04.09.2013 Views

Ladda ner - Hartmann-ScandiCare AB

Ladda ner - Hartmann-ScandiCare AB

Ladda ner - Hartmann-ScandiCare AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

sonal, som upplevt vad de ställt till med känns det<br />

mycket angeläget att de små erbjuds dessa viktiga<br />

vaccinatio<strong>ner</strong>. Och det kan ju räcka med ett större<br />

idrottsevenemang – EM i fotboll eller OS – för att vi<br />

ska påminnas om att de här sjukdomarna globalt<br />

sett inte alls är försvunna och att turistande svenskar<br />

kan drabbas av dem och därför bör se över sitt<br />

vaccinationsskydd och, om det är bristfälligt, vacci<strong>ner</strong>a<br />

sig.<br />

Vattkopporna drabbar de flesta barn<br />

En av barnsjukdomarna, vattkoppor, är fortfarande i<br />

allra högsta grad aktuell och drabbar de flesta barn.<br />

Det finns faktiskt fördelar med att ha vattkoppor när<br />

man är liten (vilket för övrigt gäller alla barnsjukdomarna).<br />

Vattkoppor, varicellae, är en infektion som har ett<br />

akut sjukdomsskede varefter den övergår till att<br />

vara en latent och därmed kronisk infektion. Själva<br />

ordet har med det latinska ordet för smittkoppor –<br />

variola – att göra, och varicellae skulle kunna översättas<br />

med de små kopporna, vilket internationellt<br />

sett är förvirrande eftersom smittkoppor på engelska<br />

heter smallpox som betyder just små koppor (till<br />

skillnad från det som var de stora koppornas sjukdom<br />

nämligen syfilis)… Men för vattkoppor är inte<br />

bara namnet utan också själva sjukdomen intressant<br />

och spännande.<br />

Smittar genom luften<br />

Vattkoppor orsakas av ett virus som orsakar dels<br />

vattkoppor, dels (herpes) zoster, som vi kallar bältros.<br />

Mellan dessa två sjukdomar finns ett riktigt<br />

intrikat samband, som gör att det blir en andra artikel<br />

om bältros framöver. Vattkoppor smittar i första<br />

hand genom luften – och det är ett av de mest<br />

smittsamma virus vi kän<strong>ner</strong> till. Det sprider sig med<br />

lätthet med luftcirkulationen också i stora byggnader<br />

och en patient med vattkoppor som behöver<br />

sjukhusvård måste isoleras på en infektionsklinik,<br />

han eller hon får inte vårdas på en vanlig sjukhusavdelning<br />

för smittoriskens skull.<br />

farsoter<br />

2-3 veckor efter smittotillfället insjuknar man plötsligt<br />

med hög feber och får det utslag som är typiskt<br />

för vattkopporna – det finns över hela kroppen,<br />

men det brukar finnas flest utslag på bålen.<br />

Mängden utslag kan variera mycket mellan olika<br />

patienter. Det brukar vara så att det första syskonet,<br />

som kommer hem med infektionen efter att ha<br />

smittats på dagis eller i skolan, får ganska få utslag<br />

(kanske för att smittdosen varit liten). När syskonen<br />

sedan smittas utsätts de i regel för mer virus, deras<br />

smittdos är större, och de brukar också få flera<br />

utslag. Om man i det tidiga skedet, när infektionen<br />

håller på att sätta fart, är ute och solar blir det mer<br />

utslag på de solbelysta hudpartierna än på dem<br />

som skyddats mot solljuset.<br />

Vattkoppornas olika stadium<br />

Ett vattkoppsutslag genomgår olika stadier som<br />

man brukar kunna skilja åt. Först ser man en liten<br />

prick, en blemma, som långsamt höjer sig över<br />

hudytan, den blir sedan en vätskefylld blåsa som till<br />

sist skrumpnar ihop. Vid vattkoppor finns utslag i<br />

alla stadier samtidigt och även om utslagen varit<br />

stora och fula, brukar det inte bli några ärr efter<br />

infektionen om inte blåsorna har rivits sönder vilket<br />

lätt sker eftersom de kliar våldsamt. Någon bra<br />

behandling finns inte – klådstillande medel kan<br />

vara en hjälp, men oftast är deras effekt måttlig.<br />

Kan bli allvarligt<br />

Det finns ett par situatio<strong>ner</strong> beträffande vattkoppor<br />

som är bekymmersamma. En vuxen – som också är<br />

rökare – löper en rätt stor risk för att infektionen<br />

ska sprida sig till lungorna, vilket kan kräva respiratorbehandling<br />

för att patienten ska överleva. Man<br />

kan också – fast det är ovanligt – drabbas av en<br />

hjärninflammation (encefalit). Den tredje, och allvarligaste<br />

risken, är om infektionen med vattkoppsvirus<br />

drabbar en patient med cancer eller cytostatikabehandling,<br />

för då kan den patientens nedsatta<br />

immunförsvar göra att infektionen får en våldsam<br />

spridning som kan vara livshotande. Små barn med<br />

tumörsjukdomar måste till varje pris skyddas mot<br />

smitta – ibland får man helt enkelt skilja syskon åt<br />

medan vattkoppssjukdomen pågår. Smittsamheten<br />

vid vattkoppor börjar strax innan de första utslagen<br />

syns och det finns virus i utslagen en vecka efter<br />

utslagsdebuten.<br />

Känsligt för virusläkemedel<br />

Vattkoppsvirus är känsligt för olika virusläkemedel,<br />

så i våra dagar finns betydligt bättre möjligheter att<br />

aktivt skydda eller behandla känsliga perso<strong>ner</strong> än<br />

det gjorde förr, och det finns också vaccin mot vattkoppor,<br />

fast det inte blivit allmänt använt eller<br />

tagits med i barnvaccinationsprogrammet.<br />

Eftersom det är fördel att ha haft den här infektionen<br />

som barn händer det att man samlar kvarterets<br />

ungar till ett vattkoppsparty när vattkopporna brutit<br />

ut – då drabbas alla familjer och man kan kanske<br />

hjälpa varandra med barnpassning.<br />

Vattkopporna kan ge bältros<br />

Efter vattkoppsinfektionen är man immun resten av<br />

livet – men samtidigt överlever en viss mängd virus<br />

vilket gör att man får en latent infektion som sedan<br />

kan sedan bryta ut i ungdomsåren eller – vilket är<br />

mycket vanligare – på äldre dagar. Då får man bältros<br />

eller – som det kallas i Danmark – helvedesild.<br />

Och frågan – vad händer med mormor när barnbarnet<br />

får vattkoppor, får hon bältros, eller? Den får vi<br />

återkomma till i nästa nummer!<br />

Artikelförfattare är Per-Erik Åbom, förutvarande smittskyddsläkare<br />

i Jönköpings län, präst i Svenska kyrkan. Per-Erik har<br />

medverkat i seminarier, radio, TV och som skribent i olika tidskrifter<br />

ofta med infektio<strong>ner</strong> och farsotshistoria som tema.<br />

HARTMANN magazine 13 19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!