Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

14 ● Nr 4 – Oktober 2002
● Nr 4 – Oktober 2002
15
Valet att rösta inte
längre självklart
En del tycker att det inte bara är en
rättighet, utan en skyldighet. Andra
tycker att det är en fullständigt
meningslös gest. Klart är i alla fall
att allt färre röstar.
Och det är en trend som gör många nervösa:
politiker, forskare, vanliga väljare.
För ju lägre valdeltagande, ju mindre kan
man säga att valda politiker har folkets
stöd. Och då blir det i sin tur svårare att
rättfärdiga olika beslut.
A n d ra blir mer personligt upprörd a
över att man inte röstar. Sime Bézar Zubet
till exempel, som tycker att det är helt
självklart att man ska rösta. Annars förändras
ju aldrig samhället, annars säger man
nej till en chans att påverka sitt eget liv.
– Jag träffar många som berättar att de
har problem med jobb, med bostäder.
”Gör något, använd er röst!” brukar jag
svara, säger hon.
– Andra känner som de har hamnat
utanför samhället, att de inte betyd e r
någonting alls. Men ändå, om de väljer att
stanna hemma i soffan och säger att deras
röst inte spelar någon roll, då kan de heller
inte klaga efteråt.
Demokratiambassadörerna förklarar
Vårt Malmös utsände träffar Sime Bézar
Zubet på Rocent i Rosengård. Här har hon
va rit mycket de senaste fyra ve c k o rn a ,
fram till valet. Som demokratiambassadör
– se separat artikel – har det varit hennes
uppdrag att förklara för människor varför
det är så viktigt att rösta.
Och hon är som klippt och skuren för
u p p d raget. En g a g e rad till tusen, med
a rgument och idéer som forsar fra m .
Dessutom kan hon flera språk och har lätt
att ta kontakt med människor:
– Att möta folk öga mot öga, att förklara
– det är en jättebra väg, konstaterar hon
som inte gjort annat den senaste tiden
f ram till själva valdagen. Fra m f ö rallt i
Rosengård.
Lägst valdeltagande i Malmö
Rosengård hör till de områden i Malmö
som har allra lägst valdeltagande. I valdistriket
Västra Skrävlinge 10, där Herrgården
ingår, var valdeltagandet i förra valet
bara 42,4 procent. I år steg det till 47 procent,
mycket får man anta tack va re
Ett 80-tal demokratiambassadörer
spridde budskapet veckorna innan
valet: Gå och rösta! Det här var bara
en del av ett större projekt för att
öka valdeltagande i Malmö, framförallt
i de invandrartäta områden.
Det är socialdemokra t e rna som ligger
bakom projektet, men ambassadörernas
uppgift var inte att sprida partipropaganda
utan att informera om valet och uppmuntra
till röstning.
– Vi säger som Mona Sahlin: ”Hellre en
röst på moderaterna än ingen röst alls”,
säger Anders Schönström, ombudsman
hos Malmö arbetarkommun.
Po l i t i k e rna tycker nämligen att frågan
demokratiambassadörernas arbete.
Lågt fort f a rande naturligtvis, men
Sime Bézar Zubet är jublande lycklig.
– Det känns som en sådan seger att vi
kunde vända siffrorna på så kort tid. Och
det har varit ett roligt jobb eftersom det
känns som att vi gjort något bra och viktigt.
Självklart val att rösta
I en helt annan del av staden på alla sätt
och vis, är valdeltagandet som allra högst.
Då hamnar vi i valdistriket Limhamn 2, i
villaområdena i närheten av Linnégatan.
Här röstade 89,6 procent av befolkningen,
högst i Malmö.
Klar man ska rösta tycker Lars-Eri k
Lindström som vi träffar i centrum.
– Det är viktigt att rösta. Själv brukar
jag poströsta numera, en vecka i förväg,
säger han.
Valet är lika självklart för Limhamnsbon
Margit Sonesson:
– Rösta har jag alltid gjort. Om man har
något att säga till om så ska man göra det.
Det är viktigt. Mina barn och barnbarn
röstar också.
Men det är en tradition som saknas på
väldigt många håll i världen. Särskilt tydligt
blir det i Rosengård där alla möjliga
nationaliteter möts. Många kommer från
land som helt saknar demokratiska traditioner
och där val helt enkelt inte finns.
Länder där det är onödigt att rösta eftersom
valen ändå är uppgjorda eller där det
är direkt farligt att rösta. Med en sådan
bakgrund är valet att rösta inte längre så
självklart.
Inga enkla förklaringar
Sime Bézar Zubet har mött mycket rädsla
och funderingar under sin tid som demokratiambassadör.
– En del har ingen aning om vad ett val
i Sverige innebär. De vet inte vad ett röstkort
är eller en valsedel. Då får man börja
från noll och förklara hur det fungerar.
Nu är det inte bara invandrargrupper-
Ambassadörer för demokratin
om valdeltagandet är så viktig att ri k s d a g e n
avsatt pengar till de olika part i e rna, pengar
som ska användas till att försöka höja va ldeltagandet
i inva n d ra rtäta områden.
Arbetet gav resultat
I Malmö arbetarkommun tog man uppdraget
på allvar och sydde ihop ett större
projekt, kopplat till begreppet att politiker
ska synas i stadsdelarna. Inom projektets
ram så har man öppnat två caféer (Möllevången
och Rosengård), ordnat konferenser
och arbetat med temat ”Hjältar i
vardagen”.
En anan del har varit Demokratiakuten,
där man givit hjälp och information
per telefon på sju olika språk, och Dem
o k ratibussen, en slags mobil va l l o k a l
Lars-Erik Lindström i Limhamn har röstat.– Så
kanske det blir bättre pension,hoppas han.
– Klart man ska rösta,tycker Sabah Berwari och Najah Jeddi.När Vårt Malmö gjorde en snabb rundfrågning
bland ett tiotal personer på Rocent några dagar efter valet hade de flesta av dem röstat.Annars hör
Rosengård till de delar av Malmö där valdeltagandet är som lägst.
där ovana väljare kunnat provrösta och få
veta mer om hur ett val egentligen går till.
Kulmen kom med demokratiambassadörerna
– fem heltidsanställda personer och
ett 80-talet ideellt arbetande som i fyra
veckor talade valfrågor med människor på
deras hemmaplan. Och i flera områden
verkar arbetet ha givit resultat.
– Det känns naturligtvis jättebra. Men
lustigt nog var målet egentligen inte att
höja valdeltagande. Vår målsättning var
att sätta igång en process. Först vid nästa
val är målet att höja valdeltagandet.
Vill skapa folkrörelser
Projektet fortsätter nämligen, nu med siktet
fyra år framåt. Mycket av det man provat
under det här året kommer att finnas
Margit Sonesson och hela hennes familj röstar.
I Limhamn är valtraditionen stark.
na som är förklaringen till att allt färre väljer
att rösta. Valdeltagandet sjunker i alla
grupper, men i mer välbeställda stadsdelar
och städer sjunker den från högre nivå.
– Vi vet egentligen inte riktigt varför
valdeltagandet sjunker, säger docent
Anders Sannerstedt vid Lunds universitet.
– För 50 år sedan visste alla hur de
skulle rösta för det berodde på vilket jobb
man hade. I dag är väljarna betyd l i g t
osäkrare och bestämmer sig sent.
Att unga väljer att engagera sig på
andra sätt än i partier är e n pusselbit, att
riktigt lågt deltagande i valet till EU-parlamentet
”smittar” av sig är en annan, stora
invandrargrupper som inte känner att de
hör hemma i svenska samhället kanske en
tredje. Ingen räcker dock enligt forskarna
för att förklara varför valmoralen håller på
att luckas upp.
Därför ska du rösta
En generell tendens när det gäller röstning
är dock tydlig:
– Ju mer etablerad du är i samhället, ju
högre valdeltagande, säger Anders Sannerstedt.
Är du medelålders, gift med barn, har
arbete och bor i villa är sannolikheten alltså
större att du också röstar om du är
arbetslös, missnöjd med ditt boende och
kanske dessutom ny i Sverige.
Än så länge är valdeltagandet i Sverige
f o rt f a rande relativt högt intern a t i o n e l l t
sett, i år strax över 80 procent. I Malmö
röstade 72,5 procent i kommunalva l e t
och 76,1 procent i riksdagsvalet.
För lågt tycker politiker oavsett parti.
Här är ett par argument varför du ska
rösta i nästa val:
– Man ska rösta för att påverka sin egen
tillvaro, för det får konsekvenser vem som
väljs. Det påverkar dig och din familj om
du röstar eller ej, säger T h o r b j ö rn
Lindhqvist (m).
– Hela vårt system bygger på demokrati
och vart fjärde år kan man använda sin
röst, säger Ilmar Reepalu (s). Men demokrati
måste byggas nerifrån. Den börjar i
e l e vd e m o k ratin i skolan, i föräldra rn a s
delaktighet i förskolan.
MO N I K A MÅ N S S O N
Sime Bézar Zubet har arbetat som demokratiambassadör
fram till valet.Ett både
roligt och meningsfullt jobb,tycker hon och
drömmer nu om nya möjligheter för att
arbeta med integration och kunna påverka.
kvar, eftersom satsningarna har visat sig
fungera bra.
– Vi har valt att försöka skapa folkrörelser,
summerar Anders Schönström.
MO N I K A MÅ N S S O N
Så gick det i valet
Socialdemokraterna, med hjälp av
främst vänsterpartiet, fortsätter att
styra Malmö. Men drygt 14 procent
av Malmöborna valde ett annat parti
än de etablerade riksdagspartierna.
Att rösta på småpartier är en trend
som ökar i Malmö och i Skåne.
I Malmö kommer tre mindre partier vara
representerade i fullmäktige från och med
i höst: Sveriges pensionärers intresseorganisation,
SPI, Skånepartiet och Sverigedemokraterna,
SD. Därtill kommer en pott
med övriga partier på 1,2 procent.
– Lokala partier är vanligare i Skåne än
någon annanstans, säger Anders Sannerstedt,
docent vid Lunds Universitet. Troligen
är inspiration från Danmark en förklaring.
Inte mycket inflytande
Många av de lokala småpartierna återfinns
långt ut på högerkanten. Även där är
n ä rheten till Da n m a rk en förk l a ri n g .
Anders Sannerstedt pekar ut fyra faktorer
som är typiska för sådana partiers framgångar:
ett populistiskt budskap, en person
i ledarställning som drar till sig väljare,
en god organisation och en tradition av
främlingsfientlighet. Och så lägg till en
oro bland väljarna, en oro som ofta är
kopplad till människors försörjning:
– Till exempel när människor känner
sin existens hotad på grund av arbetslöshet
eller en småföre t a g a re känner sig
pressad.
Däremot är det inte säkert att småpartierna
verkligen får så mycket inflytande i
politiken även när de gör intåg i fullmäktige.
Erfarenheterna talar emot det.
– De brukar inte få något inflytande när
det gäller själva beslutsfattandet. Men de
får en plattform att prata från och de kan
driva sina frågor, säger Anders Sannerstedt.
Så här gick det för partierna i Malmö
(kommunfullmäktigevalet)
När det gäller själva beslutsfattandet så är
det fortfarande socialdemokraterna som
styr Malmö i fyra år till, med stöd av vänsterpartiet.
Socialdemokraterna 26 mandat (-1)
– Först och främst är jag glad att vi fått
uppdraget i fyra år till, speciellt som vi är i
en svår och smärtsam tid med stora
o m s t ä l l n i n g a r, nerlagda industri e r, stor
arbetslöshet och ett stort antal människor
som fortfarande är beroende av ekonomiskt
bistånd. Mer än 15 procent av arb
e t s k raften står utanför arbetsmark n aden,
säger Ilmar Reepalu (s). Däremot är
det trist att partier med starka främlingsfientliga
kopplingar har valts in.
Vad tycker du om ert eget resultat (s
backade från 42,3 till 40,3 procent)?
– Jag tycker att vi med de förutsättningar
vi har trots allt gjort ett hyfsat val. Vi är
i en situation där vi kan fortsätta styra
omdaningen av Malmö med stöd av ett
eller flera andra partier. Det är så vi har
arbetat hittills och så vill vi fortsätta.
Varför tror du att ni backade?
– Den helt dominerande orsaken är
s ä k e rt att Malmö fort f a rande har en
mycket tung situation med arbetslöshet
och socialbidra g s b e ro e n d e. Detta har
säkert lett till att många lockas av vissa
partiers förenklade budskap. Vi är en av
Sveriges mest invandrartäta städer. Detta
skapar såväl stora möjligheter som spänningar
och svårigheter.
Vad kan vi vänta oss de närmaste fyra
åren?
– Vi har redan redovisat budgeten. Vi
satsar på skolan, barn o m s o rgen och
äldreomsorgen.
Moderata samlingspartiet 12 mandat (-6)
– Det här var en kalldusch, det erkänner
jag utan omsvep. Att vi skulle backa, det
förstod vi, men ett tag var vi ju nästan i
fritt fall, säger Thorbjörn Lindhqvist (m)
om valresultatet: från 27,2 procent i kommunalvalet
till 18,1 procent.
Hur kunde det går så här?
– Det undrar vi också, men det finns
många samverkande faktorer, säger han
och räknar upp några: den nationella
t renden, tv-pro g rammet Up p d rag Gra n s k -
ning, generationsskiftet i partiet på både
lokal och nationell ledarnivå och inte
minst de lokala självmålen med moderater
inblandade.
– Det har naggat vårt förtroende i kanten
och det har gagnat folkpartiet och
Sverigedemokraterna.
Vad gör ni nu?
– Först måste vi göra en bra valutvärdering.
Det här har varit lite av en chock och
nu får det ta sin tid. Men ambitionen är att
ta tillbaka det vi förlorat och lite till.
Valresultatet fördelat
på stadsdelarna
Socialistiska blocket
Borgerliga blocket
Folkpartiet 7 mandat (+5 platser)
– Vi hade förstått att vi skulle gå framåt
rejält, säger Allan Widman (fp), som tack
vare partiets stora framgång kan se fram
mot en plats i riksdagen.
Varför gick det så bra (från 3,5 till 11
procent)?
– Integrationsfrågorna lyftes fram på
ett helt nytt sätt av partiledningen, genom
kombinationen av en generös flyktingpolitik
och arbetskraftsinvandring med tydliga
krav på de som berörs. Det skapade
en uppmärksamhet även på andra delar
av vår politik. Sedan hade moderaterna
väldigt svårt att förklara sin skattepolitik .
Har ni ridit på en invandrarfientlig
våg?
– Nej, det där är så dumt! Gång på gång
har jag tagit strid med Herslow i dessa frågor.
Det finns inga främlingsfientliga folkpartister.
Avsikten med språktest och tanken
om att alla som kommer hit ska arbeta
är avsedda att bryta segregationen och
avliva fördomarna.
Var hittar ni personer för att fylla alla
era nya platser?
– Vi beräknar att det blir cirka 100 uppd
rag för oss. Det klarar vi. Vi har va rit ett
s t ö r re parti tidigare och har många kra f t e r.
Vänsterpartiet 5 mandat, oförändrat
Gjorde ett lite bättre val i Malmö i år än i
förra valet, från 7,2 procent till 7,9, medan
de tappade en hel del nationellt.
Sveriges pensionärers intresseparti 3
mandat (+1)
Gjorde ett klart bättre val i år, från 4,0 procent
till 5,4 procent
Kristdemokraterna 2 mandat (-1)
Backade från 4,7 procent till 3,7 procent.
Miljöpartiet 2 mandat, oförändrat
I stort sett oförändrat resultat, från 3,6
procent till 3,8 procent.
Skånepartiet 2 mandat, oförändrat
Ett något sämre resultat än förra valet,
från 4,3 procent till 3,9 procent.
Sverigedemokraterna 2 mandat (+2)
Nya i fullmäktige, från 0,7 procent förra
året till 3,8 procent.
Centerpartiet 0 mandat, oförändrat
Backade från 1,1 till 1,0 procent
Malmö stad bäst
på marknadsföring
Malmö stad kammade i slutet av september
hem Mi M - p riset 2001 för arbetet med
att pro f i l e ra Malmö med hjälp av ord e n
mångfald, möten och möjligheter. Ord e n
g e n o m s y rar Malmö stads kommunikationspolicy
och utgör en röd tråd för kommunens
alla anställda i det dagliga arbetet.
Det är Marknadsföreningen i Malmö
som årligen delar ut sitt pris till en person
eller organisation som nått framgång genom
nytänkande, originalitet och yrkesmässig
skicklighet i mark n a d s f ö ri n g .
Juryn motiverade sitt beslut så här :
”…Priset går till 20 000 medarbetare i
Malmö stad För att man agerar i stället för
att reagerar. För att man outtröttligt och
långsiktigt utifrån en genomarbetad nulägesanalys
arbetar för en stadig attitydförändring.
För att man utgått från tillgångar
och lagt till mervärden. För att man arbetar
inifrån och ut genom att se till att medarbetare
har kunskap, är stolta och kan
sprida positiva budskap vidare. För att ha
ändrat bilden av Malmö från industri till
kunskap och upplevelser…”
Ö v riga nominerade var Sp a r b a n k e n
Finn och Remington.
Lämna förslag
på miljöpristagare
Det är dags att utse årets miljöpristagare i
Malmö. Kommunfullmäktige har beslutat
att inrätta två pri s e r: ett miljöpris om
40 000 kr för att uppmuntra "förtjänstfulla
insatser för natur- och miljövård e n
inom Malmö stad" och ett minipris om
10 000 kr för att belöna insatser inom miljöområdet
som gjorts av barn och ungdo -
mar.
Förslag till pristagare kan lämnas av
vem som helst och sändas eller lämnas till
Miljöförvaltningen. Pristagarna utses sedan
av en priskommitté som består av
politiker i Malmö stad.
Förslagen ska vara inkomna senast den
28 oktober till Miljöförvaltningen, 205 80
Malmö. Be s ö k s a d ress: Be rgsgatan 17,
klockan 8.00-16.30. För mer information,
kontakta Karin Bergwall telefon 34 20 32.
E-post: karin.bergwall@malmo.se
Integrationspriset
Malmö stad utlyser pris för de bästa insatserna
för ökad mångfald och integration.
In t e g rationsrådet har i två år belönat
insatser för att uppmärksamma goda
exempel i arbetet för en integrerad stad –
en stad där alla är behövda, respekterade
och trygga. Insatsen ska inspirera andra
att ta efter och utveckla aktiviteter i
samma syfte. Vem som helst är välkommen
att föreslå pristagare.
Första pris är 30 000 kronor till en kommunal
verksamhet eller till en enskild person
som kan visa ett gott exempel på att
utveckla integration och mångfald.
Andra pris är 30 000 kronor till en enskild
person eller en ideell organisation/
förening som kan visa ett gott exempel på
arbete med jämställdhet och goda etniska
relationer i Malmö.
Förslag till pristagare med motivering
ska ha inkommit senast den 15 oktober till
Stadskontoret, SDF-avdelningen, 205 80
Malmö. Nomineringen ska lämnas in i
slutet kuve rt märkt ”In t e g ra t i o n s p ri s
2 0 0 2 ”. För mer information kontakta
A n d reas Konstantinides 040-34 34 63,
e-post andreas.konstantinides@malmo.se
Senast den 15 november beslutar integrationsrådets
jury vilka som ska få priserna.