Sponsorsystemet inom Anonyma Narkomaner

problematisk alkoholkultur, pedofili, destruktiva initiationsriter, dopning… 42 Att dessa
företeelser finns inom idrotten innebär inte att vi förkastar den. Det väsentliga är, som en av
mina intervjupersoner säger, att man talar om det som är fel.
*
I NA:s ideologi bör NA-deltagaren bli en produktiv och ansvarsfull medlem i samhället. Man
uppmuntras att börja engagera sig politiskt eller socialt, utanför NA. NA befinner sig alltså
inte i konflikt med det omgivande samhället. Min erfarenhet är att NA också verkligen i
praktiken försöker få sina medlemmar att bli delaktiga i samhället utanför NA. Däremot
uppmuntras medlemmarna inte att till slut helt upphöra med att gå på NA-möten.
Det framkommer i intervjuerna, och också av mina egna erfarenheter, uppgifter att en del NAmedlemmar
har svårt att finna sociala kontakter utanför tolvstegsgrupperna. Kanske visar
detta hur svårt det kan vara i vuxen ålder, och framförallt för personer med
missbruksbakgrund, att skapa nya sammanhang. Kanske är det samhället som har svårigheter
att släppa in personer med tidigare missbruk och kriminell bakgrund. Kanske skapar NA
ibland en helhet som alltför mycket håller kvar medlemmarna i NA-sammanhang, även om
NA-ideologin inte förespråkar detta. Alternativt kan man normalisera NA-engagemanget och
jämföra med en idrottsklubb eller andra föreningar där man på ett positivt sätt talar om
”eldsjälar” som lägger en stor del av sin tid utanför familjen på föreningsarbete. Eller kanske
det helt enkelt är så att vi väljer att umgås med dem som vi delar gemensamma erfarenheter
med och känner oss mest hemma med.
*
Bland annat Nils Christie (1997) har använt begreppet anarki (i positiv bemärkelse) om AA.
På liknande paradoxalt sätt skulle man kunna karakterisera NA som ”en stark struktur i
kombination med en anarkistisk uppbyggnad”. De enskilda NA-grupperna är autonoma
förutom i angelägenheter som berör andra grupper eller NA som helhet. NA-deltagaren väljer
själv om hon vill kalla sig medlem eller inte, vilka verktyg som hon vill använda, hur hennes
gudsbegrepp ser ut etc. NA-mötet startar på utsatt tid, men sedan är det accepterat för den
enskilde medlemmen som kanske är nydrogfri och inte kan sitta still, att komma för sent eller
gå tidigt. Att det enda villkoret för medlemskap är en önskan att sluta använda, betonas ofta i
NA:s texter och av mina intervjupersoner. Man behöver inte tro på Gud eller
sjukdomsbegreppet, tillämpa de tolv stegen eller ens vara drogfri, för att räknas som NAmedlem.
I denna bemärkelse är NA en ”anarkistisk” förening. Samtidigt finns en stark
struktur, som under NA-möten där man inte bemöter eller kommenterar varandra. Ramarna
med stegen, traditionerna och servicestrukturen. Sponsorrelationen som kan vara starkt
strukturerad, där sponsin även efter flera år kan ha som ansvar att kontakta sponsorn på
samma dag och tid.
42 Se Andreasson & Lalander (2007) för ”subversiva berättelser” från idrottens värld.
51