Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

18 ● Nr 4 – Oktober 2002 ● Nr 4 – Oktober 2002 19 Tyrenhuset fick stadsbyggnadspris Årets stadsbyggnadspris gick till Tyrenhuset som bidrar till att ge Malmös entré från havet en hög arkitektonisk gestaltning i Västra hamnen. Tyrenhuset nominerades i klassen för nyproduktion. Enligt Kommittén för Årets stadsby g gnadspris är kontorshuset på kajen öster om dockan ett ytterligare bevis på omvandlingsprocessen av Västra hamnen – från ett renodlat industriområde till ett nytt ekologiskt hållbart område med blandad stadsbebyggelse. I klassen för stadsmiljöförändringar nominerades Ekostaden Au g u s t e n b o rg för omställningen av området mot en social, ekonomisk, kulturell och ekologiskt hållbar utveckling. Den så kallade Ubåtshallen nominerades i klassen för ombyggnad och renovering. Byggnaden, som ligger i Västra hamnen, är nu anpassad till bland annat undervisning och projektarbete. Slutligen utdelades Ma l - mö stads hedersomnämnan- de till stadsmiljöavdelningen för deras insatser med ljussättning i staden, samt till Stadsfastigheter för sina insatser i förn ye l s e a r b e t e t med Ma ze t t i h u s e t / c h o k l a dfabriken. Priserna delades ut i augusti av kommittén för Årets stadsbyggnadspris. St a d s by g g n a d s p riset har delats ut sedan 1982. Avsikten är att uppm ä rksamma nyproduktion men också andra förändringar som bidrar till att förb ä t t ra stadsmiljön i Malmö. Priset har Kreativa ljuslösningar belönas Oftast märks frånvaron av ljus mer än närvaron. Därför är ljussättarna på gatukontoret extra glada över att deras insats nu uppmärksammats. – Jättekul, säger Maria Sundell Isling, chef för programenheten på stadsmiljöavdelningen, om att få Malmö stads hedersomnämnande. – Det är en bekräftelse på att det vi gör u p p m ä rksammas och uppskattas. Nu fortsätter vi att satsa! Som en teaterscen En del i satsningen är Johan Moritz. Han nyanställdes som ljussättare tidigare i år – ” v å rt senaste ljushuvud”, enligt Ma ri a Isling. Båda lyfter fram ljusets olika funktioner i en stadsbild: – Vi vill ljussätta för att skapa mötesplatser. Men trygghetsfaktorn är förstås också mycket viktig, säger Johan Moritz. Därtill kommer självklart en rent estetisk aspekt: ljus som lockar, leker och är ”…Tillkomsten av detta gedigna kontorshus för Tyrens på kajen öster om dockan är ytterligare ett bevis på omvandligen av Västra hamnen. Här, där den nya stadsdelen möter havet,har arkitekten utnyttjat det attraktiva vattenläget och samtidigt fortsatt det viktiga stadsbyggnadsarbetet med att bygga den nya hamnfronten i det yttre hamninloppet….” Arkitekt: Peter Torudd Arkitekter AB. Byggherre:Wihlborgs Fastigheter AB. delats ut till bostadshus och andra byggnader som fabriker och kontorshus. Men även enstaka hus, hela gatumiljöer, småhusområden, parkanläggningar eller ”…Malmö stads hedersomnämnande avser ljussättningen i Malmö.De senaste årens insatser har på ett mycket förtjänstfullt sätt visat att man kan skapa stämningar och framhäva detaljer men också nya sätt att visa upp stadsrummen under dygnets mörka timmar till gagn för Malmöborna…”Bilden från lilla dammen i Slottsparken. spännande, som exempelvis lilla dammen mittemot biblioteket. Johan Moritz ser stadsrummet lite som en teaterscen: – Jag vill skapa en miljö där ljuset i sig inte är huvudsaken utan används för att lyfta fram det som är intressant i rummet. Ljuset används för att definiera rummet. Stadens ljussättare arbetar efter följande fyra mål: ● Ljus som visar vägen ● Ljus där det behövs ● Ljus där det är vackert detaljer som skyltar och lyktstolpar kan vara värda att belöna. Stadsbyggnadspriset består av en minnestavla i brons som sätts upp på det ● Mörker där det behövs Ljuset anpassas Närmast på tur för en ljusöversyn är bland annat Ma g i s t ra t s p a rken, Te a t e r p a rk e n och vattenspelet i Pildammarna. Johan sitter också med i en arbetsgrupp som tittar på Möllevångstorget. Några konkreta tankegångar för hur de olika platserna ska upplysas vill de inte dela med sig av, eftersom de helt enkelt inte vet ännu. – Förr kunde man nöja sig med att se till att det fanns ett visst antal ljuskällor ”…Genom att bevara och återanvända en gammal industrilokal har man visat förståelse för bevarandeoch miljövärden,både för staden som helhet som för planeringen av den nya stadsdelen.Ombyggnaden av Ubåtshallen är ett bra exempel på hur det historiska arvet förvaltas vidare i en ny funktion och utgör ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö…” Arkitekt:White Arkitekter AB. Byggherre:Wihlborgs Fastigheter AB. ”…Ekostaden Augustenborg är unik genom sin breda hållbarhetsansats och mångfalden av delprojekt.Idén bygger på en bred samverkan med boende,fastighetsägare,anställda,affärsidkare,stadsdel med flera.Ambitionsnivån är hög och omfattar i dag följande förändringar:lokal dagvattenhantering,gröna tak, återställning av fasader, avfallshantering,elektriska gatutåg, bostadsanpassningt för äldre med mera…” Medverkande:MKB Fastighets AB,Stadsfastigheter, Gatukontoret, Stadsmiljöavdelningen,SDF Fosie, VA-verket, Gisli Arkitektur AB, Augustenborgsgården. belönade objektet. Byggherre och arkitekt belönas med diplom liksom övriga klassvinnare. ST E FA N AN D E R S S O N räknat metervis. Så är det inte längre. I dag har man nämligen mer och mer insett att varje plats kräver sin egen unika ljuslösning, att ett bra ljus måste anpassas efter platsens förutsättningar. Det kräver mer kre a t i va lösningar. I motiveringen står det just att man på ”ett mycket förtjänstfullt sätt visat att man kan skapa stämningar och fra m h ä va detaljer men också nya sätt att visa upp stadsrummen under dygnets mörka timmar till gagn för Malmöborna.” MO N I K A MÅ N S S O N ANNONS
20 Dramafilmen Kandahar belyser kvinnornas situation och svårigheter i Afghanistan. En fråga om gränser Antirasistiska filmdagar på nionde året Gränsdragningar är temat för årets Antirasistiska filmdagar, Arf, som i slutet av oktober arrangeras i Malmö för nionde gången. – Var går gränserna? är en naturlig följdfråga efter förra årets tema Respekt, förklarar projektledaren Katarina Larke. Hit men inte längre!? Om synliga och osynliga gränser är det fullständiga programnamnet. – Vi talar alltså inte bara om geografiska eller synliga gränser utan även de inre som handlar om moral och värderingar, förklarar Katarina Larke. De antirasistiska filmdagarna vänder sig huvudsakligen till skolbarn och ungdomar som liksom arbetslösa inte behöver betala något. Alla filmer åtföljs av s e m i n a rier eller kommentare r. De är öppna även för allmänheten och då kostar ett filmpass tio kronor plus 50 kronor per seminarium. Filmer och seminarier visas och hålls på biogra f e rna Pa n o ra och Sp e g e l n . Dessutom hålls slutna föreställningar på Au g u s t e n b o rg, Holma, Ro s e n g å rd och Pedagogiska Centralen. Nätverket kring Antirasistiska filmdagar växer och program arrangeras även på andra platser i Skåne och Blekinge. – I år glädjer vi oss också över ett pris på 50 000 kronor från stiftelsen Artister mot n a z i s t e r. Den bildades efter en Gl o b e n g a l a mot nazism 2001 med Mikael Wiehe och Tomas Ledin som initiativtagare. Huset som gräns Många sorters gränser visas i en prisbelönt dokumentär på lördagen i festivalveckan mellan den 21 och 27 oktober. Två kvinnliga israeliska filmare har under ett år bott och filmat hos en palestinsk familj, tre änkor med elva barn. Ingången till d e ras hus ligger på ockuperad mark i Hebron. – Det absurda är att genom deras hus går dygnet runt en ständig ström av israeliska soldater som har sin utsiktspost på deras tak! berättar Ines Riccio som arbetar med administration och utveckling av Arf. Filmen heter Asurot – instängd. Både inre och yttre gränsdragning är den amerikanska komedin Hedwig and the angry Inch ett exempel på. Den är tänkt för gymnasiet och handlar om en könsstympad glamrocksångerska som kämpar för erkännande. – Filmen har fått flera pris och även Stockholms filmfestivals hedersomnämnande förra året, berättar Katarina Larke. I årets breda utbud urskiljs dokumentärer om högerextremism för högstadiet samt spelfilmer om villkoren i Afghanistan och Algeriet men även om dem för invandrare i Danmark och Sverige. För gymnasiet visas i år bland annat den franska filmen Marie-Line som tar upp gränsfrågor både konkret och mentalt på samma tema. – En riktig Bollywood-höjdare är dra- Lyllo&Zorba handlar om godhetens kraft och att ställa upp för de svaga.Vänskap över gränserna mellan katten Zorba och måsungen Lyllo. makomedin Monsunbröllop som går över otroligt många gränser – klass, moral och kön bland annat, berättar Katarina Larke. Den är rekommenderad från årskurs nio medan den kinesiska filmen Bröderna från Lou He visas för mellanstadiet. – Ett kinesiskt förväxlingsdrama med g r ä n s d ragningar mellan bland annat barns kontra vuxnas rättigheter. Vänskap över alla gränser När det gäller mindre barn är det svårare att hitta alternativ film enligt Ka t a ri n a Larke och Ines Riccio. – Problemet är att de flesta inte har svenskt tal. Därför är vi glada över att i år för lågstadiet få presentera den italienska tecknade filmen Lyllo & Zorba som handlar om vänskap över alla gränser – mellan katter, kloakråttor och måsar. Filmen Wag the dog med Du s t i n Hoffman som visas för högstadiet är åter aktuell i efterdyningarna av den 11 sept e m b e r, ett datum som också präglat urvalet i år. Vuxenvisning i Rosengård En nyhet för i år är kvällsvisning på Tegelhuset i Rosengård där målgruppen är vuxna. Den verklighetsbaserade franska filmen Snatterskan – om nyfattigdom och risken att bli utnyttjad för olika intressen – visas då liksom för gymnasiet på Spegeln. En egen gräns går Arf över i år genom att låta en teatermonolog – i stället för ett seminarium – kommentera en film. Reza Parsas Ondskan, den prisbelönta filmen om en terroristpappas avsked till sin dotter, följs av Teater Deliriums Via Dolorosa. Pjäsen speglar en dramatikers resa genom Israel och Palestina och de människor han möter. Antirasistiska filmdagar är en samproduktion som stöds från många håll. Malmö stad bidrar med drygt hälften av budgeten på en miljon kronor. Fullständigt pro g ram kan re k v i re ra s från 040-30 24 07 och mer information finns på www.infinit.se/arf CA J S A CA R R É N ● Nr 4 – Oktober 2002 Med sikte mot målet Det är temat för Malmö skolrestaurangers temavecka den 14–18 oktober. Studier visar att barn och ungdomar rör sig allt mindre och äter fel. Skolrestauranger vill tillsammans med Malmös idrottsorganisationer inspirera till att ändra på detta. Kända Ma l m ö i d ro t t a re som Andre a s Vi n c i g u e r ra, Ca roline Jönsson, Anette Möllerström, Dedjo Engmark och Jimisola Laursen berättar på affischer om sin f a vo ritmat, samt hur maten påve rk a r deras prestationer. Under veckan serve ras ”Ba s k e t - w o k med grönsaker och tre m e t e r s - n u d l a r”, ” Italiensk fotbollslasagne med quorn”, ”Grillad stafettpinne (kycklingben) med p a s t a”, ”Se rvande kokosfisk och backhandmos med örter”, ”Hockeypuck (fiskb u rg a re) med plockhandske och icingremoulad samt chokladmousse”. Se också www.malmo.se/skolmat ● Nr 4 – Oktober 2002 ANNONS 21
Page 1 and 2: E n t i d n i n g f r å n M a l m
Page 3 and 4: 4 ● Nr 4 - Oktober 2002 ● Nr 4
Page 9: 16 ● Nr 4 - Oktober 2002 ● Nr 4
Page 15: I n fo rm ation från Malmö stad A

Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?