Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum

Landstingets kvinnliga verkstadsskola
tExt hILLEvI wadENstEN fOtO BERtIL EKhOLtz
Bilderna som är från 1953 illustrerar den utbildning för unga
kvinnor som i slutet av 1940­talet startade i Umeå. På initiativ
av bland andra landstingspolitikern med mera Gösta Skoglund,
byggdes en välrenommerad skola upp på Åbacka vid
Storgatan. Där utbildades vävlärare, modister, sömmerskor,
internatföreståndare samt barnsköterskor.
Skolan var tidigt ute med att ge kvinnor möjlighet till
en bra yrkesutbildning. Dessutom bemödade sig skolledningen
genom att anställa duktiga, färgstarka lärare, som inte var
44
rädda för nytänkande och djärva idéer, och skapa fina lokaler
med smakfull inredning. Att skolan var väl känd för sin kvalité
vittnar många tidningsartiklar om genom åren. Bland lärarna
kan nämnas Mona Bylund (sömnad), Ingrid Öhman (väv) och
Margit Andersson (modist). De förordade ett nytt tänkande
om slöjd och hantverk, som innebar ett fritt skapande med
konstnärlig inriktning. Teckningsämnet var sålunda ett vik­
tigt inslag i undervisningen.
T.v.: De första åren av utbildningen tillverkades provdockor av klister ­
remsor. Eleven hade en lämplig BH och ett linne på sig som klistrades
in. Därefter klipptes ”dockan” upp baktill och träddes av eleven. Sedan
justerades provdockan och fernissades för att bli tålig. En elev från den
tiden, Ingrid Rosén, berättar att en klass tillverkade dessa provdockor
till flera av stadens damer, för att få in pengar till en resa. På bilden har
vi kunnat identifiera en av eleverna, Maja Forstén, längst till höger.
Sidan 45:
Ovan t.v.: Modistyrket var vid denna tid ett väl utvecklat hantverksyrke.
Efter de två åren vid denna skola gick man flera år som lärling innan
man kunde starta egen modistfirma.
Ovan t.h.: Här ser vi Berna Bygdén, som noggrant justerar en festklänning.
Kanske var klänningen beställd av någon av fruarna i Umeå. De kunde
komma till skolan för att få klänningar uppsydda av eleverna i årskurs II.