Ladda ner - Hartmann-ScandiCare AB

More documents

Recommendations

Info

18 farsoter vattkoppor Du sköna nya värld – men barndomsplågan vattkoppor är sig lik… De senaste 25-30 åren har inom infektions - medicinen medfört större förändringar än någon motsvarande period tidigare. En rad sjukdomar har mer eller mindre försvunnit, medan en hel del nya infektioner har dykt upp varför sjukdomspanoramat nu är ett helt annat än då jag började tjänstgöra som infektionsdoktor 1975. I raden av sjukdomar som kommit och ständigt är aktuella finns sådana viktiga sjukdomar som legionärssjuka, Borrelia, EHEC, vinterkräksjuka och naturligtvis HIV och aids. Resistens Bland dem som man under tidigt 1970-tal hoppades skulle försvinna är tuberkulosen den viktigaste, där utvecklingen blev den helt motsatta – tuberkulosen behåller och befäster sin plats som en av de viktigaste infektionssjukdomarna eftersom 1/3 av världens befolkning är smittad. Antalet nya fall ökar hela tiden och vi får alltmer problem att behandla sjukdomen eftersom också tuberkulosbacillen blir mer och mer resistent. Något nytt tuberkulosläkemedel har det inte kommit sedan 1968. Men det finns också glädjeämnen. Smittkoppor, som verkligen var en förfärlig sjukdom, utrotades 1977 och ska inte kunna återkomma. Polio eller barnförlamning, det ständiga orosmolnet varje höst, har inte förekommit i vårt land sedan 1992 och det finns gott hopp om att också den sjukdomen ska kunna utrotas under innevarande decennium. Barnsjukdomar förr och nu Det som tidigare var en obehaglig och ibland riskabel del av vår uppväxt var de s.k. barnsjukdomarna, och om en av dessa ska denna och en följande artikel handla. Till de klassiska barnsjukdomarna brukar man räkna mässling, påssjuka och röda hund liksom vattkoppor, scharlakansfeber och kikhosta. Numera – när en så stor andel av småttingarna tillbringar många och långa dagar på dagis eller förskolor – spelar luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar större roll än de gjorde förr. Infektionerna sprids i barnens miljö och de tar med sig smittorna hem, till föräldrar och barnpassande mor- och farföräldrar. Och infektionerna är verkligen smittsamma vilket många i den äldre generationen kan vittna om! Vaccination Från ungefär 1980 har vi i Sverige i princip vaccinerat alla nyfödda mot polio, mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta, även om vaccinationsprogrammen har ändrats litet under årens lopp. Det har haft det goda med sig att de sjukdomarna antingen är försvunna eller bara förekommer i mycket begränsad omfattning. Förmodligen är dagens nyblivna föräldrar helt ovetande om vad dessa sjukdomar kunde innebära. Det märks när kampanjer uppstår som ifrågasätter nyttan med dessa vaccinationer. Det kan ju av förståeliga skäl vara svårt att förstå vitsen med dem om man inte känner till dem närmare. För oss i en äldre generation, faroch morföräldrar och alldeles speciellt sjukvårdsper- HARTMANN magazine
sonal, som upplevt vad de ställt till med känns det mycket angeläget att de små erbjuds dessa viktiga vaccinationer. Och det kan ju räcka med ett större idrottsevenemang – EM i fotboll eller OS – för att vi ska påminnas om att de här sjukdomarna globalt sett inte alls är försvunna och att turistande svenskar kan drabbas av dem och därför bör se över sitt vaccinationsskydd och, om det är bristfälligt, vaccinera sig. Vattkopporna drabbar de flesta barn En av barnsjukdomarna, vattkoppor, är fortfarande i allra högsta grad aktuell och drabbar de flesta barn. Det finns faktiskt fördelar med att ha vattkoppor när man är liten (vilket för övrigt gäller alla barnsjukdomarna). Vattkoppor, varicellae, är en infektion som har ett akut sjukdomsskede varefter den övergår till att vara en latent och därmed kronisk infektion. Själva ordet har med det latinska ordet för smittkoppor – variola – att göra, och varicellae skulle kunna översättas med de små kopporna, vilket internationellt sett är förvirrande eftersom smittkoppor på engelska heter smallpox som betyder just små koppor (till skillnad från det som var de stora koppornas sjukdom nämligen syfilis)… Men för vattkoppor är inte bara namnet utan också själva sjukdomen intressant och spännande. Smittar genom luften Vattkoppor orsakas av ett virus som orsakar dels vattkoppor, dels (herpes) zoster, som vi kallar bältros. Mellan dessa två sjukdomar finns ett riktigt intrikat samband, som gör att det blir en andra artikel om bältros framöver. Vattkoppor smittar i första hand genom luften – och det är ett av de mest smittsamma virus vi känner till. Det sprider sig med lätthet med luftcirkulationen också i stora byggnader och en patient med vattkoppor som behöver sjukhusvård måste isoleras på en infektionsklinik, han eller hon får inte vårdas på en vanlig sjukhusavdelning för smittoriskens skull. farsoter 2-3 veckor efter smittotillfället insjuknar man plötsligt med hög feber och får det utslag som är typiskt för vattkopporna – det finns över hela kroppen, men det brukar finnas flest utslag på bålen. Mängden utslag kan variera mycket mellan olika patienter. Det brukar vara så att det första syskonet, som kommer hem med infektionen efter att ha smittats på dagis eller i skolan, får ganska få utslag (kanske för att smittdosen varit liten). När syskonen sedan smittas utsätts de i regel för mer virus, deras smittdos är större, och de brukar också få flera utslag. Om man i det tidiga skedet, när infektionen håller på att sätta fart, är ute och solar blir det mer utslag på de solbelysta hudpartierna än på dem som skyddats mot solljuset. Vattkoppornas olika stadium Ett vattkoppsutslag genomgår olika stadier som man brukar kunna skilja åt. Först ser man en liten prick, en blemma, som långsamt höjer sig över hudytan, den blir sedan en vätskefylld blåsa som till sist skrumpnar ihop. Vid vattkoppor finns utslag i alla stadier samtidigt och även om utslagen varit stora och fula, brukar det inte bli några ärr efter infektionen om inte blåsorna har rivits sönder vilket lätt sker eftersom de kliar våldsamt. Någon bra behandling finns inte – klådstillande medel kan vara en hjälp, men oftast är deras effekt måttlig. Kan bli allvarligt Det finns ett par situationer beträffande vattkoppor som är bekymmersamma. En vuxen – som också är rökare – löper en rätt stor risk för att infektionen ska sprida sig till lungorna, vilket kan kräva respiratorbehandling för att patienten ska överleva. Man kan också – fast det är ovanligt – drabbas av en hjärninflammation (encefalit). Den tredje, och allvarligaste risken, är om infektionen med vattkoppsvirus drabbar en patient med cancer eller cytostatikabehandling, för då kan den patientens nedsatta immunförsvar göra att infektionen får en våldsam spridning som kan vara livshotande. Små barn med tumörsjukdomar måste till varje pris skyddas mot smitta – ibland får man helt enkelt skilja syskon åt medan vattkoppssjukdomen pågår. Smittsamheten vid vattkoppor börjar strax innan de första utslagen syns och det finns virus i utslagen en vecka efter utslagsdebuten. Känsligt för virusläkemedel Vattkoppsvirus är känsligt för olika virusläkemedel, så i våra dagar finns betydligt bättre möjligheter att aktivt skydda eller behandla känsliga personer än det gjorde förr, och det finns också vaccin mot vattkoppor, fast det inte blivit allmänt använt eller tagits med i barnvaccinationsprogrammet. Eftersom det är fördel att ha haft den här infektionen som barn händer det att man samlar kvarterets ungar till ett vattkoppsparty när vattkopporna brutit ut – då drabbas alla familjer och man kan kanske hjälpa varandra med barnpassning. Vattkopporna kan ge bältros Efter vattkoppsinfektionen är man immun resten av livet – men samtidigt överlever en viss mängd virus vilket gör att man får en latent infektion som sedan kan sedan bryta ut i ungdomsåren eller – vilket är mycket vanligare – på äldre dagar. Då får man bältros eller – som det kallas i Danmark – helvedesild. Och frågan – vad händer med mormor när barnbarnet får vattkoppor, får hon bältros, eller? Den får vi återkomma till i nästa nummer! Artikelförfattare är Per-Erik Åbom, förutvarande smittskyddsläkare i Jönköpings län, präst i Svenska kyrkan. Per-Erik har medverkat i seminarier, radio, TV och som skribent i olika tidskrifter ofta med infektioner och farsotshistoria som tema. HARTMANN magazine 13 19
Page 1 and 2: Nummer 3 · 2012 En tidning från H
Page 3 and 4: ledaren Välkommen till HARTMANN ma
Page 5 and 6: Stort engagemang Personalen på Hed
Page 7 and 8: dynamisk utveckling INOM CPT-TILLVE
Page 9 and 10: HARTMANN magazine tema hudhälsa Pr
Page 11 and 12: PÜTTERBINDA När kvalitet styr val
Page 13 and 14: mest populära aktiviteten här är
Page 15 and 16: Viloställning: Kudde under knäna
Page 17: Spara tid och garantera säkerhet V
Page 21 and 22: HARTMANN-PROFILEN Namn: Dusan Relja
Page 23 and 24: Nya förbättrade MoliMed® Utveckl

Ladda ner - Hartmann-ScandiCare AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?