Påverkar teknologi kommunikation - eller är det tvärt om?

2. "Rörelse" (tid)
I figuren ovan är teknologi mellan information och materia (form). Materia
eller form kan inte manifestera sig utan energi. Att ge form, t ex skriva en
bok eller bygga ett hus, kräver alltid energi.
Bateson (1972) definierar information som "en skillnad som utgör en
skillnad". Det firms mängder av information, men alla utgör inte en skillnad,
d v s uppfattas inte som information av oss. Vi uppfattar skillnader: genom
"rörelser" som tillåter jämförelser mellan olika tillstånd. Kommunikation
bygger på perceptioner som har att göra med dessa "skillnader".
Kommunikation i figuren ovan kunde definieras som "information i rörelse"
d v s ett mellanting mellan information och energi. Tid (rörelse) har
utnyttjats till att beskriva fysiska och tekniska systern men inte till att
beskriva kommunikation. I kommunikation spelar tidens kvalitet en stor
roll., medan man i teknologin betonar tidens kvantitet.
"Rörelse" är ett gränssnitt mellan teknologi och kommunikation, enligt
figuren ovan. Kommunikation och teknologi "rör sig" i olika takt.
Teknologiska rörelser är tämligen grova jämfört med kommunikation som
kan beskrivas som en kontinuerlig "vibration". Vi har svårt att identifiera
sådana "kontinuerliga vibrationer". Snabba och frekventa rörelser kräver
mycket energi.
Paradoxalt, genom rörelser (förändringar) kan man identifiera kontinuiteten.
Mönstret eller den bakomliggande strukturen blir tydligare när formen
(objekten) rör sig. Grunden blir tydligare via föränderliga figurer. Det kan
då antas att att ju flera teknologiska förändringar desto tydligare blir
kommunkation. Människan lär sig att se bättre mönstret i sina
kommunikationer via snabba teknologiska förändringar. Genom rörelser
kan vi få olika perspektiv på samma fenomen.När vi kan observera världen
från olika håll via separata rörelser börjar vi se världen bättre från olika håll
på en gång, i ett helhetsperspektiv. Frekventa teknologiska nyheter "pekar
på" sin egen bakgrund, mänskliga kommunikationer, från olika håll.
Materia (form) och energi har omvända karaktäristika. Energi är en
föränderlig medan form existerar så länge den har en viss stabilitet och kan
motstå förändringar. Formen stabiliserar. Kommunikation stabiliserar den
ostabila teknologin och ger mening till den. Människan skapar mening som
teknologin gör explicit och konfirmerar ( formar in ).
3. Mening - ett gränssIlitt?
Vi knappast identifierar en förändring om den inte har någon mening.
Bohm (1990) anser att det är just "meningen" som är länken mellan den
fysiska och den mentala realiteten. Meningen är både mental och fysisk då
både medvetande och materia reagerar på meningen. T ex rädsla har både
40