Sponsorsystemet inom Anonyma Narkomaner

alltid rådfrågar min sponsor, ska jag dela om det? Nej eller Ja. Det är bättre att du tar det med
din fru eller… Vissa saker kan göra mer skada. ” (Intervjuperson F, man)
7.3 Konflikter
Ibland uppstår konflikter mellan sponsorn och sponsierna. Två av mina intervjupersoner
beskriver hur de en eller flera gånger har bytt sponsor efter att konflikter uppstått. Andra har
däremot haft samma sponsor under ibland mer än tio år. En intervjuperson beskriver hur hans
sponsor som han beundrade och hade satt upp på ”piedestal”, ägnade sig åt oetiska affärer,
vilket gjorde att intervjupersonen sade upp honom som sponsor. En sponsor beskriver hur han
sa upp sponsorskapet med en sponsi som inte ”kunde låta bli nykomlingarna”. Det anses
oetiskt inom NA att inleda sexuella relationer med nykomlingar (jfr NA 2001b:78, 2005;
Bogart/Pearce 2003). 38 Ändå förekommer det. Intervjupersonen berättar hur han kontaktades
angående detta av andra NA-personer för att han skulle korrigera sin sponsi. Det kan alltså
finnas en social kontroll inom NA där man kontaktar sponsorn för att tillrättavisa sponsierna.
Konflikter i samband med stegarbetet beskrivs också i intervjuerna, även om de inte lett till att
sponsorskapet upphört. Sponsorn kan till exempel mena att sponsin ska arbeta djupare eller
annorlunda med stegarbetet. Sponsin kan då hänvisa till att stegarbetet är livslångt och att han
nästa gång han tar sig an detta steg, kan gå djupare in i det. Både sponsorn och sponsin kan
ställa ultimatum till varandra om att säga upp sponsorskapet. En intervjuperson beskriver att
det efter en längre tid blivit psykiskt påfrestande för henne att ha en speciell kvinna som
sponsi. Efter att ha rådgjort med sin egen sponsor beslutade denna intervjuperson till slut att
avsluta detta sponsorskap.
Ingen av intervjupersonerna beskriver att de känt sig utnyttjade av eller känner
tacksamhetsskuld gentemot sina sponsorer. ”Tacksamhet, men ingen skuld”, svarar de, och
menar att sponsorskapet hjälper sponsorn lika mycket som sponsin: ”Vi kan bara behålla det
vi har fått genom att ge bort det”, är ett vanligt NA-uttryck. I NA (2004:137) säger en sponsi
att denne har känt sig utnyttjad av sin sponsor att utföra praktiska göromål i sponsorns hem.
Det förekommer beskrivningar i mina intervjuer att sponsorer och sponsier ömsesidigt har
hjälpt varandra med praktiska saker. När jag frågar en man om hans sponsier inte kan ha känt
sig pressade att hjälpa honom, svarar han att det i så fall är deras ansvar att säga ifrån. Men
jag har alltså även fått beskrivet för mig hur en sponsor kan hjälpa sin sponsi med praktiska
saker. Även här kan man givetvis spekulera i om det finns en press av att hjälpa till. Frågan
aktualiserar eventuella psykologiska bindningar och maktrelationer i sponsorskapet.
I NA-litteraturen förekommer exempel på allvarligare konflikter mellan sponsor – sponsi, till
exempel brutna förtroenden som kan förekomma (NA 2004:134ff). Att det kan vara förenat
med risk att öppna sig och dela med sig om sina innersta hemligheter kommenteras i NA:s
grundbok: ”Att dela med sig är ibland riskfyllt, men genom att bli sårbara kan vi växa.” (NA
38 Två av mina intervjupersoner nämner en uppfattning som man hör ibland inom NA: att man inte ska inleda
nya sexuella relationer första året i drogfrihet. En av dessa intervjupersoner säger dock att denna uppfattning
kommer från behandlingshemmen, och inte återfinns i NA:s texter.
43