Utvärdering av BraVå - Kvalitetskriterier på Ankarets äldreboende

Personalen pratar även med och informerar de boende som inte kommunicerar. När den boende
blir arg eller försöker bruka våld fungerar handlingsplanen, att avleda genom att ta det lugnt och
prata eller låta den boende vara ifred. Det upplevde jag med Sture. Jag ser att integriteten
respekteras, personalen tänker på att inte blotta den boende i hygiensituationer, persienner nere,
toalettdörren stängd, inte behöva vara utan kläder onödigt länge.
”Delaktighet i vården”, även här märker jag att personalen som känner den boende har tagit hjälp
utifrån levnadsberättelsen när det gäller den dagliga omvårdnaden. Levnadsberättelsen finns för
varje boende i en omvårdnadspärm och den skrivs av närstående. Närstående är delaktiga i
omvårdnaden, vilket även dokumenteras i boendepärmen och omvårdnadspärmen, och deras
kunskap om sin anhörige, vår boende är oumbärlig. I många fall färgar den de boendes vardag på
Ankaret genom dokumenterad vårdplan och omvårdnadsplan som finns i boendepärm och
omvårdnadsjournal. Kontaktpersonernas namn finns på små tavlor utanför varje boendes rum.
Under observationerna hörde jag personalen på en grupp prata med varandra om vad de ska göra
för ”sin” boende.
”Bra mun- och tandvård”, hur och med vad tänderna ska skötas finns dokumenterat i varje boendes
badrum. Personalen försöker i möjligaste mån att den boende själv ska borsta sina tänder morgon
och kväll, men det är mer vanligt att personalen gör det åt den boende. Ibland räcker det med att
påminna om hur man ska göra, som hos Hanna, men ibland vill man inte, då är munnen stängd,
som hos Oskar och då ser jag att personalen försöker igen och igen.
”Bra vård för att förebygga fall och fallskador” kan jag se för att det finns inga eller få mattor hos de
boende, en del boende har grindar på sin säng som t.ex. August, för att inte ramla ur sin säng, en
del har ett bälte i rullstolen så att de inte kan resa sig för de har glömt att de inte kan stå och gå.
En del boende får hjälp av en eller flera personal när de ska gå för att det är lite vingligt och den
boende kan ramla om han/hon går själv. Detta finns nerskrivet i vårdplanen.
”Bra vård i samband med måltider”. Jag ser att de boende får näringsriktig och anpassad kost på
bestämda tider över dygnet och dryck däremellan. De har lämpliga tallrikar och bestick och glas.
De som behöver hjälp med att matas får det en och en. Personalen ansvarar tillsammans med de
boende för mat och måltidsmiljön står det i kriterierna men här ser jag att det är personalen som
har kommandot. Några av de boende skulle i mycket större utsträckning kunna stimuleras genom
att vara med vid matlagning, bakning, dukning, diskning. De kan även ta för sig själva av mat och
dryck och själva bre sina smörgåsar. Maten kan ätas på olika platser, i köket eller i dagrummet,
kanske till och med på en annan grupp. Det kan dukas mycket mer varierat.
En del boende har samma plats vid bordet hela dagen och kvällen, varje dag, vilket kan bli tråkigt
och ostimulerande.
När det gäller kriterierna ”Bra vård vid smärta och smärtbehandling” och ”Bra vård vid sömnproblem, oro
och ångest” så är det svårt att beskriva dessa genom observationerna. Det fanns inga direkta sådana
problem hos de boende de dagar jag observerade. Några av de boende ropar och ”jämrar” sig, en
blir på dåligt humör och ”sned” i ryggen. Det kan vara tecken på smärta och dessa boende har
smärtlindrande läkemedel som utvärderas vid behov eller på kommande gruppmöten.
”Bra vårdplanering” Det finns en pärm på varje grupp med foto och dokumentation om varje
enskild boende samt minst en aktuell vårdplan (det finns flera olika som ej tagits bort) för alla de
boende som jag har observerat. Den uppdateras när tillståndet hos den boende ändras så som
skulle ske hos t.ex. Signe. Det är vanligt att kontaktpersonen, sjuksköterskan och närstående då är
involverade. Vårdplaneringen är så mycket mer enligt kriterierna, mer än bara själva vårdplanen
men det var inget som jag såg under mina observationer.
23