Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum
Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum
Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Maud Ericsson<br />
I sitt arbete inom landstinget och på tjänsteresor var<br />
Maud Ericsson mån om att i sina kläder göra sitt samiska<br />
ursprung närvarande. Då började hon sy uppseende<br />
vackert skurna plagg med klara markeringar av<br />
samisk tradition i detaljer och material. Kretsen som<br />
bar dem vidgades. Som komplement till kläderna köpte<br />
hon först smycken. Sen lärde hon sig silversmide<br />
och gjorde själv smyckena till kläderna. Nu har hon en<br />
nyinrättad funktionell silversmedja i sitt hem i Östersund.<br />
Syr hon är det snarare kläder till smyckena än<br />
tvärt om.<br />
Efter fyra år i Schweiz har hon gått en egen väg tillbaka<br />
till den kultur hon ärvt.<br />
– Förnyelsen är viktig, men den måste utgå från en<br />
säker kunskap om ursprunget, säger hon. Där finns så<br />
mycket som är spännande att hålla på med. En kultur<br />
stelnar om den bara upprepar samma saker. Därför vill<br />
jag gå vidare. I början blev det storm i samiska kretsar<br />
kring mina arbeten. Nu börjar man förstå mer.<br />
Maud Ericsson är uppvuxen i Västerbotten, först i<br />
Långträsk, sedan i Kristineberg och Lycksele. Ännu är<br />
hon delägare i ett fjällhemman i Ammarnäs och är rejält<br />
inbäddad i samisk kulturmiljö genom sin släkt.<br />
– Min mamma var fantastiskt duktig på att sy,<br />
berättar hon. Hon hjälpte mig med det så länge hon<br />
levde. Nu är det silvret som gäller. Min man Sören<br />
Ericsson, händig byggnadsingenjör, är då för mig en<br />
given medhjälpare.<br />
Förr tillverkades det samiska silvret av ickesamer.<br />
Nu kan hon med sina kunskaper och med ny form<br />
göra silvret till än mer djupgående berättelser om historien.<br />
Lyfta fram ornamentik och vanor från sin mer<br />
lågmälda och skymda sydsamiska kulturkrets.<br />
32<br />
Silversmycke inspirerat av ett barmkläde från Härjedalen.<br />
Samernas praktfulla silverkragar fungerade längre<br />
tillbaka i tiden som statussymboler, tecken på rikedom<br />
och bytesvara. För kvinnorna blev de en viktig del av<br />
brudklädseln. Sen försvann de ur familjerna. Delades<br />
upp och köptes av museerna. En bild av Mauds farmors<br />
silverkrage finns i <strong>Västerbottens</strong> <strong>museum</strong>, men<br />
tINa stafRéN
Change language