Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

2 ● Nr 4 – Oktober 2002 ● Nr 4 – Oktober 2002 3 Anna-Mia lovsjunger Malmö med jazz på skånska Jazz ”po skånska". Kan de va nåt? Ja, det visar med största glädje vokalissan Anna-Mia Barwe och hennes svängiga Malmökvartett. "Rejnt liss po tejven", "En näktergal sjöng i Folkets Park", "Malmö i maj" eller varför inte Gershwins "A foggy day in London town" som i Barwe-bandets tolkning blir "En blåsi’ da’ i Malme sta’". Det är lynt värre när den djupa alten Anna-Mia Bar we tar ton, en leading lady med raspig skånska och flera glimtar i ögonen. Hon tar en fika på Lilla Torg, hör torghandlarna ackordera på Möllan och i Folkets park blir hon förälskad till näktergalens sång. Malmö så det förslår. Sång i duschen – Det börjar med att pianisten Sven Bjerstedt översatte "Misty" till "Jau bler tosig". Vi provade den live och den blev mycket uppskattad. Skånskan passar till jazz, den är så utrycksfull, säger Anna-Mia. Den 38-åriga stockholmsfödda Ma l m ö - gräbban började sent. Hon säger sig inte ha den rätta skolningen, mest sång i duschen, men det finns påbrå i släkten. – Min mamma Maj-Britt sjöng jazz på Nalen i Stockholm under namnet Pucki Ö b e rg. Hon var så ung att arra n g ö re n Topsy Lindblom fick släppa in henne bakvägen. Bagarens högra hand Anna-Mias första framträdande var på en talangjakt i början av 80-talet. Hon tog sig vidare och fick blodad tand. – Jag började på jazzinstitutet i Malmö. Där träffade jag pianisten Chri s t i a n Colan, han hjälpte mig med kontakter, spelade in kassetter. Christian är så entusiastisk. Han betyder oerhört mycket för jazzen i Malmö, säger Anna-Mia och tänder en cigarill. Vi sitter på Systrar&Bröder, storasyster Bias fik just bakom Stadsteatern. Anna- Mia brukar hoppa in som allt i allo, främst som bagarens högra hand. Hon har ett f ö rflutet i hotell- och re s t a u ra n g b ra nschen. – Jo, vi drev en rörelse i Gränna i nästan fyra år. Jag är uppvuxen i branschen, har gjort det mesta – kock, kallskänka, hovmästare. Det är en slitsam bransch, men syrran trivs och det går ju bra. Dubbade Fred Flinta I mitten av 80-talet flyttade Anna-Mi a permanent till Malmö. Tre år senare startade Sven Bjerstedts kvintett som senare blev Anna-Mia Barwe Band. – Jag var servitris på på MK-line och där var vi husband på Jazzbåten mellan Malmö och Köpenhamn. Vid sidan av bandet har Anna-Mi a sjungit solo – Michael J. Smiths komposit i o n e r, som hon beskri ver som happeningmusik. Hon har dubbat Fred Flinta och Information från Malmö stad. Nr 4,oktober 2002,utgiven vecka 41. Nästa nr : December 2002. annan tecknad film och hon har kört buss. – Busschaufför var ball. Är man själv glad blir det kul. Men jag började studera och kunde inte fortsätta. CD:n "Jazz po skånska" har hon produc e rat för egna pengar. Och nu satsar Anna-Mia på eget musikbolag. – Jag säljer mitt band, allt från duo till mindre storband, till företag, konferensarrangörer. Det går helt okey, men för att klara mig måste jag också jobba hos syrran. Även i Köpenhamn Vi får påtår och pratar om jazzen i Malmö. I en av låtarna sjunger Anna-Mia om musiker som Maggi Olin, Jan Lundgren, Chicko och om att Helge Albin är snygg. – Vi har otroligt bra musiker och sång- Adress: Vårt Malmö,205 80 Malmö Telefon: Växel 040-34 10 00 Telefax: 040-34 20 92 Ansvarig utgivare: Kjell-Arne Landgren Kommunfullmäktiges ordförande Telefon 040-34 10 27 are och sångerskor. Min uppfattning är att Malmö är en av de största jazzstäderna i Norden. Här finns ett stort utbud och det är positivt, men ska man bli "Sverigekändis" tror många att man måste dra till Stockholm och det är ju inte bra. Men finns det inte en marknad i Köpenhamn också? – Jo, jag har själv spelat på Montmartre i Köpenhamn. Det gick bra, men jag var för ung för att dra nytta av det. Jag är med i Föreningen Skånes Musikbransch där vi ska främja alla delar av musikbranschen och förbättra samarbetet med Danmark. Vi ska också se till att musiker inte ska behöva fly Malmö för att gå vidare i karriären, säger Anna-Mia bestämt. Bäst på ballader Hon tar intryck av all musik som är "bra", men efter lite trugande nämner hon sångerskor som Sarah Vaughn, Monica Zetterlund, Billy Holliday och Ella Fitzgerald. – Hoagy Ca rmichael är en av mina favori t e r. För tre år sedan var jag med i Pa u l St ra n d b e rgs Pauls Jubilee Orh c e s t ra som hyllade Hoagy när han fyllde 100 år. – Nästa år ska jag troligen jobba med Jan Sigurd. Förhoppningsvis blir det en platta, säger Anna-Mia med ett leende. Beskriv dig själv som sångerska? – En djup alt, som är bäst på ballader. Fraseringen är min styrka, att plocka fram texten och förmedla den, ungefär som en skådis läser en text. Varför blev det Malmö? – Jag älskar stan och tog ett beslut 1985 att här vill jag stanna och bygga mitt liv. Jag kände att Malmö bubblade, här är Redaktör: Stefan Andersson Telefon 040-34 12 46 Malmökalendern: Monika Månsson Telefon 040-34 11 01 Upplaga: 155 000 ex lagom stort, trevligt gemyt och så händer det saker. Bron, Högskolan och V ä s t ra Hamnen är jättebra, men det ändrar inte på skåningen som tar förändri n g a rn a med ro – stressade stockholmare kan inte jaga upp oss. Möllan, Folkets Park, parkerna och fik som Systrar&Bröder är bara härligt. Och bättre blir det när Anna-Mia lovsjunger dem på målande skånska. Fakta Anna-Mia Barwe Ålder: 38 Familj: Gift, två barn Favoritmusik: Allätare, men med hög kvalitet Favoritböcker: Latinamerikanska, främst Gabriel Garcia Marquez Favoritfilm: Jim Jarmuschs "Down by law" Aktuell med cd:n: "Jazz po skånska". Art Director: Mohammad Hassan Hashemian Telefon 040-34 12 43 Annonser: Ardeo Marketing Telefon 040-690 91 00,690 91 60 Tryck: Skånska Dagbladet,Malmö TO M A S JO H A N S S O N Fo t n o t. Dagens sättning av Anna-Mi a Barwe Band är: Sven Bjerstedt, piano, Per Ekman, bas och Je rker He i j k e n s k j ö l d , trummor. Blåsaren Leif Blunck och gitarristen Bo-Göran Sahlin gästar på skivan. Den 7–8 november spelar Anna-Mi a Barwe Band på Restaurang Valvet. ! Kommunanställda blir kontaktpersoner åt invandrare ”Möt malmöbor från hela världen” är en uppmaning som vänder sig till stadens anställda och till nyanlända invandrare som går på svenskundervisning. Redan har personal allt ifrån symfoniorkestern till brandkåren anmält sig för att bli – och få – en kontaktperson. A r b e t s m a rk n a d s s e k re t e ra re Ba r b ro Andersson är en av dem som varit med och utvecklat idén. I dag är hon och vietnamesiska Ngan Tran kontaktpersoner åt varandra. – Tänk att det äntligen blivit verklighet! Jag har bott 20 år i Rosengård och vet att många invandrare aldrig får en chans att tala med svenskar. Det finns så mycket fördomar och okunskap om varandra som nu kan överbryggas, säger hon förhoppningsfullt. – Jag skrev på anmälningsblanketten att jag var intre s s e rad av böcker och musik, berättar Ngan Tran som arbetat som översättare i sitt hemland. – Och jag var intresserad av att träffa någon som kunde hjälpa mig att fördjupa mig i den österländska kulturen, säger Barbro Andersson. Inga genvägar Den som ser till att matcha kommunanställda med invandrare är projektledaren Ulla Olson på utbildningsförvaltningens etniska relationer. – Betänk att Malmö har upp emot 20 000 kommunalt anställda. Det finns inga genvägar till hur var och en ska få en passande kontaktperson. Men vi har bland annat lyckats para ihop sådana som har liknande yrkesutövning, till exempel vägingen j ö re r, arkitekter och lära re, berättar hon. Symfonikonserter, jazz-, kammaroch nutida musik. Allt blandas på samma festival – Music Around. – Det är ett väldigt mäktig program, berättar projektledaren Ann-Marie Ekman entusiastiskt. Med över sextio arrangemang runt om Öresundsregionen blir det en av de största musikfestivaler som arrangerats här! Music Around ingår i årets upplaga av Kulturbro, som ju bland annat har Östersjön som tema. Det innebär att flera av de gästande solisterna och dirigenten har hämtats från just det området. – En av de mer spännande tonsättare är Arvo Pärt från Estland, berättar Ann- Marie, en man som faktiskt lockar unga rockmusiker med sin musik. Ökat danskt intresse Alla de stora orkestrarna i regionen, MSO, HSO, Danmarks Radio och Själlands Sym- Ulla Olson påpekar att projektet inte är någon kontaktförmedling i tra d i t i o n e l l mening och att det krävs noggrant arbete att matcha rätt. – Det hindrar inte att man kan skjuta bom ändå, säger hon. Gunnel Rydell som är enhetschef på etniska relationer menar att även ett misstag kan ge erf a renhet och poängterar att målet inte är att alla ska bli vänner för livet. – Man kan bestämma sig för att vara kontaktperson ett halvår och sedan se hur det utvecklas, säger hon som själv har en irakisk kvinna som kontaktperson. – En del tycker att de träffar så många invandrare ändå i jobbet, men det är inte detsamma som ett privat möte där man får insikt i olika levnadssätt, tillägger hon. Cheferna måste ge stöd Fl e ra studier har visat att inva n d ra re önskar svenska kontakter för att utveckla språket. Ngan Tran, som talar både vietnamesiska och det kinesiska riksspråket m a n d a rin samt dialekten kantonesiska, samtalar mest på dessa språk med sin lilla flicka, sin man – som är från Kambodja – och sina släktingar. – Jag tycker det är bra att ha fått en e rf a ren Malmökvinna som kontaktperson, säger hon. Ulla Olson har varit ute bland invandrare som går på svenskundervisning och talat om projektet, delat ut broschyrer till kommunanställda och kommer att bearbeta de kommunala arbetsgivarna framöver. – En grundförutsättning för att projektet ska kunna leva vidare på egen hand är att förvaltningsledningar, chefer och arbetsledare själva deltar eller stödjer och u p p m u n t rar personalens deltagande, säger hon. Intresserade kommer till Ulla Olson för personliga intervjuer och har sin första foniorketster deltar i arrangemanget och just samarbetet mellan alla deltagande arrangörer tycker Ann-Marie Ekman är speciellt. – Det finns en stor öppenhet för samarbete i just den här regionen, säger hon, inom jazzen har det ju funnits länge. Det är fullständigt naturligt att svenska musiker spelar i Danmark och tvärtom. Om Music Around dessutom är starten för ett mer kontinuerligt samarbete mellan symfoniorkestrarna så är det toppen. Hon tycker sig se ett större intresse från danskarna för Sverige de senaste åren. träff tillsammans med henne på Etniska relationer invid stadshuset. – Eftersom jag intervjuat båda kommer samtalet oftast lätt igång. Innan kontaktp e r s o n e rna skiljs bestämmer de nästa möte. De får med sig en kasse information om Malmö stad och sedan fortsätter de på egen hand, förklarar hon. Kontaktpersonerna bestämmer själva hur länge, hur ofta och under vilka former de vill träffas. Under året har ett 50-tal par börjat träffas. Efter en tid blir de inbjudna i grupp till stadshuset för få information om Malmö och se allt vad den nya receptionen kan erbjuda. – Det finns många möjligheter att utveckla projektet med flera gemensamma träffar liksom med kulturaktiviteter, utflykter och liknande, säger Gunnel Rydell. Ledde till arbete På stadskontoret är det planeringssekret e ra re Andreas Konstantinides som a n s va rar för ve rksamheten som han u t vecklat i samarbete med Hyllie och Fosie stadsdelsförvaltningar. Han är själv med i projektet och har med sina 28 år i Sverige erfarenhet från båda sidorna – att Mäktig musikfestival i regionen Ngan Tran och Barbro Andersson är varandras kontaktpersoner i projektet Möt Malmöbor från hela världen. Exempelvis ska Da n m a rks Radio och Sveriges Radio, i deras största samarbete h i t t i l l s, banda men också dire k t s ä n d a delar av festivalen. – Det är väldigt roligt att just kunna k o m b i n e ra så många olika genrer i samma festival för det kan också väcka intresse hos olika grupper för sådant som de inte går på annars. Runt hela regionen Planeringen har pågått i ett och ett halvt år, pengarna kommer dels från Kulturbro 2002, men också från Svenska Institutet, vara grekisk invandrare och kommunalanställd tjänsteman i Malmö. – Vi ska ge bra service från kommunen – hur gör vi det till alla de invandrare som Malmö har? Det här är ett bra sätt att bli bättre i sin yrkesutövning samtidigt som projektet också har en social aspekt. Från pilotprojektet berättar han solskenshistorier om till exempel den invandrade biokemisten som var kontaktperson med en kvinnlig anställd på stadskontoret. – Hennes man var i samma bransch så det ledde till att biokemisten fick arbete på mannens arbetsplats! – Naturligtvis blir inte alla möten lyckade. Några väljer att hoppa av kontakten av olika skäl. Därför vill vi inte göra det för stort på en gång utan med hjälp av matchningen försöka se till att personerna har förutsättningar att träffas kontinuerligt. CA J S A CA R R É N Fotnot. Grunden till projektet är densamma som i Malmö stads åtgärdsplan för integration. På grund av sin myndighetsutövning är socialsekreterare och introd u k t i o n s h a n d l ä g g a re undantagna som kontaktpersoner. Malmö SymfoniOrketster, MSO Statens Kulturråd och Kastrups Lufthavn. – Vi hoppas kunna genomföra Music A round va rtannat år, säger Ann-Ma ri e Ekman. Men var kommer namnet ifrån? – Det har faktiskt jag hittat på, ler hon. Jag tycker det illusterar att festivalen greppar runt hela regionen, och att den innehåller all slags musik! Allt om pro g rammet finns på w w w. m u s i c a round.nu. Fe s t i valen pågår mellan den 26 september och den 14 november. PE T R A BE R G WA L L
4 ● Nr 4 – Oktober 2002 ● Nr 4 – Oktober 2002 5 Kulturgodsaker i chokladfabriken Äntligen ska chokladfabriken fyllas med liv igen. Under mer än tio år har Mazettis chokladfabrik i kvarteret Hjärpen i centrala Malmö till stora delar stått outnyttjad. Nu planeras för en mängd olika verksamheter. Bland annat föreslås Skånes Dansteater och verksamhet vid högskolorna för musik, teater och konst vid Lunds universitet flytta in. Där ska också finnas plats för friskvårdsanläggning, krog, ölbryggeri och nybyggt boende. Kulturen är tänkt att prägla kvarteret. Det var 1992 som choklad- och godisproducenten Mazetti upphörde med sin produktion och lämnade efter sig ett helt kvarter av chokladdoftande fabrikslokaler mitt i Malmö. 1997 köpte Malmö stad hela chokladfabriken och redan då fanns planer på att inrätta ett kulturcentrum. Då pratades det om att skapa en plats där kultura r b e t a re, konstnäre r, hantve rk are, fria teaterg ru p p e r, filmare med flera kunde mötas och skapa. Men av detta blev det långbänk och under många år har plan e rna för chokladfabriken legat i träda. Först nu händer det saker igen. Börje Svensson, chef för Malmö Kultur- Malmö Kulturkompani är en verksamhet som redan nu finns i Chokladfabrikens gamla lokaler. Folk som går förbi på trottoaren kanske undrar vad som försiggår på andra sidan väggarna. Ofta kan man höra instrumenten från flitigt övande ungdomar långt ut på Friisgatan och att göra ett besök är inspirerande. Varje va rd a g s e f t e rmiddag vid fyra t i d e n börjar lokalerna på de fyra våningsplanen att fyllas av kultursuktande skolungdo- koncern, har sedan i våras jobbat fram ett förslag som placerar Skånes Dansteater mitt i chokladfabriken. På två våningsplan utmed Bergsgatan ska både scen, med plats för cirka 400 besökare, och övningslokaler byggas. – Om vi kan flytta Skånes Dansteater till Mazetti löser vi många problem på samma gång. Dansteatern får en grund för hela sin verksamhet, både en permanent scen och bra lokaler i övrigt. Och den nybyggda scenen ska också kunna brukas av gästspelande grupper, säger Svensson. Juniorensemble Skånes Dansteater konstaterar i en vision för sina lokaler i chokladfabriken att man efter flytten kommer att kunna utnyttja sina konstnärliga resurser bättre. Bland annat vill dansteatern inrätta en juniorensemble för dansande Ma l m ö u n g d o m a r och tror att man har goda chanser att nå ut till en större och bredare publik om flytten blir av. Frågan om Skånes Dansteaters flytt till chokladfabriken ska upp i kommunstyrelsen i höst och när beslutet väl är taget kan det enligt Börje Svensson gå fort. – Det finns en bred politisk enighet om det här och lokalerna är redan till stor del allmänrenoverade. När kontrakt skrivits kan en mer verksamhetsspecifik renovering inledas. Går allt som det ska kan det bli inflytt våren 2004. Men det är mycket mer än dans som ska fylla chokladfabriken. På två våningsplan ovanför dansteatern planerar musik, teater- och konsthögskolorna vid Lunds universitet att skapa något de kallar Inter Arts Center. Övningsscen Här ska de konstnärliga utbildningarna samarbeta och bland annat forska med hjälp av datore r. Te a t e rhögskolan ska dessutom flytta sin övningsscen till ett fristående hus, det så kallade gårdshuset, i chokladfabriken. Kanske kan några av studenterna bosätta sig i de nyrenoverade studentlägenheterna längs hörnan vid Friisgatan och Södra Skolgatan? De färdigställdes under sommaren och samma fastighetsförvaltare ska också erbjuda lokaler åt företag i de angränsande lokalerna. Restaurang och bryggeri Samtidigt är det också saker på gång i den s ö d ra delen av chokladfabriken. Be rt i l Lundström, områdeschef på Stadsfastigheter som förvaltar chokladfabriken, kan berätta att det inuti de gamla fabrikslokalerna har renoverats under en längre tid. – Det har pågått renoveringar som inte direkt syns utåt och som nu börjar bli klara. Därför kan nu många intressenter så smått planera för inflyttningar. Både kropps- och matkultur ska sätta sin prägel. Längs Be rgsgatan planerar ett företag att öppna gym och fri s k v å rd s - c e n t e r. I södra hörnet vid korsningen Be rg s g a - tan och Möllevångsgatan ska det bli både krog och ett citybryggeri. – En familj som nu har en större restaurang på annan plats i Malmö kommer att flytta hit. Restaurangenplanerar också att starta ett ölbryggeri, p recis som det faktiskt varit tidig a re i samma l o k a l e r, berättar Ulf Ru n e h a m m a r på fastighetskontoret. Och på den stora parkeringen längs Södra Skolgatan ska det så småningom bli bostäder i MKB:s regi. Riktigt vilken sort är ännu inte bestämt. Fullt ös i Kulturkompaniets klasser mar. De spelar olika instrument, går i teater- och dansklasser, lär sig leranimation, teckning och serieteckning, filmberättande med videokamera eller digital 3D-animering. Kö till klasserna Listan över allt som erbjuds är lång. Samtliga klasser är ständigt fulltecknade och till många är det också kö. Nu i höst har Kulturkompaniet varit i gång ganska exakt ett år i sina nya lokaler i Chokladfabriken och börjar så smått att komma till ro. Pål Svensson är en mycket nöjd chef. Det märks när han visar runt bland salar och övningsrum på de olika våningarna. Han passar också på att berätta lite om Kulturkompaniets historia. – När vi 1996 fick våra olika stadsdelsförvaltningar i Malmö bytte verksamheten namn från Kommunala Musikskolan till Kulturskolan. Då breddades också utbudet från enbart musik till myc k e t mer. Tidigare var verksamheten utspridd på många platser i Malmö, men efter valet 1998 beslöts att allt skulle samlas på ett ställe. Vi bytte namn till Kulturkompaniet i september förra året. När Malmö Stad köpte delar av gamla Chokladfabriken renoverades en stor del Mirjam Mörnerud och Lisa Nolte övar tillsammans med läraren Christina Ivarsson. De går båda i sjunde klass och har spelat tvärflöjt i tre år. Varför blev det just tvärflöjt? – Ett kul instrument med fint ljud, säger båda samstämmigt. av lokalerna för Ku l t u rk o m p a n i e t s behov med lyckat resultat. Det räcker att gå runt och kika lite för att konstat e ra det. Kre a t i v i - teten sjuder: över allt syns och hörs ungdomar som övar och tränar. I ett rum sitter Yl va Knäve l s ru d , Ottil Radhe och Johanna Löfberg bakom varsitt acc o rd e o n d ra g s p e l och övar skalor. De har spelat ett par gånger och är entusiastiska. Va rför väljer man att börja spela just accordeon? – Kul att spela något som inte så många andra spelar, tycker Ylva och får nickande medhåll från de övriga två. De flesta vill ju spela gitarr eller trummor eller något annat mer vanligt instrument. – Min morf a r spelar dra g s p e l ! upplyser Johanna. Varje ve c k a u n d e rvisas cirka 2 700 elever på Malmö Kulturkompani. De flesta kommer till kompaniets lokaler på Friisgatan men fort f a rande finns också Kvarteret Mazettihuset/chokladfabriken sett mot Bergsgatan. Friisgatan till höger på bild. – Det lutar åt student- eller äldreboende, säger Ulf Runehammar. Byggstart tror jag blir våren 2004. Det kommer alltså att hända mycket i I teaterklassen är det liv och rörelse och lärarens ord ekar i salen:”Bara två händer i golvet – lös det hur ni vill! Nu går ni i slow motion! Nu ska ni gå som stooora jättar!” utbildning på andra platser i Ma l m ö . Dessutom är den uppsökande Pröva påve rksamheten en viktig del av Ma l m ö de gamla chokladdoftande lokalerna i kvarteret Hjärpen framöver. Fakta JO E L ER I K S S O N Malmö Kulturkompani Malmö Kulturkompani, som riktar sig till barn och ungdomar mellan 0 och 19 år i Malmö stad, består av följande delar: ● Barnkulturcenter Blå hästen, Idébanken och Pröva på-verksamheten erbjuder barn upp till 7 år ett grundläggande kulturutbud. ● Kulturskolan erbjuder barn och ungdomar mellan 8 och 19 år kurser i bland annat bild och form, serieteckning, dans, film, musik och teater. ● Inom Kulturkompaniet ryms också en Barnkulturkonsulent som samordnar verksamheten i Malmö stad, KulTurbussarna som kör barn och ungdomar till olika kulturarrangemang i Malmö, och Unga Filmfabriken som är ett resurscenter för film, video, animation och filmanalys där barn och ungdomar kan titta på, göra och prata om film. ! Kulturkompanis uppdrag. Varje år får förstagluttarna i Malmös olika skolor besök av Kultur-kompaniet. – Först kommer alla sjuåringar hit till oss på Friisgatan under en dag, berättar Pål Svensson. Då visar vi runt och låter dem ta del av allt vi har att erbjuda. De ska få en uppfattning av vad som finns, helt enkelt. – Sen har vi två arbetslag som åker ut till dem. Vi tillbringar fyra dagar på varje skola med sjuåringar. Barnen får prova på olika instrument, dans, teater, bild och film under lekfulla former. Meningen är att vi ska få dem att upptäcka glädjen i kreativiteten. JO E L ER I K S S O N Utställning av Citytunneln Malmö får en ny turistattraktion i höst. En utställning om Citytunneln tar nu form i lokalerna på Lilla Nygatan. – Vi räknar med 75 000 besökare per år, säger informationschef Anders Mellberg. Just nu pågår ett febrilt ombyggnadsarbete av lokalerna. De 600 kvadratmetrarna ska omvandlas till en utställning i olika sektioner. – Här ska vi visa byggdelen, bland annat en kalkbergsgrotta. Vi ska ha en tunnel och fullskalemodell av en styrhytt till en tunnelborrmaskin. Resultaten av de arkeologiska utgrävningarna finns med och vi ska visa säkerhetsaspekterna, miljöpolicyn och hur vi ska bygga stationerna, berättar Mellberg. I nästa sektion visas modeller av de färdiga stationerna. Malmö stads modellverkstad är just i färd med att färdigställa modeller av stationerna Centralen, Triangeln och Hyllie. – Om du ser här så har station Triangeln en schaktbotten på 22 meter, sedan ska vi lägga på gatuplanet vid Rådmansgatan. Plattformen blir i verkligheten 250 meter. Vid sidan av modellerna ska vi ha illustrationer. – Vi strävar efter att besökarna ska få inte bara en intellektuell upplevelse, utan också en emotionell. Man ska kunna se och känna vad som händer. Malmö stad visar projekt Mellberg vandrar vidare i byggbråten och p a s s e rar den kommande samlingssalen för 50-talet personer för att komma vidare till nästa rum. – Här ska vi berätta om nyttan av projektet. Varför Citytunneln behövs.Vår tunnel påverkar ju tågkapaciteten i hela landet. – Detta rummet ska vara ett "Just-nurum", besökarna ska veta var vi befinner oss i processen. Malmö stad kommer att vara med på utställningen. – De ska visa angränsande projekt, som exempelvis den vridbara bron i Inre hamnen, berättar Mellberg, som vilken påläst guide som helst. Fasaden på Lilla Nygatan ska göras om och utanför kommer en stor skylt att visa var ingången till utställningen finns. – Vi hoppas att utställningen blir en av Skånes största turistattraktioner och vårt läge mitt i stan är perfekt, säger Mellberg. – Vissa delar av utställningen kommer att förändras under tiden och vi kommer att kunna publicera autentiska bilder under byggets gång. Påverkar vardagen I serveringen ska det finnas fotoutställningar. Idéer finns också om föreläsningar och debattkvällar. Varför gör ni detta? – Citytunneln är jätteprojekt som påverkar folks vardag, därför känns det som en självklarhet. Vår policy är att visa upp oss, att vara öppna för allmänheten. Det höjer medvetenheten om projektet hos invånarna. Investeringen i utställningen beräknas bli sju miljoner kronor av den totala budgeten på 8,8 miljarder kronor räknat i 2001 års värde. För ändamålet har Citytunneln anställt en utställningsansvarig, som vid sin sida får tre medarbetare. Utställningen öppnar lördag den 16 november och kommer att ha öppet alla veckodagar utom måndagar. TO M A S JO H A N S S O N Stadsbyggnadskontorets modellverkstad har gjort utställningsmodellerna.Citytunnelns informationschef Anders Mellberg studerar resultatet.
Page 1: E n t i d n i n g f r å n M a l m
Page 5 and 6: 8 ● Nr 4 - Oktober 2002 ● Nr 4
Page 11 and 12: 20 Dramafilmen Kandahar belyser kvi
Page 15: I n fo rm ation från Malmö stad A

Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?