Kvalitetsredovisning Lillberget Kilsmyra 2009.pdf - CFL

Kvalitetsredovisning 2009 

Lillbergets och Kilsmyrans förskolor 

Centrala området 

Söderhamns kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

KVALITETSREDOVISNING 2009 FÖR LILLBERGET OCH KILSMYRANS FÖRSKOLOR................... 4 

PRESENTATION AV ENHETEN ......................................................................................................................... 4 

SAMMANFATTNING AV KVALITETSREDOVISNINGEN.......................................................................... 4 

MÅL I NATIONELLA OCH LOKALA STYRDOKUMENT, UPPNÅDD MÅLUPPFYLLELSE, 

VARFÖR MÅLUPPFYLLELSEN BLEV SOM DEN BLEV (ANALYS) OCH 

FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER ............................................................................................................................. 5 

NORMER OCH VÄRDEN...................................................................................................................................... 5 

MÅL: ENHETEN HAR ETT VÄL FUNGERANDE OCH FÖREBYGGANDE LIKABEHANDLINGSARBETE OCH EN 

VÄLDOKUMENTERAD LIKABEHANDLINGSPLAN ....................................................................................................... 5 

MÅL: INSATSER FÖR ATT GE FLICKOR OCH POJKAR LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER ATT UTVECKLAS OCH LÄGGA EN 

GOD GRUND FÖR DET FORTSATTA LÄRANDET.......................................................................................................... 6 

Övergripande krav 1........................................................................................................................................... 6 

UTVECKLING OCH LÄRANDE .......................................................................................................................... 7 

MÅL: SENAST 2011 SKA ANDELEN ELEVER I GRUNDSKOLAN MED GODKÄNDA BETYG I ALLA ÄMNEN HA ÖKAT TILL 

85 %. MERITVÄRDET SKA ÅRLIGEN ÖKA JÄMFÖRT MED VT 2007. ........................................................................... 7 

LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING.................................................................................................................................. 7 

MATEMATIKUTVECKLING ....................................................................................................................................... 8 

BARN MED ANNAT MODERSMÅL.............................................................................................................................. 9 

MÅL : FÖRSKOLAN I SÖDERHAMNS KOMMUN SKA STRÄVA EFTER ATT: ................................................................ 10 

BARN/ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR VARJE ÅR SKA ANSE ATT ARBETSRON MÄRKBART FÖRBÄTTRATS I 

FÖRHÅLLANDE TILL DAGENS SITUATION ............................................................................................................... 10 

MÅL: BARNEN HAR UTVECKLAT SINA ENTREPRENÖRIELLA FÖRMÅGOR................................................................ 11 

MÅL: UTVECKLA MILJÖTÄNKANDET..................................................................................................................... 12 

Övergripande krav 2......................................................................................................................................... 13 

BARNS INFLYTANDE ........................................................................................................................................ 13 

MÅL: VIDAREUTVECKLA DET LÄRANDE SÖDERHAMN .......................................................................................... 13 

MÅL: RIV MURAR OCH BYGG BROAR..................................................................................................................... 14 

FÖRSKOLA OCH HEM ....................................................................................................................................... 15 

MÅL: SENAST 2009 SKALL 90% AV DE SOM BRUKAR BARNOMSORGEN KÄNNA SIG NÖJDA MED DEN TJÄNST DE FÅR 

.............................................................................................................................................................................. 15 

ANDRA INSATSER SOM GJORTS.................................................................................................................. 16 

BEHOV AV SÄRSKILT STÖD.................................................................................................................................... 16 

INSATSER FÖR BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA ................................................................................ 16 

IUP´NS OCH PORTFOLIONS ROLL NÄR DET GÄLLER ATT SKAPA UTVECKLANDE VERKSAMHETSMILJÖER OCH ATT 

BARNEN UTVECKLAS MOT FÖR DEM UPPSATTA MÅL.............................................................................................. 16 

KOMPETENSUTVECKLING...................................................................................................................................... 17 

Övergripande mål 3.......................................................................................................................................... 19 

RESULTAT AV FÖRRA ÅRETS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER................................................................. 19 

DETTA ÄR VÅR FÖRSKOLA VÄLDIGT BRA PÅ ......................................................................................................... 20 

Övergripande krav 4......................................................................................................................................... 20 

FÖRUTSÄTTNINGAR I OCH FÖR ARBETET................................................................................................ 20 

PERSONALENS KOMPETENS, MÖJLIGHETER TILL OCH TILLVARATAGANDE AV KOMPETENSUTVECKLING, 

GEMENSAM TID FÖR ATT REFLEKTERA ÖVER ARBETET OCH HUR ARBETET KAN UTVECKLAS................................. 20 

BARNGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING 2009-10-15, NÄRVAROTID, PERSONALTÄTHET OCH KONTINUITET I 

BARNGRUPP OCH HOS PERSONALEN....................................................................................................................... 20 

PERSONALENS OCH REKTORS BEDÖMNING AV SINA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT TILLGODOSE BARNENS BEHOV AV 

SÄRSKILT STÖD?.................................................................................................................................................... 21 

MATERIELLA RESURSER........................................................................................................................................ 21 

Innemiljön......................................................................................................................................................... 21 

Utemiljön.......................................................................................................................................................... 21 

Lärande- och utvecklingsmaterial av olika slag............................................................................................... 22 

2

ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM ENHETEN VILL LYFTA FRAM............................................................................... 22 

FRAMTAGNING AV KVALITETSREDOVISNINGEN OCH DESS ANVÄNDNING............................... 22 

3

Kvalitetsredovisning 2009 för Lillberget och 

Kilsmyrans förskolor 

PRESENTATION AV ENHETEN 

Kilsmyra – Lillbergets förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med 

närhet till skog och med stora lekytor utomhus. De består av nio avdelningar med barn från 1-5 

år. Avdelningarna har i stor utsträckning samarbete parvis. Under de senaste åren har en stor 

förbättring gjorts av utemiljön. Förbättringen har utformats efter önskemål från barn, föräldrar 

och personal. 

Förskolorna ligger i ett mångkulturellt bostadsområde och har många barn från andra kulturer. 

Detta ger alla barn stora möjligheter att i tidig ålder få förståelse för varandras kulturer, vilket 

personalen ser som en vinst i deras utveckling. Flera av de barn som har ett annat modersmål 

får på ett lekfullt sätt, enskilt eller i grupp, arbeta med svenska som andra språk. 

Verksamheten på förskolorna är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Reggio 

Emilia är en stad i norra Italien. En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnens alla 

uttrycksmöjligheter. Barnet ses som rikt, kompetent och nyfiket. Det är barnets behov och 

intressen som är utgångspunkten för verksamheten. Pedagogen bör helst inte ge färdiga svar på 

frågor utan finnas med som ett stöd för barnet. Skapande, observation och dokumentation har 

stor betydelse i verksamheten. Barnet får använda material som öppnar möjligheten att vrida 

och vända på sin fantasi. Barnets lekfulla förundran tas tillvara genom att pedagogen ser sig 

själv som medforskande i alla delar som är nya för barnet. 

SAMMANFATTNING AV KVALITETSREDOVISNINGEN 

I och med att nästan all personal har genomgått utbildning i Reggio Emilia pedagogiken så har 

mycket förändrats på Lillbegets och Kilsmyrans förskolor. Personalen har fått en annan syn på 

barns lärande vilket har medfört att miljöerna förändrats både inom- och utomhus. 

Genuspedagogerna har fått personalen att tänka på förhållningssättet till och bemötandet av 

pojkar och flickor och gjort dem medvetna om miljöns och leksakernas betydelse. 

Förskolorna har hög andel barn som har ett annat modersmål än svenska och arbetar därför 

mycket med språkinlärning på olika sätt. 

Personalen upplever att matematiken har kommit lite i skymundan och att de behöver lite mer 

inspiration och återkoppling till ämnet för att kunna förbättra. 

4

MÅL I NATIONELLA OCH LOKALA STYRDOKUMENT, UPPNÅDD 

MÅLUPPFYLLELSE, VARFÖR MÅLUPPFYLLELSEN BLEV SOM 

DEN BLEV (ANALYS) OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 

NORMER OCH VÄRDEN 

Mål: Enheten har ett väl fungerande och förebyggande 

likabehandlingsarbete och en väldokumenterad likabehandlingsplan 

Ur Lpfö: 

förskolan ska arbeta för att varje barn utvecklar 

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett 

kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller 

funktionshinder. 

Måluppfyllelse/resultat 

Det har inte funnits några kränkningar under 2009 och ej heller under 2008 

En trivselenkät har gjorts bland barnen i åldrarna 4-5-år på Lillberget och Kilsmyrans förskola. 

Den visade att de flesta barn trivs på förskolan och tycker om att gå dit. 

Hur arbetet bedrivits 

• Vi har lånat och läst böcker som handlar om olika kulturer, har haft en öppen dialog och 

diskuterat olika frågor som dykt upp hos barnen. Vi har visat varandra respekt och 

bemött barn-föräldrar på ett respektfullt sätt. 

• Vi har uppmärksammat våra svenska traditioner samt visat ett genuint intresse för andra 

kulturer, genom att vi bjudit in föräldrar att berätta om sin kultur och mattraditioner. 

• Vi har uppmärksammat barnens olika språk, lärt oss enkla ord och fraser på barnens 

modersmål. 

• Vi har bekräftat och stärkt de positiva sidorna hos varje barn 

• Vi har lyssnat och tagit till oss barnens önskemål 

Analys 

Vi har tagit tillvara pedagogers kompetenser inom olika områden. Barnbibliotekarien på 

kommunens bibliotek har hjälpt till med tips och råd om barnlitteratur samt böcker på andra 

språk 

Genom dokumentation och reflektion har vi tagit reda på barnens intressen och idéer och 

medvetet arbetat med att barnen ska uppleva att de har inflytande. Vi har arbetat Reggio Emilia 

inspirerat, vilket innebär att vi tror på det kompetenta och rika barnet. Arbete med inflytande på 

alla nivåer och bland alla inblandande aktörer anser vi skapar engagemang och ansvar. 

Åtgärder/förbättringar 

• Fortsätta med att ta tillvara föräldrars kunskaper och kompetenser inom olika områden 

och bjuda in dem till att vara med på förskolan. 

• Genomföra en ny trivselenkät under april månad för att se om trivseln på förskolan 

förändras. 

Ansvarig: Pedagogerna på varje avdelning 

5

Mål: Insatser för att ge flickor och pojkar likvärdiga möjligheter att 

utvecklas och lägga en god grund för det fortsatta lärandet. 

Ur Lpfö: 

Förskolans arbetslag skall verka för att 

• flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten 

Mål för verksamheten 

Både pojkar och flickor skall känna att deras intressen ligger till grund för planeringen av 

verksamheten. 

Måluppfyllelse/ resultat. 

Barnen visar varandra respekt. Pojkar och flickor leker tillsammans i det som tidigare sågs som 

typiska ”pojk- och flicklekar ”. Leken har förändrats i och med att vi har skapat ”rum i 

rummen” och tagit tillvara på barnens intressen. Vi ser och hör att barnen tar hjälp av varandra. 

. 

Hur arbetet bedrivits 

• Vi har sett till att ändra vår miljö efter barnens intressen och behov 

• Vi har gestaltat roller i sånger /böcker utifrån båda könen 

• På barnens begäran har vi gått till skogen där de har fått utlopp för sin fantasi och 

kreativitet. 

• Vi har gett barnen chans att prova på en aktivitet som inte är självvald, exempelvis 

snickarverkstaden för flickor och bakning för pojkar. 

• Under våren 2009 har genuspedagogerna besökt varje avdelning och observerat under 

en dag. 

Analys 

Alla pedagoger försöker hela tiden visa barn och vuxna respekt och har ett tillåtande 

förhållningssätt. Vårt arbetssätt har gjort att barnen lättare tar hjälp/hjälper varandra och växer 

med uppgiften. Genuspedagogernas besök var intressant och berikande. Vid uppföljning och 

återkoppling som alla avdelningar har haft tillsammans med dem har förhållningssätt och vad 

de observerat diskuterats. Varje avdelning har även fått en pärm av dem med förslag på material 

och litteratur. 


• Vi kommer att ha fortsatt återkoppling med genuspedagogerna en gång per år. 

• Vid inköp av leksaker och spel kommer vi att se till att det är jämt könsfördelat. 

Ansvarig:Pedagogerna på varje avdelning 

Övergripande krav 1 

Verksamheten i förskolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska 

värderingar. 

Måluppfyllelse: Ganska hög grad. 

Kommentar: Genom Reggio Emilia- utbildning har personalen fått verktyg att arbeta med. 

Kontakten med kommunens genuspedagoger har gjort oss pedagoger uppmärksamma på hur vi 

behandlar pojkar och flickor. 

Med hjälp av åtgärdsplanen räknar vi med att förbättra måluppfyllelsen. 

6

UTVECKLING OCH LÄRANDE 

Kommunala mål i samklang med nationella mål. 

Mål: Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i 

alla ämnen ha ökat till 85 %. Meritvärdet ska årligen öka jämfört med vt 

2007. 

Läs- och skrivutveckling 

Lpfö – mål: 

• utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra 

och att uttrycka tankar 

• utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för 

skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. 

Mål för 2009-2010 för vår verksamhet: 

• Barnen skall få en bra grund för det svenska språket. 

• Barnen skall kunna uttrycka sig på ett socialt accepterat sätt. 

• Barnen skall ha tilltro till sitt eget kunskapssökande. 

• Pedagogerna ska stimulera intresset för skriftspråket 


Barnen tycker om att läsa och lyssna på böcker. Många kan återberätta en saga, har fått 

förståelse för rim och ramsor och kan själva rimma. De har utvecklat sitt ordförråd och kan 

uttrycka sig verbalt. Det finns några barn som har börjat ljuda ihop bokstäver och kan läsa enkla 

ord. 

Process/Hur vi arbetat för att skapa miljön 

• Vi har delat upp rummen i olika arbetshörnor 

• Pedagogerna har varit uppmärksamma på att barnen tilltalar och behandlar varandra på 

ett socialt accepterat sätt. 

• Pedagogerna har tagit hänsyn till barnens olika kunskaper i det svenska språket vid 

planering av olika aktiviteter. 

• Barnen har fått bekanta sig med bokstäver på olika sätt. 

• Barnet har getts möjligheter att våga framföra något för andra och utföra enklare 

uppdrag. 

• Stimulerat barnen till eget berättande och aktivt lyssnande. 

• Barnen har gjort egna sagoböcker. 

Analys 

Stor satsning har lagts på kompetens utveckling inom förskolan. I stort sett har all personal 

gått Reggio Emilia utbildning, det innebär att ständiga diskussioner pågår kring 

lärandemiljöer och utveckling av dessa. Personalen har fått ett nytt synsätt när det gäller 

lärandet. Den pedagogiska dokumentationen där barnen är med och formulerar texten kring 

en händelse som fotograferats har gjort barnen medvetna om att bokstäver och ord berättar 

något. Barnen har fått bekanta sig med bokstäver genom att exempelvis barnens namn 

skrivs på olika ställen, lekbackar och lådor är märkta med ord som talar om innehållet, 

bokstäver skrivs med pålägget på smörgåsarna. Vi har använt oss av rim, ramsor, sagopåsar, 

7

ordlådor, sagokort och sagoläsning som inspirerat barnen till eget berättande och aktivt 

lyssnande. 

Genom att vi har delat upp rummen i olika arbetshörnor, har vi fått en lugnare miljö som 

uppmuntrat barnen till diskussioner och stimulerat till att lära av varandra. 


• Nätverks anslutna datorer till alla avdelningar ( har väntat på det i många år ). 

• Fler digitala, pedagogiska spel. 

• Pedagogiska samtal en gång per månad under terminerna, där vi delger varandra tips 

och idéer 

Ansvarig: Arbetslagen och rektor. 

Matematikutveckling 


förskolan skall sträva efter att varje barn 

• utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang 

• utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form 

samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum 

• 


• Stimulera intresset för matematik. 

• Att barnen får tilltro till sitt eget kunskapssökande. 

• Att 5-åringar förstår antalet 5 

• Att 5-åringar kan ramsräkna till 20 


Barnen visar intresse och räknar spontant i olika situationer. De kan olika begrepp. De spelar 

spel och förstår spelregler, kan bygga pussel, använda ”logiska block” och bygga efter ritning. 

De kan sortera och klassificera. De flesta 5-åringar kan ramsräkna till 20 och förstår antalet 5. 


Vi har 

• delat upp rummen i olika arbetshörnor 

• använt utomhusmiljön för att förstärka matematiska begrepp 

• arbetat med vardagsmatematik 

• arbetat med begrepp i matematiken, jämförelseord, lägesord och tidsord 

• materialet har funnits på barnets nivå 

Analys 

Enheten har tidigare deltagit i ett matematikprojekt, vilket gjort att pedagogerna blivit medvetna 

om att arbeta med matematik i den dagliga verksamheten. Alla avdelningar har använt sig av 

såväl inomhus- som utomhusmiljön i matematiken. Vi har arbetat med många vanliga ord som 

ofta förekommer i matematiska sammanhang på ett konkret sätt och utökat ordförrådet hos 

barnen. Det grundläggande för att man skall kunna förstå och diskutera något, är att man 

behärskar språket, att man vet vad orden betyder. Pedagogen har tagit tillvara olika tillfällen 

som dykt upp under dagen och i leken för att räkna, sortera och samtala om matematik. Ute i 

naturen har rörelse, samarbete och upptäckarglädje kommit in på ett självklart sätt. Det känns 

naturligt att grunderna i matematikförståelse får ske med hela kroppen och alla sinnen. 

Ständiga diskussioner pågår kring förskolans lärandemiljöer och utveckling av dessa. 

8


• Nätverks anslutna datorer till alla avdelningar 

• Fler digitala, pedagogiska spel. 

• Återkommande pedagogiska samtal en gång per månad under terminerna, där vi delger 

varandra tips och idéer. 

• Kompetensutveckling för att bibehålla och vidareutveckla våra kunskaper. 

Ansvarig: Arbetslag och rektor för pedagogiska samtal. 

Rektor kontaktar matematikutvecklare i kommunen 

Arbetslag kontaktar kommunens resurspersoner i utomhuspedagogik 

Barn med annat modersmål 



• Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin 

förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 


Det här är ett nytt mål som vi tillfogat i arbetsplanen under hösten. Därför är det svårt att 

beskriva måluppfyllelse och resultat. 


• dörrarna till avdelningarna har fått skyltar med välkommen på barnens olika språk. 

• några avdelningar har barnets namnskyltar på såväl svenska och modersmålet. 

• lyssnat på sagoläsning på olika språk på biblioteket 

• lyssnat på cd-skivor med sagor, musik samt sjungit på olika språk. 

• extra språkträning i svenska för barn med annat modersmål 

Analys 

För att lära sig det svenska språket är det viktigt att barnen kan sitt modersmål, därför betonar vi 

vikten av att föräldrarna pratar sitt modersmål med barnen. På förskolan får barnen kunskaper i 

svenska. 

Personal har varit på språkföreläsning och fått tips och idéer om att skriva ord på flera språk. 

Det finns en språkresurs på 50% som arbetar aktivt med språkträning på Lillberget och 

Kilsmyran. Från biblioteket lånas böcker på barnets modersmål och samma bok på svenska, 

pedagogen läser boken på svenska och barnet följer med i sin bok på sitt eget modersmål. 


• kontakt med modersmålslärare i grundskolan för att och fråga om elever med annat 

modersmål kan skriva sagor/berättelser och läsa på förskolan för barn med samma 

modersmål 

• be äldre elever med annat modersmål än svenska komma och läsa böcker för barnen. 

• bjuda in föräldrar från andra länder att berätta om sitt hemland och exempelvis lära ut 

olika lekar. 

• bjuda in elever från SFI att läsa sagor för barnen. 

• anordna en gemensam kulturell fest 

Ansvarig: Pedagoger på varje avdelning tillsammans med språkresursen. 

9

Mål : Förskolan i Söderhamns kommun ska sträva efter att: 

Barn/elever, personal och föräldrar varje år ska anse att arbetsron märkbart 

förbättrats i förhållande till dagens situation 

Mål ur Lpfö: 


• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå 

rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. 


• öka barns medbestämmanderätt. 

• ge barnen redskap att lösa konflikter och skapa en ”vi”-känsla i gruppen. 


Barnens medbestämmanderätt har ökat något men behöver förbättras ytterligare. 

Barnen har fått mer arbetsro när rummen blivit uppdelade i olika arbetshörnor. Eftersom det 

erbjudits många olika alternativ till aktiviteter och sysselsättning har det skapat lugnare miljö på 

avdelningarna. När det inte är så många barn samtidigt ute i kapprummet blir det lugnare vid på 

och avklädning . 

Vi ser och hör att barnen tar hjälp av varandra. Konflikter förekommer ibland mellan barnen. 


• vi har sett över inomhusmiljön och skapat olika arbetshörnor. 

• avdelningar har börjat samarbeta mer med varandra. 

• på Kilsmyrans förskola är de yngre barnen ute på förmiddagen medan de äldre är inne 

och på eftermiddagen tvärtom. 

• uppmanat barn att hjälpa varandra 

Analys 

Personalen har gått en högskoleutbildning i Reggio Emilia – pedagogik för lokal utveckling. 

Det har skapat en medvetenhet om miljöers betydelse för arbetsron. Barnen har fått möjlighet 

att dela in sig i mindre grupper och själva välja aktiviteter. Några avdelningar använder sig av 

aktivitetskort eller aktivitetstavla där barnen väljer olika aktiviteter. Då skapas en möjlighet att 

prova sysselsättningar som man kanske inte väljer i vanliga fall, och även val av andra 

kamrater. 

Personalen ser till att det blir en lugn miljö vid på- och avklädning då man ska gå ut. De äldre 

barnen klär på sig först och går ut, de yngre får mer tid att klä sig i lugn och ro. Under 

höstterminen har inte alla avdelningar haft full beläggning vilket också har medfört att det varit 

lugnare och arbetsmiljön har förbättrats. Vi har arbetat mer indelat i yngre/äldre barn, för att få 

möjlighet att anpassa verksamheten. De yngre sover/vilar på en avdelning och de äldre är på 

den andra avdelningen. De äldre ges mer möjligheter till aktiviteter och de yngre får lugn och 

ro. Vi har blivit ner medvetna om och uppmärksammat vikten av att barnen hjälper varandra 

och uppmanat dem till det. 

Genom en god ekonomisk planering av personal och ledning har pengar funnits för att förbättra 

miljön både utomhus och inomhus. 

Under hösten har det byggts tak över uteplatserna på Lillbergets förskola vilket ger ett extra 

uterum som går att nyttja året runt. 

En trivselenkät bland 48 barn i åldrarna 4-5-år visar att barnen tycker om att leka fritt och att 

vara inne och leka. Att leka utomhus tyckte några barn var tråkigt. 

10


• arbete med att förändra inomhusmiljön kommer att fortsätta med delaktighet från . 

barnen 

• skapa ett förråd med extra kläder för utomhusbruk på avdelningarna. 

• reflektera över hur sammanslagningarna på eftermiddagarna fungerar då de äldre barnen 

vistas i större grupp. 

• utöka trivselenkäten med frågor om hur barnet upplever sammanslagningarna, enkäten 

genomförs i april 

• tänka på hur vi gör grupperingar för att förebygga konflikter 

Ansvarig: Pedagogerna på alla avdelningar 

Mål: Barnen har utvecklat sina entreprenöriella förmågor. 



• varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 

Mål för 2009-2010 för vår verksamhet 

• varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 

• barnen skall kunna ge ord åt sina funderingar och idéer. 


Genom observationer och pedagogiska dokumentationer har vi uppmärksammat att barnen är 

delaktiga i planering av verksamheten. De nyttjar ”arbetshörnorna” till sitt eget skapande och 

använder sig av olika material och tekniker. De är inspirerade och delar med sig av sina idéer 

till varandra. De lär av varandra. 


• material finns synligt för barnen, pedagogerna har visat på olika sätt hur man använder 

materialet. 

• barnens olika kunskaper har tagits tillvara och vi har uppmuntrat dem att lösa problem 

själva. 

• pedagogerna har stöttat barnen i olika situationer genom att vara med eller finnas i 

närheten så att barnen ”vågat”. 

• letat och hittat skräpmaterial som barnen använt i sitt skapande. 

• förändrat en bod till snickar-/målarbod 

Analys 

Nästan alla pedagoger har under åren 2008-2009 deltagit i högskolekursen ”Reggio Emilia 

pedagogik för lokal utveckling.” 

Utbildningen har inneburit att synen på barnet som ett kompetent barn förstärkts och barnen har 

varit mer delaktiga i utvärdering och planering av verksamheten. Det har skett ett 

förändringsarbete i miljön på avdelningarna och kommer att vara ständigt pågående beroende 

på barnens intressen och behov. Vid ett par tillfällen har personalen fått möjlighet att fördjupa 

sig i olika skapandetekniker med hjälp av bildlärare från Norrtullskolan. 

Personalen har blivit mer medveten om att ta tillvara och introducera olika material, även så 

kallat ”skräpmaterial” som barnen kan skapa med 

Barnen har haft möjlighet att vistas i eller utanför snickar-/målarboden tillsammans med en 

pedagog och där snickrat med olika material och använt olika tekniker vid målning. 

11


Arbetet med förändringen av miljön kommer att fortsätta 

Använda snickar-/målarboden mer. 

Ansvarig: Alla pedagoger 

En bokningslista ska sättas upp för snickar-/målarboden. 

Ansvarig: Pedagog på Lillberget avdelning 1 

Mål: Utveckla miljötänkandet 


Förskolan skall sträva efter att varje barn 

• Utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och 

naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur 


• Utveckla miljömedvetandet med barnen 


Barnen kan sortera och slänga var sak på sin plats på sopstationen 

När vi är ute i skogen är barnen rädda om vår natur, de handskas varsamt med den. De bryter ej 

av grenar, skräpar ej ned m.m. 

Barnen är intresserade, vetgiriga och nyfikna på djur och natur. 


Vi har 

• källsorterat tillsammans med barnen och förklarat hur olika material kan återanvändas. 

• gått till skogen och där pratat om hur viktigt det är att vara rädd om vår natur. 

• studerat maskar och barnen har lärt sig om naturens kretslopp 

• utnyttjat naturliga tillfällen såväl i skog som stadsmiljö för att samtala 

om natur/miljö 

• återanvänt pappersrullar, äggkartonger, folie m.m. till skapande. 

• använt oss av naturens resurser plockat bär, saftat, syltat och bakat. 

• några avdelningar har odlat, i liten skala, grönsaker och blommor och även haft ett 

maskland. 

Analys 

Vi har vistats mycket ute i skogen, samtalat och diskuterat med barnen. Barnen har varit 

delaktiga i källsorteringen och tyckt att det varit roligt. 

Det finns duktiga och engagerade pedagoger i miljöfrågor som inspirerat både barn och vuxna. 

Genom att vi återanvänt material har barnen mycket att arbeta med vilket har gjort att skapandet 

har ökat. Under hösten har ett antal äppelträd planterats på Lillbergets förskola, vi har även satt 

potatis och anlagt ett jordgubbsland. 


Förbättra sophanteringen på avdelningarna 


Ordna en kompost på Lillberget 

Ansvarig: Pedagog på avdelning 2, Lillbergets förskola 

12


Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och 

lärorik. 

Måluppfyllelse: Hög grad 

Kommentar: Genom att en stor del av personalen gått Reggio Emilia utbildning har 

pedagogerna fått ett annat pedagogiskt synsätt som gjort att lärandemiljön förbättrats. Den är 

rolig, trygg och lärorik. 

BARNS INFLYTANDE 

Mål: Vidareutveckla det lärande Söderhamn 


förskolan ska sträva efter att varje elev: 

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att 

påverka sin situation 

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 

• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i 

olika former av samarbete och beslutsfattande 


• Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att 

påverka sin situation. 

• Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. 

• Utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få 

delta i olika former av samarbete och beslutfattande. 


Alla barn vågar prata på samlingar och uttrycka sina tankar och idéer. 

Det finns fungerande barngrupper där barnen visar att de bryr sig om varandra. 

Vid temaarbeten tar barnen ansvar för vad de vill göra och 

bestämmer hur de vill arbeta. 


• Barnen har möjlighet att ingå i olika grupper utifrån deras egna tankar och idéer. 

• Barnen har bekräftats då de kommit med idéer, så att de känt att deras åsikt är 

betydelsefull. 

• Genom att lyssna på barnen har vi skapat en miljö som de är intresserade av. 

• Pedagogerna har försökt att inte störa lek med avbrott, 

Analys 

Genom användning av aktivitets tavla som barnen och personal skapat själva väljer de sina egna 

aktiviteter och det skapas olika konstellationer av grupper. 

Genom att lyssna på barngruppen och se vilka intressen som styr deras lekar har vi förändrat i 

miljön t ex. skapat ett djungelrum eftersom de var intresserade av djur. Det är ett ständigt 

förändringsarbete eftersom barngrupperna ser olika ut för varje år. Då barnen tränat olika 

former av samarbete och beslutfattning i den pågående leken har de inte blivit störda av 

pedagogerna utan fått möjlighet att fullfölja leken. 

13


Personalen känner att de skulle behöva mer handledning när det gäller barns delaktighet i 

temaarbeten och utbildning i pedagogisk dokumentation. 

Ansvarig: Rektor 

Mål: Riv murar och bygg broar 

Med Riv murar och bygg broar menar vi en nära samverkan mellan olika skolformer och 

mellan skolan, kulturlivet, arbetslivet och samhället 


Förskolans arbetslag ska ansvara för att 

• ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för 

det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. 

Förskolan ska sträva efter att 

• nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att 

stödja barnens allsidiga utveckling och lärande 


• Barnen skall känna sig trygga vid övergång till förskoleklass 

• Barnen skall ha kännedom om samhället lokalt. 

• Alla barn skall få se minst en teaterföreställning under förskoletiden. 


Sexåringarna är positiva och förväntansfulla till att börja i förskoleklass. 

Barnen med annat modersmål än svenska har lärt sig svenska genom sång och musik. 

Barnen sjunger och dansar mycket. 

Barnen har kännedom om sin närmiljö och känner till t ex. biblioteket , kan låna böcker och vet 

hur man uppför sig. 

Barnen spelar gärna teater. 

Process/Hur vi har arbetat för att skapa miljön 

• Pedagogerna har följt med sexåringarna i området några gånger på vårterminen för att 

besöka sexårsverksamheten. 

• Vi har samarbetat med musikskolan och studieförbundet Bilda. 

• Bibliotekets resurser har vi utnyttjat kontinuerligt genom att gå på sagostunder på 

svenska och andra språk, barnbibliotekarien har tipsat om litteratur och medverkat i 

föräldramöten. 

• Kommunens resurscenter har utfört olika snickeriarbeten som behövts till den 

förbättrade inomhusmiljön 

• Vi har tagit del av teaterutbudet och när möjlighet ges har vi gått. 

• Vi har tittat och pratat om det som händer runt omkring oss t ex. sopbilen, bussar, 

grävmaskiner, människor och djur. 

Analys 

Genom samarbete med skolans pedagoger har vi möjliggjort en trygg övergång till 

förskoleklass. Pedagogerna har nyttjat erbjudanden från kommunens kulturutbud i form av 

bland annat teaterföreställningar. Ett samarbete med musikskolan i form av musik och rytmik 

för femåringar och med studieförbundet Bilda i form av sång för barn med annat modersmål än 

svenska har pågått under året. 

14

Personalen har tagit hjälp av barnbibliotekarie för att ge information om barnlitteratur på bland 

annat föräldramöten. Flera projekt för att förbättra inomhusmiljön har genomförts med hjälp av 

kommunens resurscenter. 


Samarbetet mellan förskola och skola ska förbättras för att få en trygg övergång. 

De barn som har gått på förskolan bjuds in till återbesök under höstterminen. Då kan de berätta 

för de ”nya” femåringarna om hur det är att börja i förskoleklass, efter det besöker vi skolan. 

Ansvarig: alla pedagoger 

FÖRSKOLA OCH HEM 

Mål: Senast 2009 skall 90% av de som brukar barnomsorgen känna sig 

nöjda med den tjänst de får 


alla som arbetar i förskolan skall 

• Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation 

mellan förskolans personal och barnens familjer 


• Ha en bra kontakt med familjerna 


Målet är uppnått. Vi märker det genom att föräldrar har ett förtroende för personalen och vågar 

fråga/ifrågasätta verksamheten, även ta upp eventuella problem. 

Process/Hur vi har arbetat för att skapa miljön 

• Vi har ett bra bemötande under inskolningen där vi bygger upp ett förtroende mellan 

personal, föräldrar och barn 

• Vi har tydlig information om verksamheten, i den mån det går även på barnens 

hemspråk. 

• Vi har erbjudit två utvecklingssamtal per år. 

• Vi har föräldramöten där vi informerar om verksamheten och tar upp något aktuellt 

ämne. 

• Vi har sommarfester, dropp in fika, julpyssel med mera för att föräldrar, barn och 

personal ska träffas och lära känna varandra under andra förhållanden 

Analys 

Vi har använt oss av tolk för att få information översatt till olika språk. På föräldramöten har vi 

bjudit in genuspedagoger och barnbibliotekarie, samt videofilmat barnen i verksamheten för att 

skapa intressanta föräldramöten. Tyvärr har uppslutningen varit dålig. Vi har sett att när vi har 

sammankomster tillsammans med barn och föräldrar som exempelvis sommarfester, lucia, 

julpyssel är uppslutningen god. Några avdelningar har haft inskolningar under slutet av året 

efter ”tredagarsmodellen”. Det innebär att förälder och barn är med under stor del av dagen på 

förskolan. Föräldern är aktiv i verksamheten och lär känna den bra under inskolningen. 

Modellen har utfallit bra. 

15


Under vårterminen kommer tredagarsinskolning att provas på fler avdelningar. 

Ansvarig: Pedagogerna på varje avdelning 

Gemensamma informationsträffar för hela förskolan en gång per år där vi bjuder in en 

föreläsare som tar upp aktuella ämnen. 

Ansvarig: Rektor 

ANDRA INSATSER SOM GJORTS 

Behov av särskilt stöd 

För barn i behov av särskilt stöd skrivs det åtgärdsprogram ofta i samarbete med en 

specialpedagog och alltid i samarbete med vårdnadshavare. 

Pedagogerna analyserar behovet av att förändra lärandemiljö, struktur och gruppens 

sammansättning vid olika aktiviteter så att barn i behov av särskilt stöd gynnas. Utifrån ett 

åtgärdsprogram kan även olika resurspersoner bli anlitade. 

Insatser för barn med fysiska funktionshinder 

För närvarande finns ett barn med diabetes som har en resursperson 50%. All personal på 

avdelningen har fått kunskap om diabetes av medicinsk personal. 

Analys 

På förskolorna finns ett antal barn som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram har gjorts. 

Personalen har tagit hjälp av olika resurspersoner och märkt en förbättring i barnens utveckling 

bland annat när det gäller språket. 


Bli mer observant på att skriva åtgärdsprogram. 

Ett arbetslag skall få handledning av psykolog Leif Strandberg. 


Insatser för barn med annat modersmål än svenska 

Vid Lillbergets och Kilsmyrans förskolor har det under höst terminen 2009 funnits 71 barn 

inskrivna som har helt eller delvis annat modersmål än svenska. 

Dessa barn har anknytning till 28 länder och 23 språk är representerade. 

Det är 19 barn som får språkstöd. Språkstödet ges i liten grupp om två till tre barn eller 

individuellt. Barnen får språkstöd en till två gånger per vecka. 

När vi arbetar med språkstöd i förskolan arbetar vi främst efter språkbadsmetoden, 

undervisningen sker endast på svenska. 

Vi spelar spel och lägger pussel. Vi läser sagor och barnen återberättar med egna ord eller ritar 

en bild. Vi läser saga på svenska och barnen får lyssna på samma saga på sitt hemspråk. Ibland 

gör barnen egna sagor och då använder vi oftast datorn. De ord och fraser vi använder på 

barnens modersmål är översatt av föräldrar eller personal som har annat modersmål än svenska. 

Vissa avdelningar har även egna språkgrupper där svenska språket tränas på olika sätt. 

IUP´ns och portfolions roll när det gäller att skapa utvecklande 

verksamhetsmiljöer och att barnen utvecklas mot för dem uppsatta mål 

Varje barn har sitt eget sätt att tillgodogöra sig ny kunskap. För att tydliggöra det enskilda 

barnets lärande och tillvägagångssätt har varje barn en egen portfoliopärm. Portfoliopärmen 

tillhör barnet och följer med under hela tiden som barnet går på förskolan. 

16

Vi har under hösten 2009 arbetat fram hur vi vill att deras portfolio skall se ut. Vi har 

inspirerats av litteraturen ”Varje barn har sitt eget sätt att tillgodogöra sig ny kunskap” och 

”Portfolio i förskolan” för att tydliggöra det enskilda barnets lärande. Den innehåller barnets 

utveckling uppdelat under rubrikerna Jag, hem och familj. - Vad jag kan. -Vad jag gör. -Vad 

jag tycker. Vi utgick från den men kompletterade med att skriva de läroplansmål vi strävar 

efter. De målen är även uppsatta på avdelningarna för att de skall bli tydligt för alla. 

Vi ska använda portfoliopärmen under våra utvecklingssamtal med föräldrarna för att 

synliggöra lärandet. 

Vi har även gjort digitala portfolion där vi spara allt material. 

Kompetensutveckling 

Praktisk matematik 

Under ett visst antal dagar under en längre period föreläste och handledde Ingrid Olsson från 

Högskolan i Härnösand all personal på Lillberget och Kilsmyrans förskolor. Tid avsattes för att 

tillverka praktiskt material till matematiken. Även träffar med andra enheter genomfördes för 

att utbyta tips och idéer. 

Effekterna är att pedagogerna fått verktyg för att synliggöra matematiken i vardagen men 

ytterligare kompetensutveckling behövs. 

Skriva sig till läsning. 

Under hösten 2006 har några pedagoger/ personal på förskolorna genomgått en utbildning ledd 

av den norske läsforskaren Arne Trageton. Hans studier visar att barn, som tidigt får använda 

datorn som ett skrivverktyg och leka med bokstäverna på tangentbordet, snabbare utvecklar en 

skrivförmåga som leder till läsning. Effekterna var att datorerna användes rätt mycket den 

närmaste tiden efter föreläsningen men det har avtagit. VARFÖR DET???? 

Likabehandling (HBT) 

All personal har genomgått halvdags utbildning i HBT frågor (Homo-, bi-, transsexuella). 

Effekterna av den föreläsningen är att vi har blivit medvetna om hur vi samtalar i våra lokaler, 

vi måste vara professionella även i personalrummet. 

Entreprenörskapets didaktik 

Under våren 2007 har två pedagoger från Lillbergets förskola genomgått en högskoleutbildning 

på 5p i ämnet på Högskolan i Gävle. Under utbildningens gång så skulle ett projekt 

genomföras. Kursdeltagarna valde att satsa på att utveckla förskolans utemiljö och att låta 

barnen vara delaktiga i förändringsarbetet. 

Effekterna av kursen är en mycket förbättrad utomhusmiljö. En snickar- och målar bod har 

ställts i ordning för barnen där det finns möjlighet att arbeta både ute och inomhus. Det har även 

dragits in el under hösten-09. En aktivitets låda med olika bygg material finns också där. 

Gården har utökats med en inhägnad skogsdunge i anslutning till den befintliga gården. 

En del naturmaterial har införskaffats. 

Mål 3 

Förskole- och skolbarnomsorgspersonal i Söderhamns kommun har under åren 2006 och 2007 

genomgått en omfattande kompetenshöjande utbildning. Var och en fick i förväg lämna in 

önskemål om sitt behov av kompetensutveckling. Detta har resulterat i att personal i 

förskoleklass på de båda förskolorna fått kompetensutveckling i 

• Bildhantering, Power Point, 

• Etik och demokrati i pedagogiskt arbete 

• Reggio Emilia 

17

• Utomhuspedagogik 

• Språkbad 

Av alla kompetenssatsningar som gjorts under rubriken Mål 3 kan som en sammanfattande 

bedömning göras att vi fått en mycket förbättrad förskolemiljö där barnens inflytande och 

pedagogernas medvetenhet och arbetsglädje ökat. Under de olika redovisade resultaten 

framkommer även detta. 

Reggio Emilia 

Under läsåret 2007-2009 genomfördes en utbildning i Reggio Emilias pedagogik där nästan alla 

pedagoger deltagit. Några avdelningar på Lillberget har varit på studiebesök på Reggio Emilio 

inspirerade förskolor i Stockholm. Efter Reggio Emilia utbildningen har nätverksgrupper 

bildats där vi besöker olika förskolor i kommunen och delger varandra tips och idéer samt 

diskuterar verksamheten. 

Effekterna av utbildnigen är en förbättrad pedagogisk inomhusmiljö med många olika 

arbetshörnor, pedagogisk dokumentation som innebär att barnen blir mer delaktiga i utvärdering 

och planering. Det är svårt att komma vidare med de pedagogiska dokumentationerna. Det 

behövs mycket träning och tid för reflektion vilket ibland är svårt att åstadkomma. 

Utomhuspedagogik 

Pedagoger från Lillberget och från Kilsmyran har gått utbildningen Naturskola – genom mål 3. 

Avdelning 5 på Lillberget har också varit på föreläsning – utemiljö och gjort studiebesök i 

Stockholm på förskolan ” Ur och skur” 

På en arbetsplatsträff besökte Erik Björk, ansvarig för utomhuspedagogik i Söderhamn, 

förskolan och gav tips och idéer samt förslag på litteratur om utomhuspedagogik. 

Effekten av de olika satsningarna har blivit att förskolorna arbetar extra mycket med 

utomhuspedagogik och kommer att utveckla det ytterligare. 

Genuspedagogik i förskolan 

Våren 2009 besökte genuspedagogerna Lillbergets och Kilsmyrans förskolor och gav 

handledning i genuspedagogik. 

Effekter är att alla pedagoger är mer observanta på exempelvis val av leksaker och litteratur. 

Fem pedagoger från Lillberget och Kilsmyran har varit på språkföreläsning ” Att arbeta med 

flerspråkliga barn” med Gunilla Ladberg i Gävle. 

Bildlärare från Norrtullskolan har vid två tillfällen haft kurs i bild och form med personal från 

förskolorna. 

Hur arbetet med kompetensutveckling bedrivs för att få effekter i verksamheten 

På medarbetarsamtal diskuteras behov av kompetensutveckling såväl den individuella som vad 

förskolan som helhet behöver. Då någon/några varit på studiebesök, föreläsning eller annan 

form av kompetensutveckling lämnas en sammanfattning av den insikt man fått och ibland får 

pedagogen ett uppdrag att lära ut till andra. 

Hur kompetensutvecklingspengarna ska användas resonerar pedagoger och rektor om 

gemensamt. 


Pedagogerna önskar mer handledning i tematiskt arbete. 

Utbildning i portfolio, layout och bildhantering 

Se över avdelningarnas planeringstid och reflektions tid 

Ytterligare utbildning i pedagogisk dokumentation för pedagoger 

18

Ansvarig: Pedagoger och rektorer 

Övergripande mål 3 

I läroplan för förskolan (Lpfö) finns ett stort antal mål för förskolans verksamhet. I en samlad 

bedömning av i vilken mån vår förskolas verksamhet når de nationella målen i Lpfö bedömer vi 

måluppfyllelsen till: hög grad 

Kommentar: Vi anser att vi befinner oss i den nedre gränsen av hög grad. Som vi tidigare 

beskrivit behöver matematiken lyftas. 

RESULTAT AV FÖRRA ÅRETS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 

Åtgärdsmål 2008 I vilken grad har 

åtgärdsmålet nåtts 

Kommentarer 

Barnen har utvecklat sina entreprenöriella Hög grad Nytt arbetssätt för 

förmågor. 

både personal och 

barn. Viktigt att 

fortsätta att reflektera 

Eleverna kan använda informationsteknik 

som ett verktyg för informationssökande och 

lärande 

Elever, föräldrar och personal skall varje år 

anse att arbetsron märkbart förbättrats 

Senast 2009 skall alla barn uppleva att de får 

utveckla sina förmågor och intressen oavsett 

kön 

Att utveckla barns grundläggande 

färdigheter i språk, läsning, skrivning och 

matematik 

Att höja personalens kompetens vad gäller 

informations och kommunikationsteknik 

(IKT) och datorn som pedagogiskt 

hjälpmedel 

Senast 2009 skall 90% av de som brukar 

barnomsorgen känna sig nöjda med den 

tjänst de får 

19 

Ganska hög grad Väntar fortfarande på 

nätverksuppkoppling 

Ganska hög grad 

Förskola och skola skall utveckla 

Ganska hög grad 

miljötänkandet hos barn/elever och i 

praktisk handling agera miljömedvetet. 

Förskola skola skall långsiktigt arbeta för ett 

ekologiskt hållbart samhälle. 

Arbetet med att få fungerande arbetslag Ganska hög grad. 

Hög grad Samarbete med 

genuspedagogerna 

har givit redskap att 

arbeta så att vi nått 

målet 

Hög grad Vi väntar fortfarande 

på nätverks 

uppkoppling för att 

kunna använda 

digitala program 

Ganska hög grad Några behöver mer 

utbildning i 

bildhantering med de 

program som finns på 

förskolans datorer 

Hög grad Ny mätning har gjorts 

centralt under hösten 

2009 

Varje avdelning på 

Lillbergets förskola 

behöver skaffa 

sopsorteringskärl 

Det målet kommer 

inte att redovisas mer 

i 

kvalitetsredovisningar

Detta är vår förskola väldigt bra på 

Förskolorna är mångkulturella förskolor, vilket all personal ser många möjligheter med. Barnen 

får lära sig att alla har samma värde oavsett vilken bakgrund man har. Det finns en kreativ 

personal som är öppen för förändringar, som ser möjligheter, ”lyssnar in” och bemöter varje 

barn utifrån dess olika förutsättningar. Barnen är delaktiga i planeringen av verksamheten. 

Dokumentation med hjälp av bild och text förtydligar barnens vardag och utveckling. 

Läroplansmålen finns åskådliggjorda vid avdelningarna. Det som görs i verksamheten kopplas 

ihop med läroplansmålen och synliggörs för föräldrar med hjälp av bild och text. En avdelning 

har specialiserat sig på utomhuspedagogik men alla avdelningar använder utomhusmiljön på ett 

kreativt sätt. Personalgruppen är positiv och vill samarbeta, delge och ta tillvara varandras 

idéer. Förskolorna har ett väl fungerande föräldraråd med representanter från personalen. 


I läroplan för förskolan finns riktlinjer för vad arbetslaget och all personal skall göra. 

I en samlad bedömning av i vilken mån arbetslagen och all personal lever upp till alla dessa 

riktlinjer bedömer vi detta till: Hög grad 

FÖRUTSÄTTNINGAR I OCH FÖR ARBETET 

Personalens kompetens, möjligheter till och tillvaratagande av 

kompetensutveckling, gemensam tid för att reflektera över arbetet och hur 

arbetet kan utvecklas 

Personalens kompetens består av 24 förskollärare och 5 barnskötare. Arbetslagens tid till 

planering ser olika ut men den åstadkoms genom samarbete mellan olika avdelningar. Ibland 

väljer pedagogerna att träffas kvällstid. Arbetsplatsträffar/personalkonferens är schemalagt till 

två timmar per gång och under de två timmarna ges utrymme för reflektion tillsammans i 

arbetslag som samarbetar. 

Kompetensutveckling: se under punkt Hur arbetet med kompetensutveckling bedrivs s.19 

Barngruppernas sammansättning 2009-10-15, närvarotid, personaltäthet 

och kontinuitet i barngrupp och hos personalen 

Avdelning/ 

grupp 

Antal 

pojkar 

Antal 

flickor 

Totalt 

antal 

barn 

Antal 

barn 

1-3 år 

20 

Antal 

barn 

4-5 år 

Barnens totala 

närvarotid under 

oktober månad 

Personaltäthet 

1) 

Lillberget 

Avdelning 1-2 13 18 30 17 13 3153 5,4 

Avdelning 3-4 18 18 36 18 18 2655,87 6,5 

Avdelning 5 8 11 18 9 10 1509,75 6,3 

Avdelning 6-7 18 15 33 24 9 2981,83 6,3 

Kilsmyra 

Avd.1-2 22 14 36 23 13 3019,84 6,5 

1) Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst. 

Beskriv om barnens närvarotider varierar mycket och om många barn har 

oregelbundna närvarotider samt hur ni hanterar detta för att hålla god kvalitet i 

verksamheten: 

Barn med en heltidsplacering har relativt regelbundna närvarotider. Antalet barn som har en 15timmarsplats 

varierar mellan avdelningarna och ändras snabbt utifrån arbetsmarknadsläget. 

Barn med 15-timmarsplats är som regel på förskolan tre dagar i veckan. Det valet beror på att 

det då blir en god kvalité på verksamheten för dem.

Beskriv hur det är med kontinuiteten i barngrupperna och personalgrupperna med 

tanke på möjligheter att upprätthålla god kvalitet i verksamheten 

Barngrupperna förändras ofta och skapar många inskolningar. Det blir en stor genomströmning 

av barn vilket innebär att det blir svårt att få kontinuitet. 

Personalgruppen på förskolan har varit stabil i många år. Då det förändrats har det berott på 

föräldraledighet eller pensionsavgång 

Personalens och rektors bedömning av sina förutsättningar att tillgodose 

barnens behov av särskilt stöd? 

Se under rubrik Andra insatser som gjorts s.15 

Materiella resurser 

För både inne- och utemiljön beskrivs om de är säkra, utvecklande och utformade så att de 

möjliggör en god varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling 

och lärande samt grupprocesser. För material beskrivs kvalitet och tillgång.. 

Innemiljön 


På Lillbergets pågår det ständigt förändringsarbete på avdelningarna i och med utbildningen 

”Reggio Emilia”. Pedagogerna har fått en ny syn på hur lokalerna kan användas. Det har 

skapats rum i rummen och getts utrymme för mer skapande. Material har blivit synligt och 

tillgängligt för barnen så att de själva ska kunna ta för sig i de olika arbetshörnorna”. 

Avdelningar 1-4 har fått två rum var ommålade, de återstående avdelningarna skall målas 

sommaren 2010. All takarmatur är utbytt. 

Klämlister på dörrar håller på att bytas ut. Förskolans kök har rustats upp och byggts om. 

Efter skyddsrond har det införskaffats brandfiltar till alla avdelningar. 

Vi har behov av rustning av ”kök” på alla avdelningar, byte av spisar och införskaffande av 

kylskåp. Avdelningarna saknar en groventré. 

Vi väntar fortfarande på utbyte av datorer och nätuppkoppling på alla avdelningar. 

Kilsmyran 

Kilsmyrans förskola har fina nyrustade lokaler, med gott om utrymme. Förskolan saknar 

groventré. Det finns behov av större torkskåp och nya golvmattor och önskemål om spis på 

avdelningarna. Personalen har fått en ny syn på hur lokalerna kan användas. Det har skapats 

rum i rummen och getts utrymme för mer skapande. Material har blivit synligt och tillgängligt 

för barnen så att de själva ska kunna ta för sig i de olika arbetshörnorna”. Nya möbler har köpt 

in så som låga bord och stolar. 

Gemensamt för båda förskolorna är att det genom god ekonomisk planering av personal och 

ledning har funnits pengar för att införskaffa en del nya möbler och förbättrat miljön både 

utomhus och inomhus. 

Utemiljön 


En bod har gjorts om till snickar-/ målarbod till barnen på båda förskolorna. Där finns möjlighet 

att bygga med olika material som till exempel bildäck, slanor, stubbar och olika rör. Staketet 

runt gården har byggts ut så att en bit skogsmark hamnade innanför. Buskar och häckar har 

ansats. Det har planterats ett stort antal växter som barnen kan leka i på sommaren. Tyvärr har 

det mesta förstörts av det som gjordes på gården tillsammans med föräldrarna sommaren 

2007/2008. Förskolan ligger i ett område där förstörelse ofta sker när förskolan är stängd.. 

Under hösten 2009 har tak byggts över altanerna på alla avdelningar vilket har inneburit att vi 

har fått ett ”uterum” på varje avdelning. 

21

Det behövs bättre belysning ute. 

Ett vindskydd har byggts mellan de båda förskolorna. För att det ska gå lättare att utnyttja 

vindskyddet bör en grind sättas i staketet. 

Kilsmyran 

Det har köpts in en Muurikka (stekhäll) för att nyttja i vindskyddet. 

Stor förstörelse har skett under året 2009, många fönsterrutor har krossats och bussen är total 

förstörd. 

Det finns fortfarande behov av fler gungor, bättre belysning ute och staketet behöver en 

upprustning och byggas högre så barn ej kan klättra över. Tak önskas över uteplatsen. 

Lärande- och utvecklingsmaterial av olika slag 

En avdelning har sökt och fått beviljat pengar till ett upplevelserum. Det köptes in ljusbord, en 

hög säng med en koja under som kan användas till olika lekar, speglar med mera. Flera 

avdelningar har köpt in nya digitalkameror. Vi har fått overheadapparater från Norrtullsskolan. 

På Lillberget finns ett gemensamt rum som nu håller på att färdigställas till ett rum för drama, 

sångstunder, uppträdande, experiment och säkert mycket annat. Där ska vi kunna samla barn 

från olika avdelningar. 

Andra förutsättningar som enheten vill lyfta fram 

Förskolan ligger i ett mångkulturellt område med många hyreshus där även migrationsverket 

har sina bostäder. Det innebär att den har ett stort upptagningsområde med människor från olika 

kulturer. Det ser personalen som en vinst, därför att barnen då i tidig ålder kan få förståelse för 

varandras olika kulturer. En svårighet med det, är att missförstånd kan uppstå mellan personal 

och föräldrar på grund av bristande språkkunskap. Önskemål finns om 

modersmålsundervisning. 

Utemiljön är god, med en stor ute gård och närhet till naturen. 

Bland all personal finns ett stort intresse av att utveckla verksamheten. Ett fungerande 

föräldraråd finns. 

Att få arbeta med flerspråkighet är spännande, intressant och lärorikt och vi känner stolthet över 

vår språkliga mångfald. 

FRAMTAGNING AV KVALITETSREDOVISNINGEN OCH DESS 

ANVÄNDNING 

I framtagandet av kvalitetsredovisningen har tre pedagoger från de båda förskolorna 

tillsammans med rektorerna bildat en arbetsgrupp. Pedagogerna i arbetsgruppen har samlat in 

material till kvalitetsredovisningen från övriga pedagoger, barn samt vårdnadshavare. 

Arbetsgruppen har sedan gemensamt diskuterat kvalitetsredovisningens innehåll och 

sammanställt resultaten. 

För att göra kvalitetsredovisningen känd bland vårdnadshavare kommer ett exemplar att finnas 

tillgängligt vid varje avdelnings entré. Dessutom kommer den att finnas på förskolornas 

webbsidor. Den kommer också att presenteras på föräldrarådet samt på föräldramöten. 

Alla pedagoger kommer att få ta del av kvalitetsredovisningen vid arbetsplatsträff 2010. 

Kvalitetsredovisningen kommer att användas som ett verktyg i utveckling av förskolan. 

Kvalitetsredovisningsgruppen kommer regelbundet att ha återkoppling med arbetslagen för att 

se hur arbetet fortlöper med de åtgärder/förbättringar som planerats. 

22

Ort och datum: 

Söderhamn den 20 januari 2010 

Medverkande: 

Åsa Unger 

Carin Mellqvist 

Eva Edling 

Mi Möller Bratt 

Bodil Modd 

Ansvarig: 

Åsa Unger 

Carin Mellqvist 

23

Kvalitetsredovisning Lillberget Kilsmyra 2009.pdf - CFL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?