>tjänstlagen avseende behov av bistånd (4:1§) i lagens 16:6a§. Jag återkommer<br />
nedan till vissa uppgifter rörande tillämpningen av nämnda stadgande i 3.3. nedan.<br />
Den rättsliga konstruktionen är alltså att sanktionsavgiften endast aktualiseras i de fall<br />
där ett avslag överklagats till länsrätt eller kammarrätt till fördel för den klagande; dvs<br />
gynnande domar. Lagrummet avser alltså inte de fall då den sökande fått ett gynnande<br />
beslut vilket därefter inte kommit att verkställas. Sanktionsavgiften kan alltså inte användas<br />
för att framtvinga kommunen att verkställa gynnande beslut. <strong>Social</strong>styrelsen påtalade att<br />
det fanns ett behov av att utvidga sanktionen också till kommunala beslut:<br />
Vad gäller icke verkställda domar finns sanktionsmöjligheter, vilket inte finns för de icke verkställda<br />
besluten. Med tanke på att de icke verkställda besluten är så många fler, är det viktigt att överväga<br />
om det är rimligt att sanktionsmöjligheter saknas för dessa beslut. 25<br />
<strong>Social</strong>styrelsen pekar här på den omständigheten att eftersom beslut utgör den helt dominerande<br />
mängden gynnande avgöranden för den insatsberättigade finns det anledning att<br />
vara uppmärksam på rättsutvecklingen. Problemet var här, enligt regeringen, att det inte<br />
kunde vara fråga om domstolstrots när kommunen inte verkställde egna gynnande kommunala<br />
beslut och vidare framhölls att fullmäktiges ledamöter är direkt valda och att ansvaret<br />
i första hand är politiskt, varför någon sanktion inte ansågs kunna riktas mot enskilda<br />
ledamöter. 26<br />
25 <strong>Social</strong>styrelsen Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL (2002), s 53.<br />
26 Proposition 2001/02:122 Åtgärder mot kommunalt domstolstrots s 23, 26. Se även Warnling-Nerep,<br />
Wiweka (1995) Kommuners lag- och domstolstrots (Juristförlaget: Stockholm), s 385-402.<br />
Jurist- og Økonomforbundets Forlag