Taking Social Rights Seriously (II): - Retfaerd.org

More documents

Recommendations

Info

RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/116 53 Antal ej verkställda domar enligt 9§ 2-10p LSS 2001, 2003 och 2004 42 Insats 2001 2003 2004 Personlig assistent 6 11 9 Ledsagarservice 3 1 13 Kontaktperson 8 3 3 Avlösarservice 0 0 0 Korttidsvistelse 10 7 5 Korttidstillsyn 4 0 0 Boende för barn enligt LSS 2 7 1 Boende för vuxna enligt LSS 134 100 72 Daglig verksamhet 13 3 5 Totalt 180 132 108 Av det totala antalet 2 556 icke verkställda ärenden utgjorde domarna således blott ca 4.5%, medan de icke verkställda besluten uppgår till runt 95% – det är dessa fall som enligt min mening är de intressanta och som dessutom berör det stora flertalet berättigade. Det totala antalet icke verkställda ärenden rörande LSS uppgår till ca 2.5% av det totala antalet insatsbeslut. 43 Under 2004 gavs avslag på ansökan om insats trots bedömt behov i 151 fall (jämfört med 176 för 2001 och 223 för 2003) vilket möjligtvis kan tolkas som att socialnämnderna anammat JO:s och Socialstyrelsens ’rekommendationer’ att avslå ett beslut om det inte kan komma att verkställas inom tre månader. 44 Som tidigare nämnts bör beslut verkställas inom tre månader – enligt Socialstyrelsens mätningar hade dock ca 72% väntat mer än denna tidsfrist, ca 41% i mer än ett år och ca 27% i mer än två år. 45 Även om det skett en viss förbättring är läget sammantaget tämligen allvarligt för ett stort antal behovssökande. Möjliga förklaringar till en kvardröjande fördröjd verkställighet är bland annat att nyproduktionen av särskilda bostäder är för liten, att den kommunala planeringen har brister och att sådana investeringar inte prioriterats i tillräcklig omfattning. Vad gäller motsvarande kartläggning av fördröjd verkställighet beträffande bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL 4:1§, ökade ej verkställda beslut från 2 450 (2001) till 3 073 42 Socialstyrelsen (2005-109-19) Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004, tabell 9, s 19. 43 Socialstyrelsen Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL (2002), s 23. 44 Socialstyrelsen (2005-109-19) Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004, s 17. 45 Socialstyrelsen (2005-109-19) Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004, s 16. Jurist- og Økonomforbundets Forlag
54 RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/116 (2004) och ej verkställda domar från 61 (2001) till 67 (2004). Problemet med fördröjd verkställighet gäller alltså i hög grad också för socialtjänstlagen. 46 Socialstyrelsen pekade i en utvärdering från 2002, och som i stort sett bekräftas också i ovan nämnda utvärdering, på en rad omständigheter och faktorer som bidrar till det uppkomna rättsläget, bland annat finns stora rekryteringsproblem till dessa arbeten beroende på låga ersättningsnivåer, låg status och att kompetens saknas etc. Dessutom konstaterade man brist på bostäder och bristande planering beträffande framtida behov. Andra faktorer var organisatoriska svårigheter, kommunikationsproblem, brister i handläggningen och otillräcklig prioritering. 47 I betänkandet SOU 2004:118 Beviljats men inte fått har utredningen funnit en rad tänkbara förklaringar till varför gynnande beslut ej verkställs. Den främsta orsaken uppges ofta vara resursbrist, särskilt när det gäller boendeformer, men i övrigt kan också konstateras att brister finns i en rad andra avseenden, som jag tillåter mig sammanfatta som ’platsbrist,’ ’planeringsbrist,’ ’samordningsbrist,’ ’kunskapsbrist,’ ’informationsbrist,’ ’personalbrist’ och uppföljningsbrist.’ 48 I sak stämmer utredningens förklaringar med den undersökningar Socialstyrelsen företog 2002, vilken i sin tur bekräftar en under 1997 gjord undersökning. Också där framkom det, att »huvudmännen inte avsatt tillräckligt med resurser för att tillgodose behovet av lagstadgade rättigheter.« 49 Socialstyrelsen pekade också på att orsaken till utebliven verkställighet inte enbart kan hänföras till resursbrist, utan att en trolig orsak också ligger i bristande kunskap hos handläggare och arbetsledare samt att uppföljning i många fall saknas liksom bristande framförhållning och planering. 50 Man kan sammanfatta det som att problemen varit bestående – och välbekanta – under en längre tidsperiod. 3.4 Socialrättsliga rörelser Genom att LSS synes svara så väl mot de funktionshindrades behov och dessutom har givits en stark rättighetsstatus, torde den kunna betecknas som ett uttryck för responsiv rätt enligt den välkända typologi som Philippe Nonet och Philip Selznick lanserade i arbetet Law and Society in Transition: Toward Responsive Law. 51 Ofta framhålls just den välfärdsstatliga rätten och särskilt socialrättens olika områden som starkt kännetecknade av responsiv 46 Socialstyrelsen (2005-109-19) Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004, s 13f. 47 Socialstyrelsen Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL (2002), s 8 samt Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004, s 31f. 48 SOU 2004:118 Beviljats men inte fått, s 16ff samt 157ff. 49 Socialstyrelsen Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL (2002), s 10 och Socialstyrelsen Individen och lagen – om domar och verkställighet (1997), s 101. 50 Socialstyrelsen Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL (2002), s 35f. 51 Nonet, Philippe/Philip Selznick (1978) Law and Society in Transition: Toward Responsive Law (Harper Torchbooks: New York). Jurist- og Økonomforbundets Forlag
Page 1 and 2: 38 RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/1
Page 15: 52 RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/1
Page 31: 68 RETFÆRD ÅRGANG 30 2007 NR. 1/1

Taking Social Rights Seriously (II): - Retfaerd.org

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?