Inte bara Vaxholm - LOs webshop

More documents

Recommendations

Info

Här är den globala löneligan Den här tabellen visar lönenivåerna i olika delar av världen. Ligan innehåller bara uppgifter från en bransch – textilindustrin. Lönenivåerna i andra branscher kan skilja sig något, men i huvudsak ger kartan ändå en god bild av de globala löneskillnaderna. Siffrorna är hämtade från konsultföretaget Werner International, ett managementföretag som specialiserat sig på tekoindustrin. Tabellen visar lönekostnaderna i olika länder i förhållande till Sverige. Lönenivån i Sverige har satts till 100. Av tabellen framgår de enorma skillnaderna mellan lönerna i rika och fattiga länder. En vietnamesisk textilarbetare tjänar till exempel en femtiondel av vad en svensk gör. Men det är inte bara en skillnad i lön, inriktningen av produktionen skiljer sig också. I Sverige tillverkas inte längre några standardtyger utan enbart specialtextilier. I de vietnamesiska textilfabrikerna tillverkas däremot tyger till konfektionsindustrin i Vietnam och andra asiatiska länder. Löneläget i textilindustrin Arbetskostnad per land 2004 Index. Sverige = 100 Belgien 152 Danmark 146 Japan 139 Tyskland 138 Frankrike 105 Storbritannien 101 Sverige 100 Italien 98 USA 79 Spanien 70 Sydkorea 35 Portugal 35 Hongkong 31 Tjeckien 20 Polen 19 Sydafrika 19 Estland 15 Turkiet 14 Argentina 14 Brasilien 14 Venezuela 14 Mexiko 11 Tunisien 10 Colombia 10 Peru 9 Bulgarien 8 Thailand 6 Malaysia 6 Egypten 4 Kina(kusten) 4 Kenya 3 Indonesien 3 Indien 3 Kina(inland) 2 Sri Lanka 2 Bangladesh 2 Pakistan 2 Vietnam 2
Kapplöpning mot botten? Svenska arbetare har inte världens högsta löner. 2004 var det industriarbetarna i Norge som toppade löneligan. Men Sverige hör till den gruppen av länder med de allra högsta lönerna. Löneskillnaderna mellan rika och fattiga länder är inget nytt. Det har alltid funnits. Lönegapet mellan de allra fattigaste länderna och de rikaste ökar snarare än minskar (Kina och Indien är dock exempel på länder som minskat gapet till de rika länderna). Det nya är att vi i Sverige idag märker av låglönekonkurrensen mycket tydligare eftersom handeln mellan länderna öppnats upp och konkurrensen på världsmarknaden ökat. Det är möjligt att producera i länder där lönerna är låga utan att kvaliteten äventyras. Varor från fattiga länder kan importeras. Konkurrenstrycket på produktion i Sverige ökar. Är det här en kapplöpning mot botten? Går vi mot ständigt allt mer pressade löner? Löneandelen av förädlingsvärdet har visserligen minskat stadigt i hela Europa på senare år. Men att pressen på lönerna oundvikligt skulle leda mot ett låglöneträsk är knappast troligt. Detta av flera skäl. • Kostnader för produktion är inte bara löner (många verksamheter är löneokänsliga) • Höglöneländer har andra plusvärden som hög produktivitet och hög kvalitet. • Arbetare i höglöneländer klarar fler arbetsuppgifter och kan ställa om produktion snabbare. Svenska löntagare och löntagare i andra rika länder har ett utbildningsövertag som gör det möjligt att producera varor med större förädlingsvärde och därmed högre löner. En vanlig föreställning är att låglöneländer är våra stora konkurrentländer. Men fortfarande går det mesta av vår handel till andra rika höglöneländer. Mer än tre fjärdedelar av vår export går till exempel till Europa och därifrån kommer också merparten av vår import. Löntagarna i de fattiga länderna vill också ha del av det ökade välståndet. Kraven på ökad levnadsstandard pressar lönerna uppåt. Var finns gårdagens låglöneländer idag? På 1950- och 1960-talen var Japan den stora låglönekonkurrenten. I mitten av 1960-talet låg de japanska lönerna på mindre än hälften av lönerna i Sverige. Detta stora lönegap bestod under lång tid. På 1970-talet konkurrerade japanska varv ut stora delar av den svenska varvsindustrin. Med de japanska framgångarna inom elektronik- och bilindustrins ändrades synen på japansk kvalitet. Inom vissa områden är japantillverkat idag en kvalitetsstämpel.
Page 1 and 2: Inte bara Vaxholm
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord 5 In
Page 5: Förord Fackliga segrar är inte vu
Page 8 and 9: Samma frågor idag som för 100 år
Page 10 and 11: 10 Antalet avtalsstridiga konflikte
Page 12 and 13: 12 Elmars Klavins, lettisk byggarbe
Page 14 and 15: 1 en lön som företaget inte skull
Page 16 and 17: 1 avtal. Det dröjer innan EG-domst
Page 18 and 19: 1 Hade konflikten kunnat undvikas?
Page 20 and 21: 20 Arbetsgivare talar ut: - Kollekt
Page 22 and 23: 22 - Det här är regler som finns
Page 24 and 25: 2 2004 jobbade i två månader utan
Page 26 and 27: Byggnads facklige företrädaren He
Page 28 and 29: Arbetsmiljöverket dömde ut de byg
Page 30 and 31: 0 och, om de inte ändrar sig, jaga
Page 32 and 33: 2 Hököpinge, Klagshamn - här och
Page 34 and 35: Nu finns ett avtal med arbetsgivarn
Page 36 and 37: Vad gäller för utländsk konkurre
Page 38 and 39: EU-parlamentet enades dock om ett k
Page 41 and 42: formation och utbyte av observatör
Page 43 and 44: Rättvisemärkt Rättvisemärkt är
Page 45 and 46: De gränsöverskridande investering
Page 50 and 51: 0 På 1990-talet ökade de japanska
Page 53 and 54: vänliga organisationerna starka oc
Page 55 and 56: Vietnamesiska fackligt aktiva får
Page 57 and 58: - Uppgiften ska dock tas med en nyp
Page 59 and 60: Wanja Lundby-Wedin: Facket måste t
Page 61 and 62: strategier för hur mänskliga rät

Inte bara Vaxholm - LOs webshop

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?