Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

6 ● Nr 4 – Oktober 2002 ● Nr 4 – Oktober 2002 7 Miljö och arkitektur lockar fackmän till Bo01 De kommer för att studera energilösningarna, för att kolla in arkitekturen, för att samla inspiration till egna planeringsprojekt. Bo01 väcker fortfarande ett stort intresse, inte minst utomlands. Regelbundet traskar små grupper Bo01 runt, i motvind eller i slösande sol, med en entusiastiskt viftande guide i täten. Studiebesöken. Fackfolket. Den gru p p som har alldeles särskilda intressen av att besöka bomässan som blev en stadsdel: – Det är människor som är intresserade av energifrågor och de gröna lösningarna. L a n d s k a p s a rk i t e k t e r, andra ark i t e k t e r, studenter, folk från kommuner och företag, stadsplanerare, berättar Tor Fossum. Intresse för miljö och arkitektur Han är en av dem som då och då tar på sig rollen som guide på Bo01. Tor Fossum är arkitekt i botten och jobbar nu på det så kallade kansliet för det lokala inve s t eringsprogrammet. Hans specialitet är de gröna frågorna och han tar emot de grupper som intresserar sig för energilösningen, för hanteringen av dagvatten, för den ekologiska stadsdelen. – Det här är ju ett projekt som består av många delar som tillsammans bildar en helhet. Det är kända tekniker som används, men som här har satts ihop till ett fungerande system. Andra besökare kommer för arkitekturen. – Jag tar nästan bara emot utländska besök just nu. De flesta svenska arkitekter har redan va rit här, konstaterar Eva Dalman, områdesarkitekt på stadsbyggnadskontoret och även hon tillfällig guide på Bo01-området. Bland besökarna kan hon räkna in både arkitekter som ritar hus och som stadsplanerar. Bland husen är det främst Wingårdhs och Erskines hus som väcker intresse. Grön ytor inspirerar Även satsningen på det offentliga rummet – parker, torg, gator – som gör att hela Malmö kan ha glädje av den nya stadsdelen, imponerar på besökarna. – Fast många av de som kommer är för- Den ständiga närheten till vatten hör till det i området som mest fascinerar utländska besökare. Tor Fossum börjar bli van att agera guide för satudiebesök på Bo01.De gröna lösningarna i området väcker nämligen stort intresse fortfarande,inte minst utomlands. vånade över att här inte är mer folkliv. Men det var ingen av oss som trodde det skulle bli så på Bo01. Det blir sällan det i Sverige, i så fall måste man bygga jättehögt och jättetätt, säger Eva Dalman. Än så länge känner hon inte till om några av de besökande arkitekterna förverkligat idéer från Bo01 i sitt hemland. – Förutom att jag vet att man i Helsingfors ska använda sig av grönytefaktorn. Men jag tror att många inspirerats av att ha många små tomter och olika by g g h e r rar och av blandningen mellan villor och flerbostadshus. Kommer från hela Europa Studiebesöken kommer i första hand från Eu ropa men också så långt ifrån som Kina, länder med mycket blandade förutsättningar och byggnadskulturer. – Många av besökarna är imponerade av hur Bo01 förhåller sig till vattnet: närheten till havet, kanalen och regnvattenshanteringen. Att vatten syns överallt, det är inte så vanligt, säger Tor Fossum. – De beundrar också satsningen på det gröna i området och den biologiska mångfalden. De är intre s s e rade av att höra mer om systemet med grönytefaktor och gröna punkter och om hur landskapsarkitekterna har arbetat med det ekologis- ”Här skulle jag gärna vilja bo” – Gorgeous, helt underbart. – Här är så mycket utrymme! – Intressant med solfångare. När stadsplanerare från hela Europa är på studiebesök i Bo01-området haglar kom- ka systemet. Ä ven han tar mest emot utländska besök. – Lokalt är miljösatsningarna mindre kända, tyvärr. Den som vill veta mer om miljösatsningarna i området kan gå in på hemsidan www.ekostaden.com. Det ord n a s också gratis guidade rundvandringar för allmänheten, helgen den 12–13 oktober klockan 13.00, föranmälan på telefon 040-35 95 68. Eller så kanske man kan åka till Belfast eller Haag eller Shanghai om några år och hitta spår av Bo01 där. Gröna tak och solfångare är exempel på det gröna Bo01. MO N I K A MÅ N S S O N mentarerna och frågorna. Och det är inte en helt lätt grupp för guiden Tor Fossum att hålla reda på. Alltför mycket konkurrerar om intresset . Irländskan och fransyskan diskuterar framför de stora fönstren på Wingårdhs-huset: ”De behöver förstås få in så mycket ljus som möjligt”, holländaren fastnar vid en av de små kanalerna för det öppna dagvattensystemet: ”Inte så bra för barn, det här”, fransmannen blir stående kvar vid kanalen: ”Här skulle jag gärna vilja bo”. Inspirerande för Irland En strålande eftermiddag i september, när de badande fortfarande dröjer sig kvar på den solvarma trätrappan vid vattnet, är det förstås ett nöje att visa upp området. Besökare den här gången är ett nätverk för e u ropeiska stadsplanera re. Många av dem har redan varit här tidigare, under bomässan, däribland Patricia Elliott från Belfast, Irland: – För oss är det här området extra in- Fakta Nyckelbegrepp i det gröna Bo01 Energilösningar Stadsdelen försörjs helt med lokalt producerad energi från förnybara källor: sol vind, vatten samt energi från stadsdelens avfall. Energin alstras i eller i närheten av området. Husen är byggda så att behovet av uppvärmning och elektricitet har minimerats. Kvalitetsprogrammet Kvalitetsprogrammet är ett slags avtal mellan byggherrarna, Malmö stad och bomässan där parterna förbinder sig att följa programmet. Kvalitetsprogrammet har tagits fram gemensamt av de tre parterna och definierar miljö- och kvalitetsnivå på Bo01. Biologisk mångfald I stadsdelen har man bemödat sig om att anlägga olika typer av biotoper som ängar. Grönare bostadsgårdar uppmuntras. En ekolog arbetar i området. Grönytefaktor Byggherrarna måste kompensera de ytor som hårdgörs med gröna ytor. Exempel på gröna ytor som ger poäng är gröna tak, dammar och fasadväxtlighet. Gröna punkter ! Varje gård ska förses med minst tio åtgärder ur den förteckning som finns i kvalitetsprogrammet, exempelvis en fågelholk för varje lägenhet. Lokal dagvattenhantering Dagvattenhanteringen inom området är helt lokal. Vattnet renas och behandlas genom ytavrinnande system. tressant eftersom vi också har ett stort s t ycke gammal va rv s m a rk som ska utve c k l a s. This is a gorgeous place, en underbar plats, säger hon som gärna vill se något liknande i Belfast. – Nästa steg är nog att försöka få politikerna att åka hit på studiebesök. Franske Christophe Pons, som håller i nätverket, instämmer i berömmet: – Sättet att lösa energ i f r å g o rna, det ekologiska tänkandet, att se vattnet – jag skulle gärna bo här. Inte anpassat för barn Men det finns kritik också. De höga lägenhetspriserna överraskar. Och holländske Paul Zoutendijk från Haag påpekar att det visserligen är en underbar plats, men inte en plats som är särkilt anpassad för barn. Gruppens studiebesök i Malmö varade f l e ra dagar. I pro g rammet ingick äve n besök i innerstaden och på Möllevången, samt flera workshops. MO N I K A MÅ N S S O N Malmö hämtar inspiration från globalt miljömöte På utställningsområdet Ubuntu i Johannesburg möttes världen under tio dagar. Här byttes tankar och funderingar om vår gemensamma planets framtid. Några kilometer bort förhandlade statsledare från närmare 200 nationer för att säkra en hållbar utveckling för oss och för kommande generationer. Med sig hem från Johannesburg har de som representerade Malmö både inspiration och funderingar kring konkreta lösningar. Men också en del frustration över ett gigantiskt möte, med 60 000 deltagare‚ som hade tagit på sig att gå från ord till handling för att åstadkomma ett hållbart samhälle, men som slutade med ett ganska tunt dokument. Trevor Graham projektledare på Ekostaden Augustenborg, var en av dem som representerade Malmö i Johannesburg. – Jag tycker att den stora utmaningen för Malmö nu, är att fundera över hur man kan åstadkomma ett mer globalt perspektiv på vårt arbete. Jan Andersson (s) är politisk sekreterare i Malmö. Han var också i Johannesburg under konferensen. – Ömsesidiga utbyten ger alltid vinst. Det har varit fantastiskt att möta många olika människor och inse att vi alla jobbar – Många frågar vad vi gör för något, eller kommer bara fram för att klappa oss på axeln, berättar Britt-Marie Nilsson, en av trygghetsvärdarna som syns på stan. Trygghetsvärdarna startade sitt arbete i början av augusti, och fick ta itu med Ma l m ö f e s t i valen nästan genast. De ra s uppgift är att verka brottsförebyggande och sprida trygghet, att va ra stadens ambassadörer men också gatukontorets öga i staden. De samarbetar med polisen, fältvandrare och socialarbetare för ungdomar på stan. – Vi rapporterar om vi ser något som behöver göras vid, säger trygghetsvärden Stellan Bilén. Trasig gatubelysning, buskage som skymmer sikten och sådant. Det ökar både trivseln och tryggheten. Dessutom har de kännedom om Malmö, och vet vilka arrangemang som är på gång. – Malmö stads verkliga ansikte utåt, säger projektledare Roland Fridh. Olika bakgrund – När vi rekryterade var målet att värdarna skulle spegla Malmös befolkning, berättar Roland Fridh. Resultatet har blivit att det är män och kvinnor med olika nationalitet och i olika åldrar, även om merparten är mellan 25 och 30 år. Personlig lämplighet, förmåga att kunna läsa av situationer, kommunicera, och erfarenhet av liknande arbetsuppgifter har va rit avgörande för vilka som har blivit trygghetsvärdar. Värdarna är i tjänst alla dagar, men det är fredagar och lördagar som man har mot samma mål och att vi också diskuterar ungefär samma frågor. Förebilder för hållbar stadsutveckling För tio år sedan möttes världens ledare i Rio de Janeiro. Vi fick lära oss ett nytt begrepp – Agenda 21. Agendan för det 21:a århundradet skulle bidra till visionen om ett hållbart samhälle. Det lokala arbetets betydelse betonas i dokumentet. I Malmö gick arbetet till en början ganska trögt, men 1997 kunde ett enigt kommunfullmäktige anta Malmös egen Agenda 21. Sedan dess har Malmö tagit viktiga steg mot visionerna om ett hållbart samhälle. Västra Hamnen och Augustenborg till exempel, har utvecklats till förebilder för hållbar stadsutveckling både i Malmö och internationellt. Jan Andersson berättar hur han i Johannesburg mött människor från olika delar av världen som känt till Malmös miljöarbete. – Det känns mycket stimulerande att v å ra idéer och tankar lockar andra. I förlängningen gynnar det hela Öre s u n d s regionen, på alla plan. Det är viktigt att försöka visa att det finns samband mellan ekologi, sociala förhållanden och ekonomi. Miljöarbete på lokal nivå Både Jan Andersson och Trevor Graham hoppas att mötet mellan olika aktörer på lokal- och re g i o n a l nivå, som var en del av k o n f e rensen, ska leda till mer konkret samarbete. – Mötet antog Local Action 21, som innebär att se till att man verkligen arbetar på lokal nivå för att åstadkomma ett hållbart samhäll e. Det hoppas jag m ycket på, säger Trevor Graham. Och Jan Andersson blickar framåt i tiden och tycker att det finns mycket kvar att göra i Malmö. – Vi kan, och måste, bli bättre på transporter till exempel. Här i Johannes-burg har jag fått många idéer på vad man skulle kunna göra. Och så har jag själv fått erfara hur det är att försöka transportera sig i en stad med näst intill obefintlig kollektivtrafik. Det sporrar till nytänkande. Trevor Graham betonar vikten av partnerskap och olika samarbetsprojekt. – Man kan lära så mycket av varandra. I Leicester i England till exempel har man Trygghetsvärdar ger hjälpande hand flest i tjänst och under längst tid. – Då rör det sig mycket folk i staden och alkoholanvändningen är högre, säger Britt-Marie Nilsson Alla värdarna har fått utbildning i konflikthantering och hjärt- och lungrädd- ning. De ras befogenheter att ingri p a sträcker sig bara till vad vem som helst får lov att göra, det så kallade envarsgripandet. Det innebär att vem som helst får lov att ingripa vid pågående brott som kan ge fängelse. I utställningsmontern i Johannesburg mötte Trevor Graham miljöföreträdare från olika delar av världen,här en representant från Förenade Arabemiraten. beslutat att man ska arbeta för att öka inköpen av rättvisemärkta varor i kommunen. Det skulle man lätt kunna göra i Malmö också och på så sätt vara med och påverka de globala problem som vi står inför. AG N E TA NO R D I N Stellan Bilén och Britt-Marie Nilsson hjälper besökarna Kristine och Karin tillrätta i centrala Malmö.– En stor del av jobbet består just i att besvara frågor av allmän karaktär och att vara observanta,men ibland ger vi till exempel lätt sjukvårdshjälp i form av plåster och annat, säger de båda trygghetsvärdarna. Trygghetsvärdarna känner redan att de har gjort en stor insats i Malmö. – Enligt polisen var det den lugnaste Ma l m ö f e s t i valen på länge, säger Bri t t - Marie Nilsson. Det känns bra att ha medverkat till det. MA R I E NO R D G R E N
8 ● Nr 4 – Oktober 2002 ● Nr 4 – Oktober 2002 9 Ljusblå kärlek på ståplats En folkhord är på väg genom Pildammsparken. Många bär ljusblå halsdukar i sensommarvärmen, andra tröjor eller kepsar. Förhoppningar surrar som flugor. – Det är något magiskt, man blir som en liten påg, säger Peter Åhlander, ordförande i MFF Support. Det är match på Malmö stadion. För många har dock matchen börjat bet ydligt tidigare än en timme före avspark . Oftast direkt efter föregående match, d i rekt efter slutsignalen. Under veckan tilltar spänningen, fjäri l a rna samlas i magen, tugget om matchen är igång – laguppställningen, avstängningar, skador. Och mots t å n d a rens brister och fört j ä n s t e r. Så är det för Peter Åhlander och de 2 800 medlemmarna i MFF Support. – Matchdagen börjar jag bli nerv ö s redan vid middagstid, erkänner vice ordförande Mark Edwards. – Ändå känner man sig maktlös. Vi kan sjunga och heja fram MFF, men ändå inte styra något på plan. Men tillsammans är vi starka, säger Peter. Social trygghet Glorias är stamlokus för MFF-fansen. Där sänks en och annan pilsner – helst det egna MFF-ölet – timmarna före. Fotboll som en ritual, en livsstil, en social trygghet. – Fotboll och öl hör ihop, säger Peter bestämt. Den lilla grupp som inte klarar det, som inte sköter sig, ska inte få bestämma. Det handlar att bete sig som en god medborgare även på fotboll. Andra tar sin matchbier på något av Möllevångens hak, medan många avstår. Man kan helt enkelt säga att den hängivna ståplatspubliken på Malmö stadion är hyggligt folk. – Den fungerar som Malmöfestivalen. Ju mer vanligt folk desto säkrare att gå på match. Vi är gamla och unga, tjejer och killar och så vill vi ha det, påpekar Mark. Uppvärmning inför avspark. Utanför stadion ringlar köerna. I folkh a vet syns en och annan uniform e ra d p o l i s. Pu b l i k v ä rd a rna kollar väskor. Alkohol, pyroteknik och vapen är förbjudet. Likaså att bära kläder som visar missaktning mot folkgrupp eller ras. – Den där burken får du dricka utanför. – Damen får jag titta i väskan? Vänligt, bestämt, inga pro t e s t e r. De flesta vet vad som gäller, publikvärdarna kan vägra fansen tillträde. – Vi har fått utbildning för det här, allt från kroppsvisitation till att försvara sig. I dag är det skärpt säkerh e t s k o n t ro l l , berättar publikvärden Richard Törnblad. Rivalitet med humor Det är trångt på stadion. Trångt, trångt – för den ovane en nästan klaustrofobisk intimitet. Ditt revir är borta. Men också gemenskap – du är en i ett hav av himmelsblå gemenskap, en slags kärlek. Och det är högljutt. När motståndarna värmer upp dånar de första visselkonserterna och ramsorna. – Det ska finnas en viss rivalitet mellan s u p p o rt ra rna, men gärna med humor, förklarar Peter. När MFF Su p p o rt senast var på Olympia i He l s i n g b o rg skanderade de: "Tina lagar äcklig mat". Med Tina avsågs tv-kocken Tina No rdström som bor i Helsingborg och tydligen är HIF:are. Många kvinnor i publiken Vi ska mot mitten, som alltid. "Fasta" platser, de andra finns där. Vi tränger oss igenom, konstaterar att det är otroligt mycket tjejer i publiken, en manlig bastion på väg att falla. – Ja, hade man varit singel är detta ett bra ställe att ragga på, säger Mark. Och du ska veta att tio procent av våra medlemmar är tjejer. Trycket stiger, det kokar. "Zo m b i e Nation" spelas, hemmalaget springer in. Och supportarna agerar som allt annat än zombies. 15 000 ljusblå A2-ark och 10 000 ljusblå ballonger möter spelarna när de gör entré. "Forza Malmö, heja di blåe", skriks från ståplats. Konfettiregn, ett öronb e d ö vande dån. Ett makalöst stöd, en mardröm för motståndarna. – Vår tifo-grupp inom MFF Support har jobbat två dagar med arrangemanget. De är duktiga eldsjälar, förklarar Mark nöjt. Så här skrev Aftonbladets krönikör Lasse Anrell om "di blåe" efter hemmaförlusten mot Helsingborgs IF: "Malmöpubliken kunde varit hånfull över det usla spelet eller kanske till och med över den loja inställningen men det var den inte. Den var där för att visa sin kärlek och det gjorde den. Kanske är det sånt som fäller avgörande när SM-guldet ska delas ut." Supportrar över hela landet MFF Support har flera lokalavdelningar – Lund, Hörby, Väst och Stockholm. – Vi är över 130 medlemmar, folk från Tjejerna i publiken blir allt fler. Malmö som flyttat till Stockholm. Vi startade för två år sedan, vår första ordförande var musikern Åsa Ji n d e r, berättar Annika Ahlfors, ord f ö rande för MFF Support Stockholm. – Det blir en gemenskap för oss, vi saknar den ljusblå MFF-känslan här uppe. De arrangerar bortaresor, ser MFF tillsammans i Stockholm och har en "egen" pub i Stockholm. – Clara, där kollar vi MFF på tv om vi inte ser matchen live. Vi har också pubkvällar, till exempel har en av våra medlemmar Björn Ranelid varit här och föreläst. Vi tog också hand om filmpremiären för "Blådårar 2" i Stockholm och ordnar tifos som bengaler, konfetti, ballonger och serpentiner när MFF spelar här, säger Annika, som bara missade en match ifjol. Kramade okänd man Havet av röster fortsätter sin sång och man undrar lite grand vad som föder denna passion – 22 man som jagar en boll, men bara elva är hjältar. Denna "vi-känsla", detta djupa och innerliga engagemang, i vått och torrt, i glädje och sorg. Faktiskt denna oerhört positiva bild de visar av Malmö, hemma och borta. – Jag har levt med MFF nästan hela mitt liv. Pappas kollega kom 1979 hem med en flagga från Europacupen och då var jag fast. Jag fick också interv j u a Ingemar Erlandsson i radion när jag var tio år. Sådant sitter i, förklarar Peter. Men ändå? Ni fyllde ju sex busslaster med supportrar för en träningsmatch i Rostock i januari? – Det är svårt att förklara. Jag kommer ihåg 1997 när MFF gjorde 3–0 mot HIF. Jag "vaknade upp" först när jag stod och kramade en 50-årig man som jag aldrig sett förr. Det är obegripligt, en total glädje, som är svårt att sätta etikett på, säger Peter, som uppskattar att han lägger ner cirka 20 timmars jobb med MFF Support i veckan. – Då räknar jag inte matcherna, Alaget, B-laget, utvecklingslaget och många av damlagets matcher. Är det inte lite hysteriskt? – Du menar som en fundamentalism. Nej, det tycker jag inte. Det finns ju fågelskådare som tar sig till Norrland för att se på en raritet. Fotboll är viktigt, subkulturen blir större, se på landslaget och supportrarna utomlands. Ni har gott rykte,är aldrig inblandade i några bråk. Ni är väldigt goda ambassadörer för Malmö, rent utav en PR-maskin för Malmö stad? – MFF är det största i Malmö, klubben har satt stan på världskartan. Man pratar om Kockums och park e rna, men med MFF är det många fler som identifierar sig. Bron och Högskolan har inte alls samma tyngd och tradition som MFF. Folk insåg nog inte riktigt hur mycket MFF betydde förrän vi ramlade ner i Superettan, säger Peter. Borg lovar stå i klacken Mo t s t å n d a rna gör mål, en hastig tystnad, som om hela stadion, alla 24 061 i publiken, drar andan. Sedan drar det igång igen. – Nu vänder vi! Och ramsan: "Kämpa på himmelsblå". – Spelarna och föreningen är otroligt tacksamma över supportrarnas stöd. Jag har lovat att stå i klacken en match och det ska jag hålla, säger MFF:s sportchef Hasse Borg. Supportrarna beskriver Borg och tränaren Tom Prahl som MFF:s bästa värvningar på tio år. Det hjälper inte denna kväll. MFF förlorar. Fansen visar dock sin kärlek och kallar till sig spelarna som, trots förlusten, visar sin aktning för det monumentala ståplatsstödet genom att springa fram och tacka. – Vi älskar Malmö, skanderar fansen. Läktaren är fylld av konfetti, några har tårar i ögonen. – Men det är snart match igen, redan på söndag, säger en tillfälligt besviken Mark Edwards. På vägen hem är det tyst i Pildammarna. TO M A S JO H A N S S O N Spänt läge före straff. Spelarna hyllas vid laguppställningen. Målgädje. Engagemang i stället för våld Det är tryggt att gå på MFF:s hemmamatcher. Det visar statistiken och det intygar polisen och Svenska Fotbollförbundet. – Vi har ett gott rykte. Media hör av sig för att fråga hur vi arbetar och på departementsnivå har de visat intresse för vår modell, säger Peter Åhlander, ordförande i MFF Support. MFF Su p p o rts första para g raf är viktig, den dagtingar man inte med. MFF Su p p o rt är en ideell och opolitisk förening som tar avstånd från våld och rasism. Före n i n g e n s huvudsakliga syfte är att väcka, utbre d a , u n d e rhålla och fördjupa intresset för Malmö FF:s fotbollsve rk s a m h e t . " – Vi sätter gränserna direkt, vi stänger av dem som inte sköter sig. Den lilla gruppen som saboterar sig ska inte få bestämma, blir det så fungerar inte demokratin, säger Peter. Dialogen viktig Därför blir det få incidenter när MFF spelar. – Vi bildades 1992, redan då hade vi hög medelålder i klacken. Vi gjorde direkt klart att vi inte ville ha några rasister som medlemmar i vår förening. – I cupen mot HIF för två år sedan blev det bråk. Ett 100-tal sparkades och slogs. Dagarna efter bjöd vi in polis, MFF, medlemmarna och media för att diskutera vad som gått snett, vad vi gjort fel och vad som kan göras bättre. Just dialogen med föreningen och polisen är nyckeln till lugnet. Kanske också dialogen med andra supporterklubbar. – Vi arrangerar MFF Support Cup varje år. Supportrar från olika klubbar träffas en helg, spelar fotboll och visar vad de har gemensamt. Men våldet skrämmer ändå. Den senaste tidens händelser har skakat fotbollen. Blåvitthuliganer står åtalade för att ha slagit ner en 23-årig Bajensupporter med järnrör. Dödsfallet i Stockholm är den färskaste, mest tragiska händelsen. MFF Supports hållning är klar: "De personer som inte kan skilja mellan rivalitet och bråk har inte rätt att kalla sig supportrar i vanlig mening utan är huliganer. De vill stå – Vi har ett gott rykte,säger MFF supports ordförande peter Åhlander. utanför det samhälle vi lever i och de lagar som gäller och måste då ta konsekvenserna som andra kriminella som bryter mot samhällets re g l e r. Åtskillnaden mellan s u p p o rt rar och huliganer är ett viktigt inslag i våldsdebatten som alltför ofta saknas. I händelsen med dödsfallet undrar man vilken riktig supporter som befiner sig långt ifrån arenan där favoritlaget ska spela, en halvtimme före avspark?" Samma hållning har Svenska fotbollförbundet. – Inne på arenorna har vi inte haft någon incident i år. Det här hände långt utanför arenan och då har vi inga befogenheter. Då måste vi ha hjälp av polisen. Vi samarbetar, byter information, vi har personkännedomen, säger Janne Larsson på Svenska Fotbollförbundet. Förbundet satsar mycket på att öka tryggheten på arenorna. – I år har vi satsat en miljon på att utbilda publikvärdar. Vi har kameraövervakningssystem, vi har konferenser med klubbar och polis ett par gånger om året. Jag tror att en stor del av de senaste årens publikframgångar beror den ökade tryggheten och på att supportrarna numera oftast skapar en bra stämning. – Vad vi nu önskar är en lagstiftning som ger påföljd för den som tar sig in på en arena som nekats tillträde. Vi vill att de ska kunna fällas för olaga intrång. Janne Larsson tror att våldet kan skrämma bort en del. – Men det är ofarligt att ta med sig barn på fotboll. Våra kameror har ett preventivt syfte, säger Janne och påpekar att MFF Support är ett föredöme. – Jag kan inte påminna mig en enda incident. Är aldrig orolig när MFF spelar Polisen har också goda erfarenheter av MFF Support. – Samarbetet med MFF, Fritid Malmö, MFF Support och andra supporterklubbar gör vårt arbete betydligt lättare. Vi jobbar före byggande och när vi gör en bedömning pratar vi med dem, säger Henrik Qvist, supporterpolis. Henrik Qvist är supporterpolis.– Jag är aldrig orolig när Malmö FF spelar, säger han. Polisens policy är att aldrig berätta hur stor kommenderingen är. På en högriskmatch kan det dock röra sig om ett 50-tal poliser, annars högst tio. – Jag är aldrig orolig när MFF spelar, Vissa matcher måste vi dock utöka säkerh eten och servicen. Jag står på innerplan, f ramför klacken. Jag känner dem, de känner mig. Beter sig någon illa tar jag in ve d e r b örande och pra t a r, de vet dom. Vi har fört roende för va ra n d ra, säger He n rik Qvist. Vad har ni för befogenheter? – Polisen får bara titta i väskor under f ö rutsättning att vi misstänker något b rottsligt. Därför gör publikvärd a rn a detta. Vi har polislagen para g raf 13 som handlar om omedelbar fara för säkerh e t e n eller risk för att störa den allmänna ordningen. Då kan vi plocka ut bråkstakar. – Om någon utgör en upprepad risk kan vi göra ett tillfälligt omhändertagande. Vi har också ordningslagen som reglerar spri t f ö rt ä ring på offentliga tillställningar. – Jag tror att det rör sig om högst fem tillfällen per säsong att någon blir avvisad. Man ska också komma ihåg att det endast är föreningen som kan stänga av åskådare, påpekar Qvist, som också är med på bortamatcherna. TO M A S JO H A N S S O N
Page 1 and 2: E n t i d n i n g f r å n M a l m
Page 3: 4 ● Nr 4 - Oktober 2002 ● Nr 4
Page 7 and 8: 12 ● Nr 4 - Oktober 2002 ● Nr 4
Page 11 and 12: 20 Dramafilmen Kandahar belyser kvi
Page 15: I n fo rm ation från Malmö stad A

Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?