Översiktsplan 98-02_.pdf - Burlövs kommun
Översiktsplan 98-02_.pdf - Burlövs kommun
Översiktsplan 98-02_.pdf - Burlövs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Översiktsplan</strong> 19<strong>98</strong> <strong>Burlövs</strong> <strong>kommun</strong> _____________________________________________________________________<br />
36<br />
11. Vatten<br />
I följande kapitel redovisas vattendrag och övriga vattenområden inom <strong>kommun</strong>en, liksom<br />
deras tillstånd. Vidare behandlas <strong>kommun</strong>ens grundvattentillgångar.<br />
Mål<br />
• Kommunen bör verka för att halvera<br />
kväveutsläppen till sjöar och<br />
hav.<br />
• Kommunens lokala grundvattentäkter<br />
skall långsiktigt skyddas och<br />
bevaras.<br />
Bakgrund<br />
Sverige har i enlighet med överenskommelser<br />
inom Paris- och Helsingforskonventionerna<br />
åtagit sig att halvera de vattenburna<br />
kväveutsläppen från människans aktiviteter till<br />
havet under perioden 1<strong>98</strong>5 till 1995.<br />
Enligt naturresurslagens 1 kap 3 § skall<br />
”mark- och vattenområden som är särskilt<br />
känsliga från ekologisk synpunkt så långt<br />
möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada<br />
naturmiljön”.<br />
Vattendrag m m<br />
Sege å<br />
Segeån är ett av Skånes större vattendrag.<br />
Avrinningsområdet uppgår till 340 km 2 och<br />
medelflödet vid mynningen till 1,9 m 3 /s.<br />
Vattnet i Segeån är mycket näringsrikt och<br />
över lag väl syresatt och fritt från större<br />
toxiska föroreningar. Vattenfloran består till<br />
stor del av kvävegynnade arter som<br />
flytbladsväxter, framför allt andmat och<br />
gäddnate. Segeåns vattensystem erbjuder<br />
mycket goda förutsättningar för en rik<br />
fiskfauna med bland annat öring, ål, gädda<br />
och abborre.<br />
Segeån för varje år med sig närmare 500<br />
ton kväve och 10 ton fosfor till Öresund.<br />
Dagens mängder innebär en stark påverkan i<br />
förhållande till de mängder, som kan bedömas<br />
vara naturliga. Segeåns avrinningsområde kan<br />
till största delen betecknas som mycket<br />
näringsrikt med avseende på både kväve och<br />
fosfor. Läckage från åkermark är den främsta<br />
källan av näringsämnen och står för 90 procent<br />
av kvävetillförseln och drygt 50 procent<br />
av tillförseln av fosfor. En annan stor källa är<br />
de enskilda avloppen, som står för nära 25<br />
procent av fosfortillförseln.<br />
Ett förslag till vattenvårdsplan för Segeån,<br />
”Segeån tillbaka till naturen”, upprättades i<br />
april 1997. Planen innehåller konkreta förslag<br />
till vattenvårdande åtgärder för<br />
närsaltreduktion, fiskevård och rekreation<br />
inom Segeåns avrinningsområde.<br />
Kalinaån<br />
Kalinaån är en del av Segeåns vattensystem.<br />
Den har varit utsatt för betydande<br />
ingrepp sedan mitten av 1800-talet. Detta har<br />
påverkat vattnets kvalitet och omsättning<br />
liksom åns sträckning, så att den idag ter sig<br />
helt annorlunda än tidigare. Arlövs<br />
Sockerbruk använder åns vatten som kylvatten,<br />
vilket påverkat temperaturen i ån.<br />
Avfallsupplaget vid Spillepeng har också haft<br />
stor inverkan på vattendraget.<br />
Uppströms Kalinaån, mellan förgreningen<br />
till Segeån och Kalinadammen i<br />
Sockerbruksparken, innehåller fiskfaunan i<br />
stort sett samma arter som i Segeån: bland<br />
andra öring, ål, gädda och abborre. I ned-
Change language