Översiktsplan 98-02_.pdf - Burlövs kommun

BURLÖVS KOMMUN 

Översiktsplan 

98 

Burlövs kommun 

Antagandehandling 

Oktober 1998 

Aktualiserad oktober 2002

BURLÖVS KOMMUN Handläggare: 

Centralförvaltningen Marie Sand 

Box 53 tel: 040/43 93 13 

232 21 Arlöv fax: 040/ 43 91 93 

www.burlov.se e-post: marie.sand@burlov.se 

Översiktsplan 1998 Burlövs kommun 

_____________________________________________________________________ 

2

Förord 

Översiktsplanen för Burlövs kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober 1998 (Kf § 96 

1998-10-19). I samband med antagandet av Översiktsplan 98 beslutades att fördjupade översiktsplaner 

skulle tas fram för de båda tätorterna Arlöv och Åkarp. Detta arbete har inletts och för närvarande 

föreligger ortsanalys Åkarp medan arbetet pågår med att ta fram ortsanalys Arlöv. 

Enligt Plan- och bygglagen (4:14) ska kommunfullmäktige minst en gång under mandatperioden ta 

ställning till översiktsplanens aktualitet. Inför detta ska Länsstyrelsen ges möjlighet att redovisa synpunkter i 

fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut. 

Under 2001/2002 gjordes en översyn av översiktsplanen och synpunkter från berörda myndigheter 

hämtades in. Efter genomförd översyn och analys av erhållna synpunkter förklarades Översiktsplan 98 

aktuell av kommunfullmäktige (Kf § 84 2002-10-21). 

______________________________________________________________Översiktsplan 1998 Burlövs kommun 

3


_____________________________________________________________________ 

4 

Innehållsförteckning 

1. INLEDNING 6 

2. ALLMÄN BESKRIVNING AV KOMMUNEN 9 

3. BURLÖV I REGIONEN 11 

4. VIKTIGA MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER 12 

5. ÖVERSIKTSPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL 16 

6. BEFOLKNING OCH BOENDEMILJÖ 18 

7. BOSTÄDER 21 

8. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD 23 

9. HANDEL, SERVICE OCH OMSORG 26 

10. GRÖNSTRUKTUR OCH NATUROMRÅDEN 29 

11. VATTEN 36 

12. KULTURMILJÖER 39 

13. KOMMUNIKATIONER 43 

14. TEKNISK FÖRSÖRJNING 48 

15. MILJÖ, HÄLSA, SÄKERHET OCH BEREDSKAP 51 

16. RIKSINTRESSEN 58 

17. MELLANKOMMUNALA OCH REGIONALA FRÅGOR 61 

Sida

______________________________________________________________Översiktsplan 1998 Burlövs kommun 

5

Översiktsplanens syften 

Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner 

i kommunen. Den kan nyttjas som 

• vision för kommunens framtida utveckling, 

• vägledning för kommunens och myndigheters 

beslut, 

• ett instrument för dialogen mellan stat och 

kommun beträffande de allmänna 

intressenas innebörd och avgränsning. 

Eftersom planen såväl är beslutsunderlag 

som handlingsprogram och överenskommelse, 

är det nödvändigt att den hålls aktuell. Om 

planen successivt utvecklas i en löpande 

process, läggs bit för bit till helheten. 

Arbetet med översiktsplanen är en viktig 

process, som skall leda fram till ett instrument 

för kommunens samlade mark- och 

miljöpolitik. Översiktsplanen skapar 

planberedskap för kommunens rimliga 

utveckling samt redovisar konsekvenserna 

därav. 

Lagstiftningen 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall varje 

kommun ha en aktuell kommunomfattande 

översiktsplan. I översiktsplanen skall 

kommunen redovisa de allmänna intressena 

samt de miljö- och riskfaktorer, som kommunen 

anser bör beaktas vid beslut om användningen av 

mark- och vattenområden. Planen skall ange 

grunddragen i den avsedda användningen av 

mark och vatten samt i 

bebyggelseutvecklingen. 

Översiktsplanen skall också redovisa, hur 

kommunen avser hushålla med markresurserna 

och tillgodose riksintressena enligt 


_____________________________________________________________________ 

6 

1. Inledning 

naturresurslagen (NRL). Avsikten är att 

kommunen och länsstyrelsen i översiktsplanen 

skall enas om hur riksintressena 

skall behandlas och att kommunen därefter 

skall ansvara för framtida prövning vid 

detaljplanering och bygglovsärenden. 

Under utställningen av översiktsplanen 

avger länsstyrelsen ett granskningsyttrande, 

som sedan fogas till planen. Av detta yttrande 

skall framgå, om olika uppfattningar föreligger 

beträffande kommunens behandling av 

riksintressen, mellankommunala frågor eller 

frågor som rör hälsa och säkerhet. Om olika 

uppfattning föreligger, kommer länsstyrelsen 

att bevaka dessa intressen vid kommunens 

detaljplanering. 

Sedan den första januari 1996 gäller en 

rad nya regler för bl a översiktsplanen i PBL. 

Ändringarna innebär att översiktsplanens 

funktioner har förstärkts och gjorts tydligare i 

det förebyggande miljöarbetet. Lagändringarna 

innebär också att översiktsplanens status som 

vägledande dokument för efterföljande beslut 

höjts, att kraven på det obligatoriska 

innehållet utvidgats och förtydligats och att ett 

krav på konsekvensanalyser införts. Samrådet 

har givits ökad tyngd, länsstyrelsens uppgifter 

har förtydligats, aktualitetskravet och kraven 

på uppföljning har preciserats. 

Planarbetets uppläggning 

I november 1996 beslutade kommunfullmäktige 

i Burlövs kommun, att översiktsplanen 

från 1990 skulle revideras. 

Översiktsplanearbetet inleddes med att de 

politiska partierna i kommunen arbetade fram 

ett antal visionspunkter, som sedan 

bearbetades i en arbetsgrupp och antogs av

kommunstyrelsen att fungera som utgångspunkt 

för översiktsplanen. Även kommunens 

företag och föreningar informerades och 

inbjöds att komma med synpunkter i ett tidigt 

skede. 

Arbetet med revideringen av översiktsplanen 

har letts av plankommittén, bestående 

av representanter från kommunstyrelsen, 

miljö- och räddningsnämnden, bygg- och 

anläggningsnämnden, socialnämnden, barn- 

och utbildningsnämnden samt kultur- och 

fritidsnämnden. 

Planen har tagits fram av en arbetsgrupp 

bestående av Inger Sellers, planeringssekreterare, 

Kent Elwér, kommunekolog samt 

Bertil Perntoft, stadsarkitekt. Planeringssekreteraren 

har fungerat som projektledare för 

arbetet. Till arbetsgruppen har arkitekt 

Torsten Jonsson på FFNS Arkitekter AB 

knutits. Arbetsgruppen har dessutom under en 

tid förstärkts med Karin Hansen, fysisk planerare. 

I arbetet har även kommunens övriga 

förvaltningar deltagit inom sina verksamhetsområden. 

FFNS Arkitekter AB har dessutom tagit 

fram konsekvensbeskrivningarna. Lennart 

Davidsson, KAAB Prognos AB, har bidragit 

med befolkningsprognoser. 

Burlövs kommun deltar för närvarande i 

Boverkets och Naturvårdsverkets treåriga 

metodutvecklingsprojekt ”Samhällsplanering 

med miljömål i Sverige”, SAMS. Projektet 

beräknas vara avslutat i oktober 2000. 

Fallstudien i Burlöv kallas ”Livsmiljöprojektet” 

och tar sin utgångspunkt i 

boendemiljöfrågorna inom kommunen. Människans 

behov och förutsättningar skall sättas i 

centrum för planeringsarbetet. Projektet ingår 

som en del i kommunens 

översiktsplaneprocess. Syftet är att finna 

arbetsmetoder för att bättre klarlägga 

effekterna av planerade förändringar i 

markanvändningen i relation till uppsatta 

miljömål. 

Geografiska informationssystem 

Översiktsplaneringen sker i ökad utsträckning 

med datorstöd. I samband med 

den nu aktuella planrevideringen har ny teknik 

tillämpats. Successivt överförs gammalt och 

nytt planeringsunderlag till databaser. Den 

ekonomiska kartan i digitalt utförande har 

utnyttjats som underlag. 

För tätortsdelarna kommer utdrag ur den 

digitala primärkartan att utnyttjas i det 

fortsatta planeringsarbetet. Med utgångspunkt 

från databaser och digitalt kartunderlag kan 

analyser och redovisningar ske med stöd av 

geografiska informationssystem (GIS) Syftet 

är att underlätta framtida ajourföring och 

revidering av översiktsplanen samt att göra 

materialet lät??tillgängligt och användbart för 

ny kommunikationsteknik. FFNS har 

medverkat som konsult i detta arbete. 

Läsanvisning 

Översiktsplan 98 behandlar planerade 

förändringar på kort sikt, upp till 10 år, och 

på lång sikt, upp till 20 år. Översiktsplanen är 

indelad i sjutton kapitel. De första fem 

kapitlen beskriver kommunen och dess roll i 

regionen, de riktlinjer som arbetet har utgått 

ifrån samt en sammanfattning av planens 

bärande idéer. Följande tio kapitel behandlar 

bl a frågor som bostäder och grönstruktur. 

Översiktsplanen avslutas med en beskrivning 

av riksintressen och mellankommunala frågor. 

Till planen bifogas fem separata temakartor, 

som behandlar markanvändning, grönstruktur, 

kulturmiljö, trafik och teknisk försörjning. 

Som en separat handling biläggs konsekvensbeskrivningen 

och 

utställningsutlåtande. 

Varje kapitel inom respektive fackområde 

inleds med en målbeskrivning. Därefter beskrivs 

planeringsförutsättningarna, och kapitlet 

avslutas med förslag till riktlinjer. Konsekvenserna 

redovisas ur ekonomisk och 

social synpunkt samt med hänsyn till miljön. 

______________________________________________________________Översiktsplan 1998 Burlövs 

kommun 

7

Ordförklaring 

Akvifer: grundvattensförekomst, vattenförande 

lager i bergsprickor eller i jordlagren. 

Biotop: ett mer eller mindre avgränsat och 

ekologiskt enhetligt område - en del av ett 

större ekosystem. Märgelgravar och alléer är 

ett par exempel. 

Ekvivalent ljudnivå: medelljudtrycksnivå 

mätt/beräknat över dygn. 

Impedimentytor: ekonomiskt onyttig mark. 

Det kan t ex vara sumpskogar, hällmarker och 

dikesrenar. 

Maximal ljudnivå: tillfälliga toppvärden. 

Refugie: återstående rest av tidigare större 

naturområde. 


________________________________________________________________ 

6 

Ruderat mark: störda marker. Det kan vara 

rivningstomter, jordhögar, avstjälpningsmark, 

vägrenar och banvallar.

2. Allmän beskrivning av kommunen 

I följande kapitel beskrivs kortfattat Burlövs kommun, dess historia samt andra förhållanden, 

som har kommit att få betydelse för markanvändningen. 

Burlövs kommun 

Burlöv är en av landets ytmässigt minsta 

kommuner, endast 19 km 2 stor och ligger 

mellan Lund och Malmö. Burlöv gränsar till 

Malmö i väster och söder, till Lomma i norr 

och till Staffanstorp i öster. Burlöv har kontakt 

med Öresund längs en kort kuststräcka vid 

Spillepeng och Tågarps hed. 

Tätortsbebyggelsen är koncentrerad till 

området norr om motorvägen E22, medan 

kommunens södra del i huvudsak utgörs av 

jordbruksmark. Burlöv präglas i stor utsträckning 

av sitt läge vid infarten till Malmö. 

Ett flertal större trafikleder och järnvägar 

korsar kommunen. Dessa tillsammans med 

kraftledningsstråk, gasledningar m m skapar 

barriärer och ger betydliga restriktioner, som 

försvårar kommunens utveckling. 

Tätorterna 

Centralorten Arlöv är fysiskt en del av 

storstadens bostads- och arbetsområden. 

Arlöv har en relativt tät bostadsbebyggelse 

med en stor andel lägenheter i flerbostadshus. 

Inom tätorten finns stora arbetsområden och 

områden för kommersiell service. 

Åkarp har karaktären av stationssamhälle och 

villaförort. Samhället utgörs till övervägande 

del av villabebyggelse, och endast ett fåtal 

mindre arbetsområden finns. 

Naturen och landskapet 

Burlövs kommun ligger i ett slättlandskap 

med flacka, jämna terrängformer. Berggrunden 

består av kalksten, och den 

dominerande jordarten, baltisk moränlera, är 

bördig och näringsrik. 

Naturområdena i kommunen är starkt 

präglade av mänsklig aktivitet som jordbruk, 

infrastruktur- och bebyggelseutveckling. I 

både Arlöv och Åkarp är den biologiska 

mångfalden, dvs bland annat antalet arter, 

större än i det omgivande jordbrukslandskapet. 

Arlöv har ett fåtal grönområden. 

Alnarpsån (gräns mot Lomma) och Kalinaån 

(gräns mot Malmö) kan ses som viktiga 

ekologiska korridorer. Tågarps hed i 

sydvästra Arlöv gränsar mot Öresund och är 

en rest av havsstrandäng, som numera är en 

sällsynt biotop längs sundet. Spillepeng vid 

Tågarps hed är ett populärt rekreationsområde 

och har stor betydelse som 

naturområde med flera hotade arter. 

Åkarp har flera grönområden av stor betydelse 

för den biologiska mångfalden. De 

vegetationsrika villaträdgårdarna, Alnarpsån 

och framförallt Stationsparken är viktiga som 

stadsbildsinslag och som ekologiska 

korridorer. Åkarp har en rik natur inom 

samhället. 

Historik och karaktär 

Från tiden kring 1000-talet och fram till 

enskiftesreformen på 1810-talet bestod 

Burlöv av de fem byarna Arlöv (nuvarande 

Sege by), Burlöv, Sunnanå, Tågarp och 

Åkarp. Av de ursprungliga byarna är idag 

Burlövs by med kyrka från 1100-talet bäst 

bevarad. Kyrkbyn var socknens egentliga 



9

huvudort ända in på 1870-talet, då det nuvarande 

Arlöv började överta denna funktion. 

Det agrara näringslivet fick en stark expansion 

efter enskiftet. De större gårdarna 

inom kommunen, Arlövgården, Kronetorp 

och Stora Bernstorp samt Kronetorps holländarmölla 

från 1841, kvarstår som minnesmärken 

från denna period. 

Kommunikationernas betydelse 

Redan i äldre tider passerade landsvägen 

mellan Malmö och Lund genom kommunen. 

Järnvägen mellan städerna stod klar 1856 och 

markerade inledningen till den industrialiserade 

epoken. Linjen Malmö–Billesholm, av vilken 

den nuvarande Lommabanan utgör en del, 

anlades 1886. Sju år senare, 1893, tillkom 

linjen Malmö–Simrishamn, med station i Sege 

by. 

De goda kommunikationsmöjligheterna, 

tillsammans med närheten till Malmö, spelade 

en viktig roll för industrialiseringen och 

utbyggnaden av tätorterna. 

Utbyggnaden av motorvägsnätet genom 

kommunen under 1950- och 60-talen förbättrade 

kommunikationsmöjligheterna 

ytterligare, men innebar också, att sambanden 

mellan kulturhistoriska bebyggelsemiljöer till 

stor del slogs sönder. 

Persontrafiken på järnvägen har haft stor 

betydelse för samhällenas framväxt. 

Tätorternas framväxt 

Arlöv 

Arlövs by var före enskiftet belägen vid 

Sege station, längre söderut i kommunen. Då 

man anlade Arlöfs Sockerfabrik 1869 och 

järnvägsstationen 1871, kom samhällets 

tyngdpunkt att förskjutas norrut. I den punkt 

Lommabanan strålar samman med Södra 

stambanan uppstod Arlövs industrisamhälle. 

Översiktsplan 1998 Burlövs kommun _____________________________________________________________________ 

10 

Sockerfabriken i Arlöv 

Efter sockerbruket följde flera nya industrier 

och mekaniska verkstäder. De 

främsta var Skriv- & Ritboks AB och 

Waggonfabriken, båda 1898, samt så 

småningom Herman Gotthardts repslageri, 

1910. Bostadsbehovet blev stort, och arbetarna 

byggde själva sina hus, ofta i form av 

envånings tegelhus. 

Under efterkrigstiden fortsatte Arlöv att 

expandera, och 1947 anlades Nordsjö AB. 

Bostadsbyggandet i tätorten kulminerade 

under 1960- och 70-talen genom utbyggnaden 

av Elisetorps- och Svenshögsområdena. 

Under den tiden skedde också en 

snabb industriutbyggnad, och Arlövs industriby 

anlades. I början av 1970-talet 

byggdes stormarknaden Burlöv Center. 

Åkarp 

I Åkarp kom järnvägen inte att medföra 

någon industriutbyggnad av betydelse. 

Järnvägsstationen stod klar 1856, samma år 

som Södra stambanan togs i bruk. Ny bostadsbebyggelse 

uppfördes vid den gamla 

bykärnan och vid stationen. Strax därefter 

anlades Åkarps tegelbruk och en pianofabrik. 

Först under 1900-talet tog villabyggandet 

fart och fortsatte under flera decennier. 

Kulmen nåddes under 1970-talet, då 

gruppbebyggelsen tillkom. Under 1980-talet 

innebar utbyggnaden i huvudsak förtätning i 

samhällets centrala delar.

3. Burlöv i regionen 

Här redovisas kommunens roll i Öresundsregionen. 

Regional och mellankommunal planering 

Sydvästskåne utgör en gemensam bostads- 

och arbetsmarknad med stor pendling 

över kommungränserna. Avstånden är korta, 

och befolkningskoncentrationen är relativt 

hög. Burlövs kommun ligger mitt emellan 

Malmö och Lund. Närheten till dessa båda 

städer är av både positiv och negativ art. 

Kommuninvånarna har tillgång till ett stort 

utbud av både kommersiell och offentlig 

service, samtidigt som kommunen utgör 

transportkorridor till Malmö och i framtiden 

även till Öresundsförbindelsen. 

Kommunens begränsade yta och dess läge 

inom tätortsregionen Malmö–Lund innebär, 

att behovet av en regional och 

mellankommunal samordning är stort. Frågor, 

som förutsätter regionala och mellankommunala 

lösningar är bland andra trafik- 

och kollektivtrafikplanering, avfallshantering, 

miljö- och säkerhetsfrågor, ledningsstråk, 

utveckling av rekreationsområden och nya 

arbetsområden. 

Burlövs utsatta läge i transportkorridoren 

Malmö–Lund har länge varit påtagligt. Under 

1990-talet har stor osäkerhet rått i flera 

frågor, som direkt påverkar trafikplaneringen 

inom regionen. Det är fortfarande tveksamt 

om de nuvarande strukturerna i alla delar är 

lämpliga, och om de kan klara den framtida 

trafikbelastningen med hänsyn tagen till miljön. 

En regional planering, som skisserar 

alternativa lösningar och som på olika sätt 

syftar till att avlasta Burlövsavsnittet, är därför 

mycket angelägen. 

Aktuella frågor 

Burlövs kommun ligger mitt i en expansiv 

utvecklingsregion. Ännu vet vi inte vad 

Öresundsförbindelsen för med sig av positiva 

och negativa effekter. Med förbindelsen 

öppnar sig hela Köpenhamnsregionen som en 

möjlig arbetsmarknad. Det kommer att vara 

fullt möjligt att t ex bo i Åkarp och arbeta i 

Köpenhamn. Det kommer också att bli lättare 

att transportera gods över Öresund för vidare 

befordran till Danmark eller kontinenten. 

Kommer detta att innebära ett ökat tryck på 

kommunerna att skaffa fram mark för 

bostäder och verksamheter? 

I Burlövs kommun finns många aktuella 

men olösta frågor, som är av regional 

karaktär, t ex Yttre Godsbanan och Riksbangård 

Syd, vattenvårdsfrågor, avfall, 

avlopp, rekreationsstråk. 



11


12 

4. Viktiga mål och utgångspunkter 

Följande kapitel redovisar politiska riktlinjer och uttalade nationella visioner, lagar och regionala 

överenskommelser, vilka varit utgångspunkter för arbetet med översiktsplanen. 

Politiska riktlinjer 

Kommunstyrelsen beslutade 1997-09-01 att 

följande riktlinjer skall ligga till grund för 

revideringen av översiktsplanen med inriktning 

mot år 2005: 

”Tätortsstruktur 

Bebyggelsen i de båda tätorterna skall 

vara kopplad till en historisk tradition. 

Åkarp behåller karaktären av villabebyggelse. 

Arlöv förstärker sin karaktär av 

skånsk bruksort. 

Ny bostadsbebyggelse skall i första 

hand tillkomma genom utbyggnad i anslutning 

till de befintliga tätorterna. Arlöv 

och Åkarp skall fortsätta att utvecklas som 

två orter och skall inte byggas samman. 

De öppna stråken i landskapet mellan 

samhällena skall behållas. 

Vid framtida planerad bebyggelse skall 

området mellan Arlövsvägen och stambanan 

i Arlöv ges karaktären av en sammanhållen 

bostadsbebyggelse. 

Befolkningsutveckling 

Kommunens målsättning är att planera 

för en befolkningsökning till ca 16.000 

invånare år 2005. Befolkningen skall öka i 

lugn takt som ger optimalt utnyttjande av 

gjorda investeringar och serviceresurser. 

Bostäder 

Vid planering av bostäder skall en allsidig 

och varierad bostadsbebyggelse eftersträvas både 

vad gäller upplåtelseformer och storlekar. 

Kommunen skall skaffa sig 

handlingsberedskap inför framtida förändringar 

i efterfrågan på bostäder. 

Verksamheter 

Stora Bernstorp vidareutvecklas som 

verksamhetsområde. 

Området mellan Företagsvägen och 

stambanan i Arlöv ändras på sikt till verksamhetsområde. 

På så vis kan hela området 

mellan Lommabanan och stambanan 

bli ett sammanhängande verksamhetsområde 

med genomarbetade trafiklösningar. 

Grönstruktur 

Stor vikt skall läggas vid att utveckla 

en bättre och grönare närmiljö för 

Burlövsborna och att bilda tätortsnära 

rekreationsområden. 

Burlövs kommun skall arbeta för att 

man tillsammans med grannkommunerna 

skall binda ihop rekreationsområden såsom 

Alnarpsparken, Spillepengsområdet 

m.m.med varandra till gröna korridorer 

med god tillgänglighet för invånarna. 

Kommunikationer 

En fortsatt medveten satsning på miljöprioriterade 

genomfarter genom tätorterna 

och därigenom minskad genomfartstrafik, 

lägre hastigheter och större plats 

för oskyddade trafikanter. 

De nödvändiga bullerskyddsplanken 

och bullerskyddsvallarna längs vägar och 

järnvägar utformas med fantasi så att de

kan bli ett konstnärligt inslag i Burlövsbilden. 

Kommunen är positiv till att Lommabanan 

trafikeras med pågatåg och att en ny 

pågatågsstation längs Lommabanan i Rinnebäck 

etableras. 

Service 

Kommunen vill ha ett nära samarbete 

med föreningslivet för att kunna erbjuda 

invånarna god vård, omsorg, utbildning 

och rika möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter. 

Genom läget i regionen och genom att 

avstånden inom kommunen är små har 

invånarna i Burlövs kommun mycket god 

tillgänglighet till både offentlig och kommersiell 

service av olika slag. Kommuninvånarna 

skall också i fortsättningen 

genom goda kommunikationer och de 

korta avstånden kunna erbjudas olika 

typer av utbildning och annan viktig 

samhällsservice såsom sjukvård. 

Burlövs kommun skall arbeta för att 

samarbetet mellan utbildningsinstitutionerna 

och näringslivet i kommunen skall 

utvecklas. Kommunen skall också utveckla 

ett samarbete med de icke kommunala utbildningsinstitutionerna 

och -förbunden.” 

Vid närmare undersökning visade det sig, 

att marken inom tätorterna inte räcker till för 

en befolkningsökning till 16.000 invånare år 

2005. Vid plankommitténs sammanträde i 

oktober 1997 bestämdes därför, att 

planarbetet skall grundas på en 

befolkningsökning till ca 15.500 invånare år 

2005. 

Riksintressen 

Lagen om hushållning med naturresurser 

m m (NRL) utgår från att landets naturresurser 

och kulturarv är gemensamma 

tillgångar av allmänt intresse. Områden med 

särskilt stora värden benämns riksintressanta. 

NRL utgör det grundläggande instrumentet för 

hushållning med mark- och vattentillgångarna. 

Den kommunala översiktsplaneringen enligt 

Plan- och bygglagen (PBL) är bl a avsedd att 

tydliggöra de allmänna intressena. 

Riksintressen skall särskilt anges i 

översiktsplanen, liksom hur kommunen avser 

att skydda dessa. 

Miljömål 

Övergripande miljömål 

De övergripande nationella miljömålen 

avser i stora drag att skydda människors 

hälsa, bevara den biologiska mångfalden, 

hushålla med naturresurserna och skydda 

natur- och kulturlandskapet, liksom kulturarvet. 

Utifrån detta har sedan mer konkreta 

miljömål fastlagts, såväl på nationell som på 

regional nivå. 

Miljövårdsprogram för Skåne 

Länsstyrelserna i Skåne fastställde under 

1995 ett ”Miljövårdsprogram för Skåne”. 

Programmet är ett redskap och handlingsprogram 

för miljöarbetet inom samhällets alla 

sektorer. Det beskriver miljötillståndet i Skåne 

och redovisar tydliga mål, som måste 

uppfyllas. De regionala miljömålen utgår från 

de nationella, men är anpassade till skånska 

förhållanden. 

Kommunens miljövårdsprogram 

Miljövårdsprogrammet är kommunens 

utvecklingsprogram inom miljö- och naturvårdsområdet. 

Utgående från nationella och 

regionala mål fastlägger programmet 

kommunens mål inom olika områden. 

Programmet tar också upp vissa problemområden 

(projekt). Programmet redovisar 

åtgärder och kostnader för projekten, 

så att uppsatta miljömål kan nås. Det kan 

också resultera i att kommunens mål ändras. 

Agenda 21 

Agenda 21 är ett handlingsprogram, som 

antogs 1992 i Rio de Janeiro, vid FN:s 

konferens om miljö och utveckling. Agendan 



13

ställer upp mål och riktlinjer för att uppnå en 

hållbar utveckling i världen. Målsättningarna 

innebär bland annat, att fattigdomen skall 

utrotas, människors hälsa skall skyddas, barn, 

ungdomar och kvinnor skall få en rättvis 

behandling och chans till utveckling, och hoten 

mot miljön skall undanröjas. 

Handlingsprogrammet är långsiktigt och 

sträcker sig in i det 21:a århundradet. 

Agenda 21 i Burlöv 

Kommunfullmäktige beslutade den 18 

oktober 1993 att anta en lokal agenda 21 för 

Burlövs kommun. Fyra etapper föreslogs och 

i juni 1997 avslutades den andra. Denna 

innebar en kunskapsuppbyggnad i 

studiecirkelform, där teman som biologisk 

mångfald, hushållens avfall och arbetet med 

översiktsplanen togs upp. Etapp tre påbörjas 

under vintern -98. Den kommer att behandla 

kommunens olika roller som bland annat 

planerare, tillsynsmyndighet, producent och 

förvaltare. 

Kommunen deltar också i ett arbete om 

miljöledningssystem, EMAS (Environmental 

Management and Audit Scheme), tillsammans 

med ett tiotal kommuner i sydvästra Skåne. 

Utgångspunkter för trafikutvecklingen 

Den allmänna trafikpolitiska inriktning som 

riksdagen lade fram 1988 ligger till grund för 

utvecklingen av det nationella transportsystemet. 

Inriktningen består av fem 

delmål: tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god 

miljö och regional balans. 

Utgångspunkten för att skapa ett miljöanpassat 

transportsystem är en långsiktigt 

hållbar utveckling för natur och miljö. En 

överföring av person- och godstransporter till 

järnväg från andra trafikslag bidrar till 

minskade luftföroreningar och ökad säkerhet. 

Vidare har järnvägstrafiken hög kapacitet i 

förhållande till dess markanspråk. 

Regeringen har nyligen lagt fram en ny 

trafikpolitisk proposition ”Transportpolitik för 


14 

en hållbar utveckling” (1997/98:56). Det 

övergripande målet för transportpolitiken skall 

vara att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar 

transportförsörjning för medborgarna och 

näringslivet i hela landet. Delmålen behandlar 

tillgängligt transportsystem, hög 

transportkvalitet, säker trafik, god miljö och 

positiv regional utveckling. Exempel på 

etappmål är miljömål om luftutsläpp, 

trafiksäkerhetsmål om olyckor samt kvalitetsmål 

om godstransporter på järnvägen. 

Övergripande trafiksäkerhetsmål 

Riksdagen antog 1982 övergripande nationella 

mål för trafiksäkerheten. Dessa har 

sedan bekräftats i trafikpolitiska beslut 1988 

och 1993. De övergripande målen innebär, att 

det totala antalet dödade och skadade i 

trafiken, liksom risken för samtliga 

trafikantkategorier, fortlöpande skall minska. 

Risken skall i högre grad minskas för 

oskyddade trafikanter än för skyddade, och 

barnen skall särskilt beaktas. 

Ett långtgående nationellt mål – nollvisionen 

– innebär att ingen i framtiden skall riskera att 

dödas eller skadas svårt i trafiken. Som ett 

etappmål för att uppnå detta, har 

myndigheterna sedan 1993 arbetat för att 

reducera antalet dödsfall med 40 procent och 

antalet skador med 17 procent fram till år 

2000. 

Överenskommelse mellan Burlövs kommun 

och trafikverken 

Inom kommunen finns ett antal större väg- 

och järnvägsobjekt av hög nationell prioritet. 

Yttre Ringvägen kring Malmö finns redovisad 

i Vägverkets Nationella plan för åren 1994- 

2003. De aktuella järnvägsobjekt, som ingår i 

Södra stambanan, redovisas i förslag till Banverkets 

Stomnätsplan 1998-2007. 

En överenskommelse träffades den 13 

december 1996 mellan Burlövs kommun, 

Banverket och Vägverket. Syftet var att få 

fram en helhetslösning, som upprätthåller ett

a boende inom kommunen, samtidigt som 

en utbyggnad av den statliga infrastrukturen 

medges. 

I överenskommelsen ingår en rad åtgärder 

för att förbättra trafiksituationen samt miljö- 

och bullerskyddsåtgärder i anslutning till vägar 

och järnvägar, i utbyte mot att kommunen 

accepterar att Yttre Ringvägen byggs och att 

mark reserveras för ett tredje och fjärde spår 

längs stambanan genom Åkarp och Arlöv. 

Yttre Godsbanan har diskuterats under en 

tid; denna del ingår inte i överenskommelsen. 

Grundtanken är att godstrafiken skall ledas på 

ett nytt spår utanför samhällena. Till 

godsbanan har också tanken på en ny 

riksbangård kopplats. En lokalisering till 

trakten kring Eslöv har förordats av 

Banverket. Arbetet med Yttre Godsbanan har 

delats upp i två delar, den norra delen Eslöv– 

Arlöv och den södra delen, öster om Malmö. 

Burlövs kommuns inställning är att en fullt 

utbyggd Yttre Godsbana, som den har 

skisserats med både en norra och en södra 

del, är helt otänkbar om rangering av godset 

fortfarande sker på Malmö rangerbangård 



15


16 

5. Översiktsplanens övergripande 

mål 

I detta avsnitt redovisas viktiga strukturfrågor i översiktsplanen. 

Visioner, mål och strategier 

Samhällsbyggandet är en ständigt pågående 

process, där många små delbeslut 

långsiktigt skall medverka till en positiv 

utveckling av kommunen. Att lyfta fram och 

tydliggöra visionerna och de långsiktiga målen 

för planering och byggande är en av 

översiktsplanens grundläggande uppgifter. 

Med utgångspunkt från de politiska 

riktlinjerna redovisas de övergripande målen i 

planeringen samt olika strategier för hur de 

skall kunna uppnås. 

Struktur - bebyggelse - landskap 

• En robust och långsiktigt hållbar 

bebyggelsestruktur anpassad till 

landskapets förutsättningar utvecklas. 

Strategin är 

• att koncentrera bostadsutbyggnaden till 

nuvarande tätorter för optimalt utnyttjande 

av utbyggda service- och försörjningssystem, 

• att koncentrera utbyggnaden av nya 

verksamheter till kommunens södra del, 

• att bevara det öppna landskapets karaktärsdrag 

med bibehållande av de öppna 

stråken mellan tätorterna, 

• att infrastrukturutbyggnadens negativa 

påverkan på landskapet och miljön skall 

mildras genom särskilda åtgärder. 

Bebyggelse - samhälle 

• En bebyggelse med måttfull skala 

och täthet skapas, med omsorgsfull 

och historiskt förankrad arkitektur 

och med det gröna integrerat i bebyggelsen. 

• Integration av stadsbebyggelsens 

funktioner, boende – arbetsliv – 

service – kultur och fritid möjliggörs. 

• Bebyggelsens och orternas kvaliteter 

och särdrag bevaras och utvecklas. 

Strategin är 

• att bevara och utveckla Arlövs identitet 

med rötter i brukssamhället och med 

omsorg om den äldre bebyggelsens 

speciella karaktärsdrag och formspråk, 

• att bevara och utveckla Åkarps karaktär 

av stationssamhälle med småhusbebyggelse 

i parkmiljö, 

• att bevara och förnya Lundavägens allé 

som en sammanbindande kulturhistorisk 

länk mellan Arlöv och Åkarp.

Boendemiljö 

• En god boendemiljö skall erbjudas 

kommunens invånare. 

Strategin är 

• att utveckla grönstrukturen inom och 

mellan tätorterna, 

• att återskapa tätortsnära rekreationsområden, 

• att genomföra utbyggnaden av miljöprioriterade 

genomfarter i tätorterna, 

• att inom tätorterna, i anslutning till de 

omgivande trafiklederna och de korsande 

järnvägarna, genomföra miljöförbättrande 

åtgärder, 

• att minska trafikbarriärerna, såväl inom 

tätorterna som mot omgivningen. 

Mer detaljerade mål inom olika sektorer 

redovisas i de följande avsnitten. 



17


18 

6. Befolkning och boendemiljö 

Följande kapitel redovisar befolkningsutvecklingen och de sociala förhållandena i kommunen. 

Segregationsfrågor och kulturell mångfald diskuteras. 

Mål 

• Planeringsberedskap för en befolkningsökning 

till ca 15 500 invånare 

år 2005. 

• Befolkningen skall öka i lugn takt, 

som ger optimalt utnyttjande av 

gjorda investeringar och serviceresurser. 

• En långsiktigt rimlig utbyggnadstakt 

med hänsyn till social 

miljö, utglesningseffekter och kommunens 

begränsade utbyggnadsmöjligheter. 

Befolkningsutveckling 

Kommunen expanderade kraftigt under 

1960- och 70-talen, med en relativt ung 

befolkningsstruktur som följd. Vid årsskiftet 

1996-97 uppgick kommunens befolkning till 

14 669 personer, fördelade på 61 procent 

boende i Arlöv och 37 procent i Åkarp. 

Figur 1. Befolkning i 5-årsklasser 

Ålder 

90-94 

75-79 

60-64 

45-49 

30-34 

15-19 

0-4 

Kvinnor 

Män 

0 200 400 

Antal 

600 800 

Under de senaste tio åren har befolkningen 

i Burlöv ökat med 355 personer eller i 

medeltal drygt 30 personer per år. 

Födelsetalen har under dessa år varit förhållandevis 

höga, men har sjunkit kraftigt de 

senaste åren i Burlöv liksom i övriga landet. 

Figur 2. Befolkningsutveckling från 1960 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

Antal 

0 

1960 

1965 

1970 

1975 

1980 

En befolkningsprognos räknas årligen fram 

i kommunen, baserad på planerat bostadsbyggande. 

Som ett underlag till översiktsplanen 

har en prognos med tre olika 

alternativ tagits fram: 

• Ett nollalternativ då befolkningen förblir 

konstant till år 2005, 

• ett alternativ som motsvarar den årliga 

befolkningsprognosen och 

• ett alternativ då kommunen beräknas ha 

16 000 invånare år 2005. 

I alla tre alternativen har fruktsamheten 

antagits förbli relativt låg 1997 för att därefter 

stiga under åren 2003-2016. Flyttningsnettot i 

de tre alternativen har antagits i medeltal bli: 

1985 

1990 

1995 

År 

Arlöv 

Åkarp 

Kommunen

Nollalternativ -5/år 

Prognos 1997 +60 /år 

16 000 inv år 2005 +120/år 

Nuvarande trend i befolkningsutvecklingen 

beräknas fortsätta även de närmaste åren. Det 

innebär minskande antal barn i förskoleåldern 

medan antalet skolbarn och ungdomar 

beräknas öka. Antalet pensionärer förväntas 

öka fram till år 2005. 

Invandrare 

Burlöv har en stor andel invandrare, 20 

procent av befolkningen har invandrarbakgrund. 

Större delen av dessa bor i Arlöv; ca 

33 procent av Arlövs befolkning har invandrarbakgrund. 

Majoriteten, 71 procent, av kommuninvånarna 

med utländsk bakgrund kommer från 

europeiska länder. Ungefär 21 procent 

kommer från Asien. 

Sociala förhållanden 

Miljonprogrammets bostäder 

Burlövs kommun präglas i hög grad av 

1960- och 70-talens urbanisering. Under 

miljonprogrammets dagar, i slutet av 60- och 

början av 70-talet, byggdes flerbostadshusområdena 

Svenshög och Elisetorp i 

Arlöv. Dessa motsvarar de områden som 

växte fram i Malmö och i övriga landet under 

tidsperioden. Åkarp byggdes till stor del ut 

under 1970-talet, med småhus och radhus. 

Småhusområden av det slaget tillkom delvis 

som en reaktion mot de storskaliga 

flerbostadshusområdena, som var det tidiga 

miljonprogrammets produkter. 

De två tätorterna i kommunen hade redan 

tidigare olika karaktär, och genom de olika 

utbyggnadsinriktningarna förstärktes 

skillnaderna dem emellan ytterligare. Arlöv 

utvecklades till ett industrisamhälle med 

flerbostadshus och arbetsplatser, och 

stationssamhället Åkarp till en villaort. 

Den sociala strukturen är i huvudsak 

identisk med Malmös, med undantag av 

åldersstrukturen, där Burlöv i princip överensstämmer 

med övriga kranskommuner. 

Utmärkande för miljonprogrammets stora 

bostadsområden i allmännyttans regi, här 

likväl som i andra kommuner, har varit hög 

omflyttning, stor andel socialbidragstagare, 

hög andel ensamstående föräldrar och stor 

andel invandrare. 

Genomslagskraften från dessa bostadsområden 

blir stor i en liten kommun som 

Burlöv, varför ytterligare segregationstendenser 

vore mycket allvarliga för Burlöv. 

Mångkultur och segregation 

Burlöv är en invandrartät kommun med en 

hög andel invånare med utländsk bakgrund i 

jämförelse med länet och riket som 

helhet. Det mångkulturella samhället har 

många positiva aspekter, men dessa kommer 

även att kräva insatser från kommunen för att 

förbli positiva. 

Kommunen har på många sätt varit föregångare, 

när det gäller mottagande och 

integrering av invandrare och flyktingar. Olika 

insatser har ökat integrationen och medfört, 

att det i kommunen inte finns några öppna 

motsättningar mellan olika invandrargrupper 

eller mellan svenskar och invandrare. 

Den tidiga invandrargruppen, de så kallade 

arbetskraftsinvandrarna, börjar bli äldre. 

Många av dem uppbär ålderspension sedan 

flera år, och inom kort kommer det att finnas 

en stor grupp invandrarpensionärer i 

kommunen. De friska äldre behöver mötesplatser, 

där de kan träffa andra äldre som inte 

har svenska som modersmål. Gamla, som 

lever isolerat, blir oftare sjuka och är då i 

behov av fler insatser från samhällets sida. 

Äldreomsorgen måste planera för ett 

mottagande av de äldre invandrarna genom att 

anställa personal med kulturkompetens. 



19

Arbetslösheten bland invandrarna i 

kommunen är ett annat problem. Integrering 

av invandrare sker bl a genom arbetslivet, och 

har betydelse inte enbart för den 

förvärvsarbetande utan för hela familjen. Att 

erhålla en praktikplats i anslutning till 

svenskundervisningen är ett steg i riktning mot 

det svenska arbetslivet. 

Kommuninvånarnas hälsa 

I kommunen finns geografiska och sociala 

skillnader vad gäller invånarnas hälsa. I 

jämförelse med genomsnittet för länet och 

riket som helhet är Burlövsinvånarnas hälsa 

över lag något sämre; ändå lever man lite 

längre i Burlöv än i övriga landet. 

Människors levnadsvillkor har stor betydelse 

för hur man mår. Försvårande levnadsvillkor 

kan t ex vara dåliga bostäder, 

arbetslöshet och social utslagning. Kommunen, 

försäkringskassan och landstinget 

arbetar gemensamt med att förbättra invånarnas 

hälsa, bl a genom Hälsorådet. 

Kommunen eftersträvar att 

• motverka segregation i nybyggnation, 

• skapa närhet till grönyta för alla boende, 

vilket är hälsobefrämjande och möjliggör 

spontan utevistelse och naturupplevelser, 

• få tätortskärnorna att fungera som mötesplatser 

och träffpunkter för alla, vilket 

motverkar otrygghetskänsla och risk för 

överfall, 

• ha ett rikligt utbud av servicefunktioner 

inom befintliga och planerade områden, 

vilket är av stor vikt för de äldre och 

handikappade, 


20 

• göra kommunen tillgänglig för alla invånare 

genom goda kommunikationer, 

gatumiljöer etc, 

• underlätta för de äldre att kunna bo kvar i 

sina närområden, 

• genom olika insatser ge invandrare 

möjlighet till inträde i arbetslivet, 

• minska omflyttningen i 70-talets bostadsområden. 

Riktlinjer 

• Boendemiljön i Burlövs kommun kan 

förbättras genom en rad olika åtgärder. I 

en utpräglad urban miljö är det viktigt att 

satsa på den tätortsnära rekreationen och 

ta fasta på det grönas betydelse för 

människors välbefinnande. En upprustning 

av Svenshögsparken är ett konkret förslag 

i denna riktning. 

• Det är dessutom viktigt att se till att 

trafikmiljön inom tätorterna är anpassad till 

de boende i första hand. Bykärnorna skall 

inte vara hårt belastade trafikmiljöer. 

Kommunen fortsätter sitt arbete med 

miljöprioriterade genomfarter. Även andra 

åtgärder kommer att behövas, t ex sänkt 

hastighet, fasadåtgärder, genomfartsförbud 

för tung trafik och andra försiktighetsmått. 

• Som boende ställer man olika krav vid 

olika skeden i livet, inte bara på själva 

bostaden utan också på miljön runt om. 

Sociala mötesplatser har därför stor betydelse 

liksom platser för att utöva kultur 

och sport.

7. Bostäder 

I följande kapitel redovisas hur kommunens bostadsbestånd ser ut, och analys ges av 

framtida behov och förslag inför framtiden. Förtätningsmöjligheter och utbyggnadsområden 

redovisas, liksom strategier för utformning av dessa. 

Mål 

• Goda bostäder skall erbjudas till 

rimliga kostnader. 

• Vid planering av nya bostäder skall 

en allsidig och varierad bostadsbebyggelse 

eftersträvas, vad avser 

upplåtelseformer och storlekar. 

Lägenhetsbestånd 

År 1990 fanns totalt 6 391 bostäder i 

Burlövs kommun (FoB 90). Av dessa var 40 

procent småhus och 60 procent lägenheter i 

flerbostadshus. I Arlöv domineras 

bebyggelsen av flerbostadshus, och Åkarp 

består nästan uteslutande av småhus. 

Tabell 1. Bostadsbeståndet i de båda tätorterna (FoB 

90) 

Arlöv Åkarp Burlövs 


Hustyp Anta 

l 

% Antal % Antal % 

Småhus 854 20 1580 82 2518 40 

Flerbostadshus 3506 80 343 18 3873 60 

Totalt antal lägenheter 

4360 1923 6391 

Den vanligaste bostadsstorleken i Burlöv 

är tre rum och kök. I Arlöv utgör tvåor och 

treor över 60 procent av beståndet. Åkarp 

domineras av bostäder med fler än 4 rum och 

kök (79 procent av lägenheterna). 

2 rum o kök 1117 27 106 6 1236 20 

3 rum o kök 1553 37 225 12 1803 29 

4 rum o kök 761 18 436 23 1227 20 

5+ rum o kök 440 10 1078 56 1552 24 

Det allmännyttiga bostadsföretaget äger 33 

procent av bostäderna i kommunen, vilket är 

den högsta andelen i regionen. I Arlöv ägs 

nästan hälften av bostäderna av allmännyttan. 

Tabell 3. Bostädernas ägoförhållande (FoB 90). 



Ägare Anta 

l 

% Antal % Antal % 

Allmännyttigt 

bostadsföretag 

1931 44 206 11 2137 33 

Bostadsrättsförening 

1031 24 163 9 1194 19 

Enskild person 972 22 1517 79 2581 40 

Övriga 103 2 26 1 139 2 

Uppgift saknas 323 7 11 0,5 340 5 

Totalt antal lägenheter 

4360 1923 6391 

En stor del av lägenheterna i flerbostadshus 

hade hiss vid Folk- och bostadsräkningen 

1990, nästan 60 %. Största delen av dessa 

finns i Arlöv. 

Tabell 4. Hiss i flerbostadshus (FoB 90) 

Hiss i fler- 



Anta % Anta % Anta % 

Tabell 2. Lägenhetsfördelningen (FoB 90). 

bostadshus 

Hiss finns 

l 

2287 65 

l 

19 5 

l 

2306 59 

Arlöv Åkarp Burlövs Hiss saknas 1029 29 289 84 1339 34 

kommun Uppg sak- 190 5 35 10 228 6 

Antal rum Anta % Antal % Antal % nas 

l 

Totalt 3506 343 3873 

-1 rum o kök 322 8 30 2 353 6 

______________________________________________________________Översiktsplan 


1998 Burlövs 

21

Ny bostadsbebyggelse föreslås inom 

följande områden: 

Tabell 5. Planerat bostadsbyggande 

Antal lägenheter per period 

Område Inom tio år På längre 

sikt 

Arlöv 

Herman Gotthard 140 

Pilevallen 90 

Norr Dalbyvägen 75 

Wennerts väg Utredningsområde 

Åkarp 

Dalslund öster 220 

Lyckö gård 75 

Övrigt 

Burlövs Egnahem 40 

Sege by 80 

Summa 525 195 


22 

Riktlinjer 

• Ny bostadsbebyggelse med tillhörande 

bostadsnära rekreationsområden skall i 

första hand tillkomma genom varsam 

utbyggnad i och i anslutning till de befintliga 

tätorterna. Med hänsyn till den begränsade 

marktillgången skall därför bostadsutbyggnad 

prioriteras framför annan 

markanvändning inom tätorterna. 

• Befolkningsutvecklingen är knuten till 

nyproduktionen av bostäder. Om befolkningen 

skall kunna öka till ca 15.500 

invånare år 2005, krävs ett tillskott av ca 

445 bostäder under åren 1997 - 2005. 

• Föreslagen ny bostadsbebyggelse redovisas 

i tabell 5 och på karta 1. 

• Inom den nordvästra delen av Arlöv 

föreslås en successiv förnyelse med utbyggnad 

av ny bostadsbebyggelse omfattande 

ca 300 lägenheter. En utredning 

av förutsättningarna för bostadsutbyggnad 

inom området vid Wennerts väg bör 

prioriteras. 

• Planerad bostadsbebyggelse vid Lyckö 

gård och Sege by skall föregås av en 

riskanalys.

8. Näringsliv och arbetsmarknad 

I följande kapitel beskrivs näringslivet inom kommunen. Antalet sysselsatta redovisas liksom 

antalet arbetstillfällen. Vidare redovisas förslag inför framtiden. 

Mål 

• Burlövs kommun skall ha god planberedskap 

inför framtida efterfrågan 

på mark för verksamheter, 

samt verka för att behålla den lilla 

kommunens korta beslutsvägar. 

• Verksamhetsområden skall i huvudsak 

planeras i kommunens södra 

del. 

• Den goda balansen mellan bostäder 

och arbetsplatser skall bibehållas. 

• Miljövänliga verksamheter kan integreras 

med bostadsbebyggelsen i 

tätorterna. 

Verksamheter 

Arlöv har en lång tradition som industriort. 

Redan 1869 anlades sockerbruket, vilket 

kom att utgöra kärnan i industrisamhället 

Arlöv. Näringslivet i Burlöv är mycket 

differentierat med tillverkning och handel som 

de största branscherna. Här finns en blandning 

av stora företag som Arlövs Sockerbruk och 

Nordsjö AB och en mängd mindre företag i 

industribyar i främst Arlöv. I kommunens 

södra del ligger de nya verksamhetsområdena 

Stora Bernstorp och Flansbjer på ömse sidor 

av riksväg 11. 

Försäljningen av mark varierar mycket i 

tiden, vilket gör det svårt att beräkna det 

framtida behovet. Efterfrågan på mark i 

Burlöv beror i huvudsak av Malmö–Lundregionens 

utveckling och på de övriga kommunernas 

möjlighet att tillgodose efterfrågan 

på industrimark. Med tanke på den 

förväntade effekten av Öresundsförbindelsen, 

kan Bernstorps/Flansbjersområdet bli ett 

attraktivt och efterfrågat verksamhetsområde. 

För närvarande finns en god planberedskap, 

och en detaljplanläggning av Bernstorps 

östra delar, etapp II, har påbörjats. 

Arbetstillfällen och sysselsättning 

I kommunen finns ungefär 6100 arbetstillfällen 

och 6200 förvärvsarbetande. De 

flesta arbetena finns inom tillverkning, handel 

och kommunikationer samt vård och omsorg. 

De största arbetsplatserna är förutom 

kommunen, Danisco Sugar AB med Arlövs 

sockerbruk, Akzo Nobel Industrial Coatings 

med Nordsjö AB och Pulverfabriken, ICAhandlarna 

Syd AB och KF stormarknader 

AB. 

Falkeskogs industribyggnad 

Pendling 

Burlöv avviker markant från övriga 

kranskommuner så tillvida att det i kommunen 

finns ett stort antal arbetstillfällen, främst inom 

industrin. 



23

Enligt Statistiska centralbyråns senaste 

räkning 1995 pendlade 3888 personer in från 

övriga kommuner i tidigare Malmöhus län till 

Burlövs kommun, och 4076 personer 

pendlade ut. Nettopendlingen uppgick alltså 

till -188 personer. 


24 

Riktlinjer 

• Utbyggnaden av verksamhetsområden 

koncentreras till fortsatt utbyggnad av St 

Bernstorps/Flansbjersområdet. Området 

är beläget på ömse sidor av riksväg 11 och 

i direkt anslutning till Yttre Ringvägen. 

• Planerade verksamhetsområden skall i 

första hand tillgodose nybyggnadsbehovet 

för i kommunen redan etablerade företag, 

men även öppna möjligheter för nya 

företag att etablera sig. 

• Verksamhetsområdena i anslutning till väg 

11 och Yttre Ringvägen skall i första hand 

nyttjas för personalintensiva verksamheter. 

Byggnaderna skall utformas med stor 

arkitektonisk omsorg för att därmed ge 

området en miljömässigt god utformning.



25


26 

9. Handel, service och omsorg 

I kapitlet redovisas det samlade serviceutbudet i kommunen, såväl kommersiellt som 

kulturellt och socialt. Vidare redovisas verksamheternas kapacitet och behov, liksom 

kommunens målsättningar. 

Mål 

• Kommuninvånarna skall kunna erbjudas 

god vård och omsorg, bra 

utbildning, goda möjligheter till 

kultur- och fritidsaktiviteter samt 

kommersiell service. 

Kommersiell service 

Det kommersiella serviceutbudet inom 

kommunen är stort. Närmaste större handelscentrum 

utanför kommunen är Malmö och 

Lunds centrum, stormarknaderna Jägersro 

Center och Mobilia i Malmö samt Center Syd 

i Löddeköpinge. 

Burlöv Center 

Den huvudsakliga kommersiella servicen 

inom kommunen är koncentrerad till 

stormarknaden Burlöv Center. Köpcentret 

ligger i den norra delen av Arlöv, mellan 

Lundavägen och Södra stambanan. Här finns 

ett stort serviceutbud med bland annat 

stormarknad, apotek, systembolag, klädesbutiker, 

skobutik, bokhandel etc. 

Burlövs Center anlades i början av 1970talet 

och har sedan dess fått en allt mer 

betydande roll som kommunens kommersiella 

centrum. 

Arlöv 

Servicefunktionerna i Arlöv koncentreras 

till området kring korsningen Lundavägen– 

Dalbyvägen. Här finns flera banker, ett 

postkontor och diverse detaljhandelsbutiker. 

Det finns en medelstor och flera mindre 

livsmedelsbutiker i Arlöv. Servicebutiker finns 

även i vissa bostadsområden. Bensinstationer 

med livsmedelsförsäljning finns också, liksom 

ett antal restauranger av olika slag. Ett 

konditori finns i tätorten och ett sommarcafé 

drivs vid Kronetorps mölla. 

Åkarp 

I Åkarps centrum finns post och bank samt 

en dagligvarubutik. Inom tätorten finns ännu 

en dagligvarubutik, en bensinstation, en 

cykelverkstad samt ett par kiosker, restauranger 

och ett konditori. 

Kultur och fritid 

Kulturell verksamhet 

Den allmänkulturella verksamheten är i 

huvudsak förlagd till Kronetorps mölla och 

Arlövs teater. Verksamheten omfattar utställningar, 

olika kulturarrangemang, ansvar 

för kulturminnesvård och turistinformation. 

Kommunen har ansvar för museiverksamheten 

vid Repslageriet och Kronetorps mölla. 

Kulturverksamhet bedrivs också av 

studieförbund och föreningar. 

Huvudbiblioteket ligger i Arlöv, och en filial 

finns i Åkarp. Olika kulturarrangemang som 

författarbesök, temakvällar m m, anordnas vid 

biblioteken. 

Fritidsverksamhet 

Norr om Arlöv ligger Burlövsbadet, som 

drivs av kommunen. Verksamheten omfattar

simning, motion och friskvård. Där finns också 

en plaskbassäng för barn och ett café. 

Fritidsverksamhet för ungdomar bedrivs 

bland annat på Åkarps fritidsgård. Under 

skolloven finns också verksamhet vid 

Glimminge plantering på Bjärehalvön. 

Idrottsplatser och tennisbanor finns i såväl 

Åkarp som Arlöv. Gymnastiksalar och 

idrottshallar i anslutning till skolorna upplåts 

för allmän idrottsverksamhet. Därutöver finns 

allmänna lokaler, som upplåts för 

föreningsaktiviteter, fester och liknande. 

Föreningslivet i kommunen är omfattande, 

med ett stort utbud av fritidsaktiviteter. Behov 

finns av ytterligare idrottslokaler, varav en 

idrottshall med internationella mått. 

Social service 

I centrala Arlöv finns Medborgarhuset med 

kommunens förvaltningar samt försäkringskassa, 

arbetsförmedling, polis och 

vårdcentral. 

Barnomsorg 

Barnomsorgen är väl utbyggd i kommunen 

och bedrivs i form av förskola, familjedaghem 

och öppen förskola. I Arlöv finns tio förskolor 

och i Åkarp fyra. Familjedaghem och öppen 

förskola finns i varje kommundel. Inom 

kommunen finns dessutom tre förskolor med 

annan huvudman än kommunen. 

Skolbarnomsorgen bedrivs i form av integrerad 

verksamhet vid skolor med elever i 

årskurs 1-3. På tre platser inom kommunen 

bedrivs öppen fritidsverksamhet på 

eftermiddagar för barn mellan 10 och 12 år. 

Behovet av barnomsorg och skolbarnsomsorg 

kommer att minska, då antalet 

barn i lägre åldrar minskar. 

I östra Arlöv finns idag en överkapacitet 

på förskoleplatser, varför ett antal enheter 

kommer att läggas ner. Behovet av förskoleplatser 

i västra Arlöv bör särskilt studeras. 

Utbildning 

Grundskolan är väl utbyggd med ett flertal 

skolor i respektive tätort. I Arlöv finns fyra 

skolor, varav en med högstadium och 

vuxenutbildning. I Arlöv finns också 

musikskola och AV-central. I Åkarp finns 

fyra skolor, varav en med högstadium. 

Den gymnasiala utbildningen för kommunens 

elever är i huvudsak förlagd till 

Malmö och Lund. Gymnasial utbildning i form 

av individuellt program samt vuxenutbildning 

finns inom gymnasieenheten/KOMVUX i 

Arlöv samt vid Hvilans folkhögskola. 

Antalet elever i grundskolan ökar, och 

kapacitetsbrist kommer i framtiden att uppstå, 

främst i västra Arlöv. Behov finns av en ny 

och större skola i området. Övriga skolor 

kommer genom om- och tillbyggnad att kunna 

tillgodose verksamhetens behov. 

Vård och äldreomsorg 

I Arlöv finns vårdcentral med distriktsläkarmottagning, 

mödravårdscentral, apotek 

m m, samt folktandvård. I Åkarp finns en 

distriktssköterskemottagning. 

Inom kommunen finns olika vårdformer för 

äldre såsom hemsjukvård och hemtjänst och 

särskilda boendeformer 

Fram till år 2005 kommer antalet äldre i 

kommunen att öka med 500 personer, varav 

115 personer är 80 år och äldre. Det kommer 

att innebära en ökad efterfrågan på särskilda 

boendeformer med ökade sjukvårdsinsatser 

och på boendeformer med psykiatrisk 

inriktning. Behovet av kollektivt boende för 

äldre med normalt åldrande bör på sikt 

tillgodoses genom någon form av 

seniorboende inom kommunen. 



27

Riktlinjer 

• Nordvästra Arlöv förstärks med ny skola 

och en idrottshall. 

• Satsning på attraktiva och gröna närmiljöer 

kring skolor, förskolor och kultur- och 

fritidsanläggningar 

• Miljön kring Kronetorps mölla vidareutvecklas 

på ett varsamt sätt. Ett allmänkulturellt 

centrum skapas vid möllan. 

• Ett kommun- och industrimuseum, som 

belyser kommunens historia, byggs upp i 

Arlöv. 

• Utredningen om området kring Burlöv 

Center fortsätter. 


28

10. Grönstruktur och naturområden 

I följande kapitel redovisas områden av intresse för naturvården, ekologiskt särskilt känsliga 

områden och rekreationsområden. Vidare redovisas de areella näringarna inom kommunen. 

Mål 

• Stor vikt skall läggas vid att utveckla 

en bättre och grönare närmiljö 

och att skapa tätortsnära rekreationsområden 

för boende i 

Burlöv. 

• Områden, som är av intresse för 

naturvård, kulturvård, rekreation 

och friluftsliv, skall bevaras för 

framtiden. 

Bakgrund 

Enligt naturresurslagen (NRL) skall ”mark- 

och vattenområden som har betydelse från 

allmän synpunkt på grund av områdenas 

natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till 

friluftslivet så långt möjligt skyddas mot 

åtgärder som påtagligt kan skada natur- och 

kulturmiljön. Behovet av grönområden i 

tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt 

beaktas.” 

Biotopskydd 

Enligt NRL får ”arbetsföretag som kan 

skada naturmiljön, inte utföras inom sådana 

mindre mark- eller vattenområden (biotoper), 

som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur- 

eller växtarter eller som annars är särskilt 

skyddsvärda.” Biotoperna kan bestå av alléer, 

källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, 

pilevallar, småvatten och våtmarker, 

stenmurar och åkerholmar. 

Grönområdenas värde 

Grönområden, parker och vattenmiljöer 

inom tätorten eller i dess närhet är värdefulla 

och ändliga resurser, som bör beaktas vid 

kommunernas planering. Under senare år har 

forskning kring grönområdenas betydelse i 

kommunen visat, att de gröna inslagen fyller 

en viktig funktion för såväl människor som 

växter och djur. Grönområdena har stor 

betydelse för bevarandet av den biologiska 

mångfalden, för rekreation, som stadsbyggnadselement 

och för den kulturella 

identiteten och förståelsen för ortens historia. 

Kommunens naturvårdsplan 

En gemensam naturvårdsplan för Burlövs 

och Staffanstorps kommuner har upprättats, 

vilken antogs av kommunfullmäktige den 18 

mars 1996. Planen beskriver naturen inom 

kommunerna och redovisar vilka hot som 

föreligger. Den innehåller också förslag till 

åtgärder för bevarande och utveckling av 

naturvärdena. Naturvårdsplanen utgör ett 

långsiktigt handlingsprogram och 

planeringsunderlag vad gäller frågor som 

berör grönstrukturen inom och utanför 

tätorterna i kommunerna. 

Tätort och landsbygd 

Stad och land är beroende av varandra, 

och det är av stor vikt att sambanden dem 

emellan stärks. Lokala kretslopp, som återför 

näringsämnena till marken, utgör en viktig del i 



29

processen, en ökning av andelen lokal 

livsmedelsproduktion en annan. 

Gröna korridorer 

Av stor betydelse är utvecklingen av gröna 

stråk eller korridorer, som sträcker sig från 

omlandet och in i tätorterna. Stråken fyller en 

viktig funktion för såväl rekreation som för 

biologisk mångfald. Effektiva grönstråk 

saknas i både Arlöv och Åkarp, men 

vattendrag och banvallar genom tätorterna 

utgör i viss mån ekologiska korridorer. 

I vissa fall kan alléer och pilevallar 

fungera som gröna korridorer, förutom att de 

har stor betydelse för stads- och landskapsbilden. 

I det annars trädfattiga landskap, som 

dominerar inom kommunen, utgör trädraderna 

de sista tillflyktsorterna för flera arter. 

Gränsen mellan stad och land 

Gränsområdet mellan tätorterna och 

landsbygden, den tätortsnära naturen, är av 

stor betydelse för rekreation och biologisk 

mångfald, liksom för stadsbilden. 

Inom kommunen finns stora områden med 

impedimentytor, banvallar och andra störda 

ytor som rivningstomter m m, som benämns 

ruderat mark. Dessa områden är viktiga för 

den biologiska mångfalden, då de har 

förutsättningar för speciella växt- och 

djurarter, vilka bara kan leva på den här typen 

av mark. 

Rekreation 

Tillgången till allemansrättslig mark är 

starkt begränsad inom kommunen och i hela 

sydvästra Skåne. Detta innebär att bristen på 

större rekreationsområden på sina ställen är 

stor. I Åkarp finns flera grönområden och 

parker i direkt anslutning till 

bostadsområdena, medan de boende i Arlöv 

har sämre tillgång till närliggande rekreationsområden. 

De områden som beskrivs 

nedan, är främst viktiga ur rekreationssynpunkt, 

men har som de flesta grönområden 

också betydelse för naturvården. 


30 

Granbacken 

Granbacken (1,5 ha) är ett parkområde 

beläget i den södra delen av Arlöv. Parken är 

kuperad och har höga träd, varför den också 

är viktig för stadsbilden. Området är 

betydelsefullt ur både rekreationssynpunkt 

och för den tätortsnära naturen i Arlöv. 

Spillepeng 

Spillepeng (27 ha i Burlöv, totalt 120 ha) 

är en före detta soptipp. Stiftelsen Spillepeng 

ansvarar för den mark, som efter avslutad 

avfallsdeponering omvandlats till 

fritidsområde. Området har höga botaniska 

värden med både insådda och spontant 

inkomna arter; faunan är för närvarande 

relativt fattig. Spillepeng är ett viktigt rekreationsområde. 

Det är lättillgängligt och 

erbjuder bland annat motionsslingor, vindskydd 

med grillplatser, en skjutbana och 

möjligheter till fågelskådning. Spillepeng 

planeras i framtiden få naturkaraktär med 

varierad topografi, skogsdungar, ängar, 

våtmarker och stränder. 

Sockerbruksparken 

Sockerbruksparken (3,5 ha) ligger i anslutning till 

sockerbruket i centrala Arlöv och fungerar som 

luftrenare och ”grön lunga” i tätorten. Parken är ett 

betydelsefullt rekreationsområde. Den utgör också ett 

värdefullt inslag i stadsbilden. I området finns en mindre 

damm, och utmed kanten rinner Kalinaån.

Stationsparken 

Stationsparken (1,5 ha) i Åkarp är en av 

kommunens mest tilltalande parkområden och 

är mycket viktig för stadsbilden. I parken finns 

en damm, anlagd på 1850-talet (se kapitel 

Vatten). Träden, främst lind och alm, 

planterades kring 1890. Den öppna 

vattenspegeln fyller en viktig funktion för 

fåglar, fladdermöss och insekter. Parkområdet 

är välbesökt och lättillgängligt framför allt för 

Åkarpsbor. En cykelväg ligger i anslutning till 

området, och i parken finns gångar och 

parkbänkar. Dalslundsskolan använder 

området i undervisningen. 

Svanetorps park 

Svanetorps park (2,5 ha) är ett parkområde 

i norra Åkarp med omväxlande öppna 

och slutna ytor. Parken innehåller flera gravhögar 

och en del högre träd, som är viktiga 

för stadsbilden. Området har stor betydelse 

för fågellivet, och insektslivet är tämligen rikt i 

ängsvegetationen vid gravhögarna. Parken har 

högt rekreationsvärde för de omkringboende. 

En tennisplan och en förskola ligger i området. 

Naturvård 

Flera av de grönområden och parker, som 

har betydelse för naturvården, fyller också en 

viss funktion ur rekreationssynpunkt. Nedan 

beskrivs områden, som främst har betydelse 

för naturvården. 

De flesta parker och grönområden inom 

tätorterna är extensivt skötta, och har ofta en 

något vildvuxen karaktär. 

Hotade arter 

Skåne är det landskap i landet, som innehåller 

flest växt- och djurarter. I Skåne finns 

också flertalet olika naturtyper i Sverige 

representerade. Trots detta är Skåne det 

landskap i Sverige, där den biologiska 

mångfalden har gått starkast tillbaka under 

1900-talet, och det landskap, där flest arter är 

utrotningshotade eller utdöda. 

Totalt är hittills femtiofem arter inom 

Burlövs kommun rödlistade, det vill säga 

hotade. Fem arter är sällsynta och trettiotvå 

arter hänsynskrävande. Det är ett övergripande 

nationellt miljömål att bevara den biologiska 

mångfalden, och det bör vara en 

kommunal angelägenhet att måna om de 

hotade arter, som finns inom kommunen. 

Ekologiskt särskilt känsliga områden 

Enligt naturresurslagen skall ekologiskt 

särskilt känsliga områden så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder, som kan skada naturmiljön. 

Inom Burlövs kommun finns ett antal 

områden, som bedöms som ekologiskt särskilt 

känsliga. De viktigaste områdena ur 

naturvårdssynpunkt är Tågarps hed och 

Bernstorps mosse. 

Tågarps hed 

Tågarps hed är en låglänt öppen strandäng 

på 12 ha, som utgör en rest av det kulturbeteslandskap, 

som förr var representativt 

för stora delar av Öresundskusten. Ängarna 

har troligen hävdats som betesmark sedan 

bronsåldern och är av stort kulturhistoriskt 

värde. Tågarps hed är även av stort värde för 

landskapsbilden. 

Området översvämmas årligen av havsvatten 

och utgörs delvis av fuktigare partier. 

Ett stort antal växt- och djurarter, framför allt 

sällsynt saltängsvegetation, fåglar och insekter, 

är beroende av att ängarna betas och 

översvämmas naturligt. Tågarps hed har 

tillsammans med Alnarps fälad en mycket stor 

ekologisk betydelse som mottagare och 

spridningskälla av arter till omgivande 

områden. 

Tågarps hed omfattas enligt naturvårdslagen 

av strandskydd. Länsstyrelsen har 

föreslagit, att området skall avsättas som 

naturvårdsområde. 



31

Bernstorps mosse 

Bernstorps mosse är ett 9 ha stort 

kalkrikkärr och ett av kommunens mest 

värdefulla och artrika naturområden. Området 

är svårframkomligt och rymmer ett par mindre 

öppna vattenområden. Kalkrikkärr som 

biotop är hotade i hela landet. 

Bernstorps mosse har mycket höga botaniska 

värden, med stor artrikedom och flera 

sällsynta växter. I området finns också en rik 

fauna med ett stort antal insektsarter. Mossen 

är även kulturhistoriskt intressant och har 

hävdats under mycket lång tid bland annat 

genom slåtter, bete och torvtäkt. Området är 

också av betydelse för landskapsbilden. 

Enligt beslut i kommunfullmäktige 1993 

skall Bernstorps mosse bevaras som 

kommunalt naturområde. En detaljplan har 

antagits över området, liksom en skötselplan. 

Förslag finns om restaurering av rikkärret. 

Vattenområden 

Inom kommunen har flera vattenområden 

bedömts som ekologiskt särskilt känsliga. 

Dessa ingår i landsbygdens och tätorternas 

grönstruktur och utgör viktiga ekologiska 

korridorer. För beskrivning av vattenområdena 

(se kapitel Vatten). 

Betydelsefulla grönområden 

Kronetorps park 

Kronetorps park (6,5 ha) ligger i det 

öppna stråket mellan Arlöv och Åkarp och är 

av riksintresse för kulturminnesvården. Parken 

har en vildvuxen karaktär med höga träd, 

vilket gör att den har mycket stor betydelse 

för landskapsbilden. Området spelar också en 

viktig roll som spridningskälla och 

naturområde i ett annars artfattigt landskap. 

Flora och fauna är rika, med bland annat 

orkidéer. Parken används som 

rekreationsområde och nås via strövstigar och 

en intilliggande cykelväg. 


32 

Fruktodlingen 

Fruktodlingen (3,5 ha) i västra delen av 

Åkarp består av övergivna vildvuxna fruktträdgårdar 

och ett bestånd av höga popplar, 

vilket gör att området har betydelse för 

stadsbilden. Området har också stor ekologisk 

betydelse som spridningskälla och som 

reträttplats för djur och växter. Fruktträdgårdarna 

nyttjas också för lek och rekreation. 

Karstorpsparken 

Karstorpsparken (2 ha) omger den avlånga 

Karstorpsdammen. Parken och 

dammen har stor ekologisk betydelse för den 

tätortsnära naturen i nordvästra Åkarp. 

Vegetationen är artrik och frodig, och faunan 

är rik, både vad gäller fåglar och insekter. 

Banvallen utmed Staffanstorpsbanan 

Banvallen fyller en stor ekologisk funktion 

som spridningskälla och spridningskorridor för 

både flora och fauna. Floran är artrik och 

innehåller sällsynta torrängsväxter. I det fall 

järnvägen åter tas i bruk, kommer flera arter 

att försvinna från området. 

Villa Backens park 

Villa Backens park (2,5 ha) består till 

större delen av vildvuxen terräng med höga 

träd av betydelse för stadsbilden. Förhistoriska 

fynd i form av gravplatser och 

boplatser har gjorts i området. Parken har 

stor betydelse för fågellivet, och floran är 

artrik. 

Arlövgårdens park 

Arlövgårdens park (3 ha) fyller en viktig 

funktion som refugie och spridningskälla för 

den tätortsnära naturen. Området är viktigt för 

landskapsbilden, med höga träd som bryter 

slättlandskapet. Parken har stor betydelse för 

fältvilt och fåglar och har även ett visst 

rekreationsvärde.

Helenelunds park 

Helenelunds park (1,5 ha) ligger strax 

öster om Arlövs samhälle, i närheten av 

Kronetorps mölla. De höga träden bryter av 

jordbrukets slättlandskap och har tillsammans 

med möllan stor betydelse för stads- och 

landskapsbilden. Området används som 

hinderbana av ridskolan. 

Grönstråket utmed Sege å 

Segeån är svårtillgänglig och ligger till stor 

del i jordbruksmark; den är bitvis uträtad och 

har branta sluttningar. Ån har stor ekologisk 

betydelse och fungerar som spridningskälla 

och spridningskorridor till det omgivande 

landskapet längs hela sin sträckning. 

Floran utgörs till stor del av kvävegynnade 

arter som t ex nässlor. Fältskiktet är frodigt 

och högväxande, medan buskskiktet som 

regel är glest. Trädskiktet utgörs av enstaka 

pilar förutom vid tätorterna som ån passerar, 

där vegetationen är rikligare. Insektslivet är 

rikt, och vattendraget har stor betydelse för 

djurlivet, framför allt som spridningskorridor 

och genom att förse djuren med vatten. 

Området utmed Kalinaån 

Kalinaån ingår i Segeåns vattensystem och 

utgör sedan 1786 gräns mellan Malmö och 

Burlövs kommuner. Vattendraget är 

svårtillgängligt. Området utmed ån är till 

största delen dominerat av industrier och 

kommunikationsleder, men ån passerar också 

Sege golfbana och Sockerbruksparken i 

Arlöv. 

Floran överensstämmer i stort med Segeåns, 

med kvävegynnade arter som t ex 

vass, och vegetationen är frodig. Trädskiktet 

är rikt förbi Sockerbruksparken med bland 

annat hästkastanj, pil och lönn. Faunan utgörs 

huvudsakligen av trädgårdsfåglar och 

insektslivet är bitvis rikt. 

Området utmed Alnarpsån 

Alnarpsån är relativt otillgänglig med små 

rekreationsmöjligheter. Vegetationen längs ån 

är riklig, främst med kvävegynnade arter. 

Faunan är fattig längs stränderna, dock finns 

insekter som t ex trollsländor. 

Av den Skånska rekognoseringskartan 

från 1812-20 framgår, att ån tidigare haft 

betydande kärr- och våtmarksområden. Det 

mest betydelsefulla återstående våtmarksområdet, 

Åkarps mosse, är beläget mellan 

motorvägen och järnvägen väster om Åkarp 

och utgör resterna av det stora kärrområde, 

som tidigare existerade mellan Åkarp, Alnarp 

och Tågarp. 

Areella näringar 

Jordbruk 

Jordarna inom Burlövsområdet består i 

huvudsak av moränlera, den baltiska sydvästmoränen, 

som är stenfattig, kalkrik och 

synnerligen väl lämpad för växtodling. 

Åkerjorden tillhör landets bästa: i en klassificeringsskala 

på 1-10 ligger Burlövs 

åkermark på 9+-10+. Den goda odlingsjorden 

innebär att all utbyggnad utanför tätorterna 

står i konflikt med jordbruksintresset. 

Burlöv är en utpräglad stadsbygd trots den 

högvärdiga åkermarken. Endast 1 procent av 

de förvärvsarbetande arbetar inom 

jordbruket. 

Riktlinjer 

• Tillgången på rekreationsområden har stor 

betydelse för kommunens attraktivitet för 

boende. Den begränsade tillgången på 

rekreationsområden i direkt anslutning till 

tätorterna gör det angeläget att stärka 

sambanden med angränsande områden. 

• Nya koloni- och odlingslottsområden bör 

anläggas inom kommunen. Möjligheterna 

att skapa nya områden inom tätorterna bör 

studeras i samband med en fördjupad 

översiktsplanering. Området mellan 

Burlövsbadet och Åkarp kan utvecklas till 

ett koloniområde. 



33

• Möjligheten att anlägga rekreationsstråk/ridvägar 

(t ex i ägogränser) genom 

det öppna jordbrukslandskapet bör undersökas 

i den fortsatta planeringen. En 

förbindelse från Kronetorps Mölla ner mot 

Arlövgården är ett exempel på ett sådant 

rekreationsstråk, som bör studeras. 

• Ett rekreationsstråk kan skapas längs Sege 

å med fortsättning in i Staffanstorps och 

Malmö kommuner. En framtida 

restaurering av ån kan ge möjlighet till 

fritidsfiske och därigenom öka stråkets 

rekreationsvärde. 

• Burlövs kommun är speciell med avseende 

på naturmark. Nästan all mark, som inte är 

bebyggd, är uppodlad. De få kvarvarande 

naturvårdsområdena måste bevaras för 

framtiden. De viktigaste områdena inom 

kommunen ur naturvårdssynpunkt är 

Tågarps hed och Bernstorps mosse. 


34

Riktlinjer 

• Burlövs kommun skall arbeta för att man 

tillsammans med grannkommunerna binder 

ihop rekreationsområden, såsom 

Alnarpsparken och Spillepengsområdet 

m fl till gröna korridorer med god tillgänglighet 

för invånarna. Utredningen ”Det 

sydvästskånska landskapet inför 1990talet”, 

SSK 1989, ger förslag till åtgärder, 

som kan utveckla landskapet inom SSK:s 

tätortszon till ett mer variationsrikt 

jordbrukslandsskap. Dessa förslag bör 

beaktas vid planeringen. 

• Alléerna, i första hand längs Lundavägen, 

skall även i fortsättningen bevaras och restaureras. 

• När mark, som är värdefull ur natur- eller 

rekreationssynpunkt, tas i anspråk, bör 

denna kompenseras med lika stor areal 

naturlik (återskapad) mark i annan lämplig 

del av kommunen. 

• I kommunens miljövårdsprogram ingår 

förslag om återskapande av tätortsnära 

natur i anslutning till Arlövgårdens park. 

Detta förslag bör beaktas tillsammans med 

Segeån. 



35


36 

11. Vatten 

I följande kapitel redovisas vattendrag och övriga vattenområden inom kommunen, liksom 

deras tillstånd. Vidare behandlas kommunens grundvattentillgångar. 

Mål 

• Kommunen bör verka för att halvera 

kväveutsläppen till sjöar och 

hav. 

• Kommunens lokala grundvattentäkter 

skall långsiktigt skyddas och 

bevaras. 

Bakgrund 

Sverige har i enlighet med överenskommelser 

inom Paris- och Helsingforskonventionerna 

åtagit sig att halvera de vattenburna 

kväveutsläppen från människans aktiviteter till 

havet under perioden 1985 till 1995. 

Enligt naturresurslagens 1 kap 3 § skall 

”mark- och vattenområden som är särskilt 

känsliga från ekologisk synpunkt så långt 

möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada 

naturmiljön”. 

Vattendrag m m 

Sege å 

Segeån är ett av Skånes större vattendrag. 

Avrinningsområdet uppgår till 340 km 2 och 

medelflödet vid mynningen till 1,9 m 3 /s. 

Vattnet i Segeån är mycket näringsrikt och 

över lag väl syresatt och fritt från större 

toxiska föroreningar. Vattenfloran består till 

stor del av kvävegynnade arter som 

flytbladsväxter, framför allt andmat och 

gäddnate. Segeåns vattensystem erbjuder 

mycket goda förutsättningar för en rik 

fiskfauna med bland annat öring, ål, gädda 

och abborre. 

Segeån för varje år med sig närmare 500 

ton kväve och 10 ton fosfor till Öresund. 

Dagens mängder innebär en stark påverkan i 

förhållande till de mängder, som kan bedömas 

vara naturliga. Segeåns avrinningsområde kan 

till största delen betecknas som mycket 

näringsrikt med avseende på både kväve och 

fosfor. Läckage från åkermark är den främsta 

källan av näringsämnen och står för 90 procent 

av kvävetillförseln och drygt 50 procent 

av tillförseln av fosfor. En annan stor källa är 

de enskilda avloppen, som står för nära 25 

procent av fosfortillförseln. 

Ett förslag till vattenvårdsplan för Segeån, 

”Segeån tillbaka till naturen”, upprättades i 

april 1997. Planen innehåller konkreta förslag 

till vattenvårdande åtgärder för 

närsaltreduktion, fiskevård och rekreation 

inom Segeåns avrinningsområde. 

Kalinaån 

Kalinaån är en del av Segeåns vattensystem. 

Den har varit utsatt för betydande 

ingrepp sedan mitten av 1800-talet. Detta har 

påverkat vattnets kvalitet och omsättning 

liksom åns sträckning, så att den idag ter sig 

helt annorlunda än tidigare. Arlövs 

Sockerbruk använder åns vatten som kylvatten, 

vilket påverkat temperaturen i ån. 

Avfallsupplaget vid Spillepeng har också haft 

stor inverkan på vattendraget. 

Uppströms Kalinaån, mellan förgreningen 

till Segeån och Kalinadammen i 

Sockerbruksparken, innehåller fiskfaunan i 

stort sett samma arter som i Segeån: bland 

andra öring, ål, gädda och abborre. I ned-

strömsdelen, från järnvägen till Lommabukten, 

är fiskfaunan mindre känd. 

I kommunens miljövårdsprogram, 

”Kalinaån: Probleminventering med åtgärdsförslag”, 

föreslås flera åtgärder, som 

gagnar natur och rekreation samt reduktion av 

närsalter. Åtgärderna planeras att genomföras 

i samverkan med Malmö kommun. 

Alnarpsån 

Alnarpsån är ett av Skånes minsta vattendrag, 

och avrinningsområdet uppgår till 21 

km 2 . Upprinningsområdet är beläget vid Lilla 

Uppåkra i Staffanstorps kommun, och ån 

mynnar vid Tågarps hed i Lommabukten. 

Fiskfaunan i Alnarpsån är dåligt känd. 

Varje år transporteras 55 ton kväve och 

1,5 ton fosfor till Öresund. Påverkan av 

dagens mängder är stor jämförd med påverkan 

av de mängder, som kan anses naturliga. 

De största belastningskällorna är läckage från 

omgivande åkermark, dagvatten från 

tätorterna, från trafiksystemen samt från 

enskilda avlopp. 

Stationsparken med Åkarpsdammen 

Åkarpsdammen anlades som lertäkt till ett 

tegelbruk på 1850-talet och kan ses som ett 

industrifornminne. Rikligt med flytbladsvegetation 

och andra vattenväxter täcker 

mer än hälften av vattenspegeln, som är ca 0,7 

ha stor. I Åkarpsdammen förekommer bland 

andra öring, ål och gädda naturligt. Gräskarp 

har planterats in. 

Dammar, märgelgravar och våtmarker 

Inom Burlövs kommun finns omkring 15 

dammar, varav många är märgelgravar. Vid 

det gamla Burlöv finns flera märgelgravsdammar: 

dammarna norr om byn och vid prästgården, 

samt flera dammar vid Bernstorps 

mosse. 

Ett par dammar, Åkarps- och Karstorpsdammarna, 

anlades omkring 1850-talet 

genom att de nyttjades som lertäkter vid 

tegeltillverkningen. Tre av dammarna är 

nyanlagda: de vid Arlövgården, Spillepeng 

och Kronetorps trafikplats. Dessa nyttjas 

främst för dagvattenrening och kvävereduktion. 

Det finns fyra mindre våtmarker inom 

kommunen; tre är belägna på golfbanan vid 

Sege och en, Åkarps mosse, mellan motorvägen 

och järnvägen. Inventering av dammar 

och våtmarker pågår för närvarande. 

Dammarnas och våtmarkernas betydelse 

för den biologiska mångfalden varierar med 

storlek, djup, igenväxningsgrad och grad av 

förorening. Samtliga vattenområden är av stor 

vikt för djur- och växtliv i jordbrukslandskapet 

samt har en kvävereducerande 

effekt. 

Kusten utmed Öresund, Lommabukten 

Kommunen har kontakt med Öresund 

längs en kort kuststräcka vid Spillepeng och 

Tågarps hed. Havsviken omfattas av 

strandskydd och är ekologiskt särskilt känslig. 

Den grunda havsviken är en typ av våtmark, 

som har mycket varierande livsbetingelser. 

Området torrläggs och dränks kontinuerligt 

vid kraftiga vattenståndspendlingar orsakade 

av lufttryck och vind. 

Havsbottnen, som är en del av Lommabukten, 

har mycket stor ekologisk betydelse 

för både flora och fauna i hela kustregionen. 

Grundvatten 

Inom Burlövs kommun finns stora 

grundvattentillgångar i Alnarpsströmmen. 

Mindre förekomst av grundvatten finns även i 

de mer ytliga kvartära jordlagren och då 

främst i friktionsmaterialet i linserna mellan de 

två moränlerlagren. 

Alnarpsströmmen 

Med Alnarpsströmmen avses den akvifer, 

grundvattensförekomst, som finns i 

Alnarpsdalen och kringliggande kvartära lager 

och kalkberg och vars vatten naturligt avrinner 

mot Öresund. Alnarpsdalen är en delvis 

tektoniskt bildad sänka i kalkberggrunden. 



37

Den ca 6 km breda och ca 30 m djupa dalen 

sträcker sig parallellt med och sydväst om 

Romeleåsen från Hakens udde vid Östersjön 

mot Ven i Öresund och vidare mot Danmark. 

Dalens botten ligger ungefär på nivån 65 m 

under havsytan. 

I kommunen finns del av Alnarpsdalens 

sydvästra kant. Dalen ger inga synliga förändringar 

på markytan. 

Grundvatten har, sedan den stora grundvattenförekomsten 

upptäcktes under slutet av 

1800-talet, utgjort en viktig resurs för 

kommunens och industriers vattenförsörjning. 

Senare lösningar med Sydvatten har minskat 

utnyttjandet av Alnarpsströmmen. Intresset för 

lagring och utvinning av värme och kyla i 

Alnarpsströmmen förväntas öka i framtiden. 

Utnyttjandet har inneburit att tidigare stora 

områden även inom kommunen har ändrats 

från utströmnings- till inströmningsområden. 

En utveckling som kan komma att ändras i 

takt med att uttagen minskar. 

Frågor som rör grundvattentillgångarna 

handläggs av samarbetskommittén för 

Alnarpsströmmen, en kommitté som bildades 

1964 på initiativ av Vattendomstolen. 

Genomsläppliga jordar 

I Länsstyrelsens rapport ”Miljöatlas – 

Inland” från 1985 redovisas infiltrationsbenägna 

jordar inom Burlövs kommun. 

Genomsläppliga jordarter är t ex grovmo, 

sand, grus och grövre material. Att jorden är 

genomsläpplig innebär bland annat, att 

regnvatten kan infiltreras lokalt, vilket är 

positivt. Det innebär också, att eventuella 

utsläpp och föroreningar kan nå grundvattnet 

och skada såväl dricksvattentäkter som 

naturen i övrigt. Dessa jordlager är dock 

tunna inom kommunen, och moränlerorna 

under dem bedöms ge ett mycket gott skydd 

mot grundvattenföroreningar. 


38 

Inom områdena med infiltrationsbenägna 

jordar finns delområden med intermoräna, 

skiktade, sediment. Dessa kan vara mer 

kritiska vad gäller risk för grundvattenföroreningar, 

eftersom utsläppen kan 

läcka genom jordartslagren via skarvar mellan 

skikten. En kartering av riskområden för 

läckage av föroreningar till yt- och 

grundvatten har genomförts av Samarbetskommittén 

för Alnarpsströmmen. 

Riktlinjer 

• Ekologisk dagvattenhantering bör alltid 

övervägas, både vid nybyggnation och 

ombyggnad av vägar och bostadsområden. 

• Vattenvårdande åtgärder i Sege å , dammar, 

våtmarker m.m. enligt förslag från 

Segeåns Vattevårdsförbund, ”Segeån 

tillbaka till naturen”, bör vidtagas. Närheten 

till Malmö och Staffanstorp medför, 

att samordning av vattenvårdsåtgärderna 

med rekreationsintressena bör ges hög 

prioritet. 

• För att minska uttransporten av närsalter 

till Öresund och öka den biologiska mångfalden 

samt förbättra rekreationsmöjligheterna 

bör dammar och våtmarker anläggas 

i anslutning till Kalinaån. 

• För att minska närsaltläckaget från Alnarpsån 

bör åtgärder inom jordbruket 

vidtagas som t ex anläggning av 

skyddszoner, vintergröna åkrar, behandling 

av åkrarnas dräneringsvatten i våtmarker 

m.m. Det kan också på sikt gagna 

rekreationsmöjligheterna. 

• Mängden hårdgjorda ytor bör minskas, för 

att den naturliga infiltrationen i marken skall 

öka och därmed minska risken för 

översvämningar och onödig behandling av 

dräneringsvatten i avloppsreningsverk.

12. Kulturmiljöer 

I följande kapitel redovisas kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader samt fornlämningar 

inom kommunen. Vidare redovisas hur dessa i framtiden skall behandlas. 

Mål 

• Bevarandeplanen skall utgöra 

grund för ställningstaganden till 

förändringar i kulturhistoriskt värdefulla 

miljöer. 

• Den kulturhistoriskt värdefulla odlingsbygden 

– de öppna landskapsstråken 

mellan samhällena – vid 

Arlövgården–Burlövs Kyrkby–Kronetorp–Alnarp 

och Åkarp–Hjärup, 

skall bevaras. 

• Kulturlandskapet bör bevaras och i 

vissa fall återskapas. Trädrader och 

alléer skall bevaras och vid behov 

kompletteras. Nyplantering av gran 

får inte medges på kommunens 

mark. 

Bakgrund 

Enligt plan- och bygglagens 3 kap 10 och 

12 §§ får byggnader av särskilt värde ur 

historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller 

konstnärlig synpunkt, eller som ingår i ett 

bebyggelseområde av denna karaktär, inte 

förvanskas. Vidare skall ändringar av en sådan 

byggnad utföras varsamt, så att dess 

särdrag beaktas och värdena tas tillvara. 

Lagen skall tillämpas för alla områden som är 

av intresse för kulturmiljövården inoom 

kommunen. 

Kommunens bevarandeplan 

En bevarandeplan antogs för Burlövs 

kommun för första gången 1983. Under 1998 

kommer en ny bevarandeplan, präglad av den 

nya lagstiftningen och en delvis ny syn på 

bevarande, att tas fram. Bevarandeintresset 

har till stor del förskjutits från enskilda 

byggnader till hela kulturmiljöer. Planen 

kommer att omfatta beskrivningar av såväl 

enskilda byggnader som hela landskaps- och 

bebyggelsemiljöer. Bevarandeplanen utgör en 

viktig utgångspunkt för ställningstaganden, vad 

gäller förändringar i kulturhistoriskt värdefulla 

miljöer. 

Kulturminnesvårdsprogrammet för före 

detta Malmöhus län, Länsstyrelsens fornlämningsregister 

och kommunens bevarandeplan, 

gällande och kommande, utgör 

underlag för redovisning av kulturmiljöerna 

inom kommunen. 

Kulturhistoriskt intressanta miljöer 

Det öppna odlingslandskapet 

Riksantikvarieämbetet har bedömt, att det 

öppna odlingslandskapet närmast söder om 

motorvägen E22 och stråket upp mot Alnarp i 

Lomma kommun är en kulturhistorisk miljö av 

riksintresse. Odlingslandskapet mellan Åkarp 

och Hjärup ingår i ett större område av 

särskilt kulturhistoriskt värde. På landsbygden 

i Burlövs kommun finns dessutom ett antal 

enskilda byggnader av särskilt bevarandevärde. 

Arlövgården–Burlöv–Kronetorp 

Området utgör ett odlingslandskap med 

rötter i förhistorisk tid. Trakten präglas idag 

framför allt av 1800-talets åkerbruk och 

bebyggelsemönster. Kvarnen, gravhögen och 

alléerna är starkt landskapspräglande. Av

grundläggande betydelse för landskapet är de 

fria zonerna med öppen odlingsmark. 

I området finns fornlämningar som visar att 

trakten tagits i anspråk sedan stenålderns 

äldre perioder. Särskilt framträdande var de 

under bronsåldern anlagda gravhögarna, varav 

den på höjdryggen vid Kronetorps mölla är 

den största och mest monumentala. 

Kronetorps mölla byggdes 1841 och är en 

av Skånes största och bäst bibehållna 

holländaremöllor. Tillsammans med den före 

detta mjölnarbostaden bildar den, mot 

bakgrund av den omkringliggande öppna 

odlingsbygden, en väl bibehållen kvarnmiljö, 

karakteristisk för det spannmålsproducerande 

landskapet. 

Kronetorps gård var den största i Burlöv 

och flyttades ut från byn redan under 1790talet. 

Huvudbyggnaden härstammar från 

denna tid, medan ekonomilängorna är av 

varierande ålder. De forna uppfartsvägarna 

markeras enligt tidstypiskt mönster med alléer. 

Arlövgårdens byggnadsbestånd är karakteristiskt 

för tiden kring sekelskiftet 1900, 

då tegel var det dominerande materialet. 

Inom avsnittet Arlövgården–Burlöv– 

Kronetorp finns konflikter med andra intressen 

såsom lednings- och vägdragningar. 

En närmare avvägning mellan olika intressen 

kommer att ske i samband med att bevarandeintressena 

skall säkerställas i områdesbestämmelser 

och detaljplaner. 

Vallgården 

Det flacka slättlandskapet mellan Åkarp 

och Hjärup är en renodlad jordbruksbygd. 

Området utgör en viktig del av vad som idag 

återstår av den öppna jordbrukspräglade 

slättbygd som i äldre tid var karakteristisk för 

landskapet vid sydöstra Öresund. Viktiga 

inslag i landskapsbilden är de öppna 

åkerfälten, Lundavägens allé samt 

trädraderna. 

Alléer och trädrader, som markerar ägogränser, 

har sitt ursprung i det odlingslandskap, 

som uppstod i samband med skif- 


40 

tesreformernas genomförande under 1800talets 

första årtionden. 

Den gamla landsvägen mellan Malmö och 

Lund kantas av en mäktig allé och utgör ett 

viktigt element i landskapet. 

Vallgården söder om Lundavägen är en av 

de gårdar, som flyttades ut från Åkarps by vid 

skiftet 1812-1814. De vitputsade gamla 

längorna är goda och väl bibehållna 

representanter för den tegelarkitektur, som 

var vanlig omkring 1800-talets mitt. 

Burlövs kyrkby 

Burlövs kyrkby är representativ för de 

gamla skånska byarna, där kyrka, prästgård 

och skola ligger i centrum. Kyrkan är i 

romansk stil och började byggas på 1100talet. 

Tornet uppfördes till största delen under 

slutet av 1200-talet. Nykyrkan norr om 

långhuset tillkom i början av 1800-talet. 

I anslutning till kyrkan ligger den långa, 

vitkalkade och vasstäckta boningslängan, som 

uppfördes 1773 som en del av den 

ursprungliga kringbyggda prästgården. Den 

tillhörande trädgården är anlagd efter ålderdomligt 

mönster på 1920-talet. 

Burlövs prästgård 

Det gamla skolhuset uppfördes 1848 och 

inrättades även till sockenstuga. 

Flertalet av byns gårdar ligger kvar på de 

gamla gårdsplatserna. De bevarar delvis ett 

äldre byggnadsskick och gårdsmönster. Ett 

viktigt inslag i de gamla byarna var 

byadammen. I Burlöv benämns den

Vanningen och ligger strax norr om bebyggelsen. 

Arlöv 

I den kommande bevarandeplanen tas åtta 

miljöer i Arlöv upp som kulturhistoriskt 

särskilt värdefulla. 

Sockerbruksområdet med sockerbruket, 

Allégatan, Bolagsgatan, Storgatan och Kalinan 

speglar Sockerbrukets långa historia i 

Arlöv. Här finns, förutom själva fabriken, 

bostäder, ursprungligen uppförda för brukets 

anställda. 

Området kring Fiskaregatan–Järnvägsgatan 

bär betydande spår från Arlövs tidiga 

industrihistoria kring sekelskiftet 1900. I 

området ligger de väl bevarade byggnaderna 

från Skriv- & Ritboks AB liksom 

arbetarbostäder från samma tid. 

Många goda exempel på sydskånsk tegelarkitektur 

finns i Kvarngatans samlade 

tegelmiljö liksom i kvarteren i villaområdet 

väster om Segevägen. 

Skolverksamhetens utbyggnad i Arlöv syns 

bland annat i skolmiljöerna Vårbo och 

Lillevång. Arlövs kyrka liksom hela kyrkomiljön 

med bårhus, prästgård och församlingshem 

är av särskilt kulturhistoriskt 

bevarandevärde. 

Waggonfabriken – AB Svenska Järnvägsverkstäderna 

Waggonfabriken – länge en 

av de största arbetsgivarna i Arlöv, började i 

slutet av 1940-talet uppföra flerbostadshus på 

Hällegatan-Verkstadsgatan. Värt att bevara 

för framtiden är också Granbackens 

koloniområde. 

Åkarp 

I den kommande bevarandeplanen tas sju 

miljöer i Åkarp upp som kulturhistoriskt 

särskilt värdefulla. Dessa miljöer representerar 

Åkarps stora variation av småhusbebyggelse 

under olika tider. 

Inom området Svanetorpsvägen–Bruksvägen 

ligger de så kallade Betlehemshusen 

från tiden kring 1890. De uppfördes för eget 

bruk av arbetare på tegelbruket i Åkarp. 

Inom områdena Alnarpsvägen med 

järnvägsstationen och dammen och Hvilan–Kullavägen–Alnarpsvägen 

finner man 

stora gedigna patriciervillor från början av 

1900-talet. Individualism präglade åtskilliga av 

husen, och stilen varierar. Längs Byvägen 

samsas mindre hantverkar- och 

arbetarbostäder med större villor. Inom 

området Hasselvägen–Kabbarpsvägen ligger 

två av Åkarps allra äldsta hus från 1830talet. 

Efterkrigstidens byggande representeras 

av Tvärvägen–Falkvägen–Fasanvägen–- 

Södervägen med radhus och varierade 

småhus samt Kockumsområdet med sina 

enhetligt hållna kedjehus. 

Inom båda tätorterna finns enstaka hus, 

som inte ligger i något av de ovan nämnda 

områdena, men som ändå klassas som särskilt 

bevarandevärda. 

Byggnadsminnen 

Enligt kulturminneslagens 3 kap 1 § får ”en 

byggnad som är synnerligen märklig genom 

sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett 

kulturhistoriskt synnerligen märkligt 

bebyggelseområde förklaras för byggnadsminne 

av länsstyrelsen.” Bestämmelserna får 

också tillämpas på park, trädgård eller annan 

anläggning av kulturhistoriskt värde. 

Att en byggnad eller anläggning förklarats 

som byggnadsminne innebär bland annat, att 

den inte får förändras på vilket sätt som helst. 

Länsstyrelsen utfärdar skyddsföreskrifter om 

hur den skall vårdas och underhållas. 

Inom kommunen finns tre anläggningar, 

som har förklarats som byggnadsminnen: 

Kronetorps mölla, Burlövs gamla prästgård 

och gymnastikhuset på Hvilans folkhögskola. 

Fornminnen 

Kommunen är rik på fornlämningar. De 

äldsta fynden har gjorts kring Sege å, och 

hänför sig till mesolitisk tid, 10000-4200 f Kr. 

Jägarboplatser, vilka tillhör de äldsta kända 

__________________________________________________________________ Översiktsplan 1998 Burlövs 


41

inom Sverige, har påträffats omedelbart 

utanför gränsen mot Malmö. 

Maritima fornlämningar har påträffats inom 

vattenområdet utanför Tågarps hed. 

Arlöv 

Arlövs backar 

Arlövs backar är belägna vid Granbacken i 

södra Arlöv. De utgörs av en moränås, som 

sträcker sig i nord-sydlig riktning, med en 

större gravhög, samt rester av två mindre 

högar. Åsen har planats ut vid Allégatan och 

reser sig igen söder om denna med ytterligare 

två gravhögar. 

Möllehögen 

Möllehögen är en tre meter hög gravhög 

med ca 20 meter i diameter, som ligger på en 

naturlig höjd alldeles intill Kronetorps mölla. 

Det är den enda återstående av ursprungligen 

tre högar, de så kallade Darrhögarna. 

Åkarp 

Karstorpshögarna 

Norr om Svanetorpsskolan ligger Karstorpshögarna, 

fyra stora högar, i en rad från 

norr till söder. 

Källarebacken 

Källarebacken är belägen på Kabbarpsvägen, 

ca 200 m från Lundavägen. Backen är 

en gravhög, som fått sitt namn av den 

jordkällare som anlades i högen 1856. 


42 

Pehr Pehrssons kulle 

Pehr Pehrssons kulle är en mindre gravhög, 

belägen vid Kullavägen. Gravhögen 

ligger inne på en villatomt och är avplanad i 

toppen. 

Åkarps backe 

I nordvästra hörnet av korsningen Alnarpsvägen–Möllevägen 

anar man resterna av 

en gravhög. Carl von Linné beskriver den i sin 

”Skånska resa” 1749. Högen, som innehöll en 

gånggrift, grävdes bort på 1840-talet. 

Minnessten 

Vid Lundavägen mitt för Möllegården står 

en minnessten över göingebonden Tuve 

Månsson. Han förde 1710, enligt traditionen, 

hemliga papper genom danskvänligt område 

till svenskarnas högkvarter i Malmö. 

Riktlinjer 

• Området kring Burlövs Kyrkby skall 

säkerställas genom områdesbestämmelser. 

• Det öppna landskapet mellan Arlövgården 

och Kronetorps mölla och kring 

Vallgården skall säkerställas genom 

områdesbestämmelser. 

• Vid förändring av befintlig bebyggelse, 

liksom vid nybebyggelse, bör särskild 

hänsyn tas till befintlig bebyggelse, vad 

gäller skala, fasadutformning, materialval 

och färgsättning. 

• Vid upprättandet av detaljplaner och vid 

lovgivning skall bevarande planens intentioner 

följas.

13. Kommunikationer 

I följande kapitel redovisas vägar och järnvägar, såväl befintliga som planerade, kollektivtrafikförsörjning, 

trafiksäkerhets- och miljömål m m inom kommunen. 

Mål 

• Målet att helt få bort dödsolyckorna 

i trafiken. Den s k nollvisionen skall 

eftersträvas. 

• Tätorternas goda kollektivtrafik 

skall bevaras och utvecklas. 

• Miljöbelastningen från trafiken 

skall minska. 

Bakgrund 

Trafiköverenskommelsen 

Inom kommunen finns ett antal större väg- 

och järnvägsobjekt av hög prioritet. Yttre 

Ringvägen kring Malmö finns redovisad i 

Vägverkets Nationella plan för åren 1994- 

2003. Järnvägsobjekten ingår i Södra 

stambanan och kommer att redovisas i Banverkets 

Stomnätsplan 1998-2007. 

En överenskommelse träffades den 13 

december 1996 mellan Burlövs kommun, 

Banverket och Vägverket. Syftet var att få 

fram en helhetslösning som upprätthåller ett 

bra boende inom kommunen, samtidigt som 

en utbyggnad av den statliga infrastrukturen 

medges. I överenskommelsen ingår utöver 

huvudprojekten även miljö- och bullerskyddsåtgärder 

i anslutning till vägar och 

järnvägar. 

Trafiksäkerhetsmål 

I det regionala trafiksäkerhetsprogrammet 

för Skåne anges som mål, att antalet döda 

eller skadade i trafiken skall minska från 

3 500 personer under början av 1990-talet till 

2 000 personer år 2000. Riskerna i trafiken är 

15-20 procent högre i Skåne än i det övriga 

landet. Målet är att den förhöjda risken skall 

elimineras i framtiden. 

Mål och strategi för Burlövs kommun 

Den långsiktiga målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet 

i Burlövs kommun utgörs 

av nollvisionen. På kortare sikt är målet att 

minska antalet döda och skadade i trafiken 

med minst 40 procent fram till år 2002. 

• I förslag till Trafiksäkerhetsprogram för 

Burlövs kommun fram till år 2002 föreslås, 

att kommunens arbete under perioden 

skall koncentreras på fem olika inriktningar: 

• Ökad värdering av trafiksäkerheten. 

• Utbildning och information i skolorna. 

• Insatser bland oskyddade trafikanter. 

• Ökad efterlevnad av trafikreglerna. 

• Fysiska åtgärder i trafikmiljön. 

Insatserna inom dessa problemområden 

bör utgöra plattformen för det kommunala 

trafiksäkerhetsarbetet. Kan målen inom 

respektive reform uppnås, kommer också 

antalet personskador att minska till de uppsatta 

målen för perioden. 

Regionala miljömål 

De regionala miljömålen, vad gäller 

transportsystemet, innebär bland annat att 

buller eller utsläpp av ämnen, som kan skada 

miljön eller människors hälsa, skall begränsas. 

Det handlar t ex om klimatpåverkande gaser, 

fotokemiska oxidanter, organiska miljögifter 



43

samt ämnen som orsakar försurning och 

övergödning av mark och vatten. 

Målen innebär vidare att den biologiska 

och kulturhistoriska mångfalden, liksom det 

skånska landskapets särart, skall skyddas och 

bevaras. Ny mark får inte tas i anspråk för ny 

bebyggelse eller anläggningar för 

kommunikationer, om det är möjligt att nyttja 

redan ianspråktagen mark (se vidare kapitel 

Hälsa, säkerhet och beredskap). 

Vägar 

Statliga vägar 

Burlövs kommun utgör genom sitt läge en 

viktig transportkorridor till Malmö. 

Kommunen berörs av ett flertal större vägar; 

motorvägen E22 mellan Malmö och Lund, 

E6/E20 mot Helsingborg, riksväg 11 mellan 

Malmö och Staffanstorp samt den norra 

infartsvägen till Malmö E6.01. 

Kring de ovan uppräknade befintliga 

vägarna har Länsstyrelsen beslutat om utökat 

byggnadsfritt område, 30 respektive 50 meter 

från vägområde. 

Trafikutvecklingen utgör idag det största 

miljöproblemet inom kommunen. Trafiken på 

de motorvägar, som omsluter tätorterna, 

beräknas öka med omkring 15 procent i 

regionen fram till 2010. 

E22 

Europaväg 22 går mellan Malmö och 

Lund. Inom kommunen finns två trafikplatser 

med avfarter. Trafikmängden mellan dessa 

uppgick 1993 till drygt 47 000 fordon/dygn, 

varav 6 procent var tung trafik. Norr därom 

var trafikflödet omkring 26 000 fordon/dygn, 

med andelen tung trafik densamma. 

E6/E20 

Europaväg 6 passerar genom kommunen 

mellan Arlöv och Åkarp, upp mot 

Helsingborg. Trafikmängden uppgick 1993 till 

drygt 16 000 fordon/dygn mellan tätorterna, 

varav 8 procent tung trafik. 


44 

E6.01 

Europaväg 6.01 utgör den norra infarten till 

Malmö och den huvudsakliga infarten till 

Malmö hamn. Trafikmängden norr om 

trafikplats Arlöv uppgick 1993 till drygt 

10 000 fordon/dygn, varav 14 procent var 

tung trafik. 

Riksväg 11 

Riksväg 11 mellan Malmö och Staffanstorp 

passerar i den södra delen i kommunen. 

Trafikmängden uppgick 1994 till drygt 9 000 

fordon/dygn, varav 6 procent tung trafik. 

Yttre Ringvägen 

Den planerade Yttre Ringvägen är en 

fortsättning av motorvägen E6 och passerar 

genom kommunen vid Kronetorp–Sunnanå. 

Vägen syftar till att avlasta nuvarande infarter 

mot Malmö, och bedöms vara av stort 

nationellt intresse. Enligt trafikprognoserna 

kommer sträckan genom Burlöv att trafikeras 

med 38.000 fordon/dygn år 2010. 

En första etapp av Yttre Ringvägen, från 

Kronetorps trafikplats till riksväg 11, har 

påbörjas under 1997. Etappen omfattar en 

utbyggnad av Kronetorps trafikplats samt 

utbyggnad av en ny trafikplats vid Sunnanå. 

Vy över väg E22 

Lokalt vägnät 

Genom Arlöv går de gamla landsvägarna 

Lundavägen, Dalbyvägen och Lommavägen 

samt Segevägen och Kronetorpsvägen. Även 

i Åkarp är Lundavägen en viktig förbindelse,

liksom Alnarpsvägen, Gränsvägen och 

Kabbarpsvägen. 

Lundavägen 

Lundavägen är den gamla landsvägen 

mellan Malmö och Lund. Vägen har fortfarande 

stor betydelse, framför allt för den 

lokala trafiken inom kommunen. Trafikmängden 

uppgick på Lundavägen i Arlöv och 

i Åkarp till ca 8000 fordon/dygn under 1997. 

Kronetorpsvägen 

Motorvägarna E22 och E6.01 förbinds av 

Kronetorpsvägen, belägen i den östra delen 

av Arlöv. Vägen utgör huvudinfart till 

industriområdena i norr, stormarknaden 

Burlöv Center samt bostadsområdena i söder, 

främst Svenshög. På delen söder om 

Lundavägen har under 1997 uppmätts ca 

5000 fordon/dygn, och norr om Lundavägen 

är vid motsvarande tillfälle uppmätt knappt 

8000 fordon/dygn. 

Miljöprioriterade genomfarter 

Lundavägen, Dalbyvägen och Lommavägen 

planeras bli miljöprioriterade, med syfte 

att minska genomfartstrafiken. Ombyggnaden 

syftar till att förbättra säkerheten och den 

allmänna trafikmiljön i Arlöv. Arbetet är till 

viss del påbörjat, främst utmed Lundavägen 

och Dalbyvägen. 

Gång- och cykelvägar 

Ett övergripande gång- och cykelbanenät 

finns i kommunen. Dess stomme utgörs av en 

sammanhängande led utmed hela Lundavägen 

mellan kommungränserna mot Staffanstorp 

och Malmö. Vidare finns en led utmed 

Dalbyvägen och Lommavägen, också denna 

sammanhängande mellan E22 och Lomma 

kommungräns. Utöver dessa finns inom 

parkmark i bostadsområdena ett finmaskigt 

gång- och cykelbanenät, som ansluter till det 

övergripande. 

Förslaget till kommunalt trafiksäkerhetsprogram 

visar att det är de oskyddade 

trafikanterna, som oftast drabbas av skador i 

trafiken. Inom tätbebyggt område är det 

cyklister och utom tätbebyggt område är det 

motorcyklister, som är de kategorier, vilka 

oftast råkar ut för skador i trafiken. 

I översiktsplanen föreslås utbyggnad av ett 

antal felande länkar i det befintliga cykelnätet. 

Järnvägar 

Kommunen genomkorsas av tre järnvägslinjer. 

Södra stambanan och Lommabanan, 

vilka utgör stomjärnvägar och är av 

riksintresse för kommunikationer, samt 

Staffanstorpsbanan som är en länsjärnväg. 

SJ är huvudman för fjärrtågstrafiken och 

godstågstrafiken, medan länstrafiken ansvarar 

för den regionala persontågstrafiken, 

Pågatågen och dess hållplatser. Banverket 

ansvarar för utbyggnad och vidmakthållande 

av järnvägsnätet. 

Södra stambanan 

På Södra stambanan passerar för närvarande 

som mest ca 270 tåg/dygn. Av dessa är 

närmare 100 fjärrtåg (varav 24 snabbtåg), 

drygt 120 Pågatåg samt 50 godståg. Enligt 

prognoserna i Systemplan Skåne kommer 

fram till år 2010 trafiken att öka till totalt 425 

tåg/dygn, varav närmare 90 är godståg. 

Prognosen baserar sig på redan beslutade 

utbyggnadsprojekt. 

Den högsta tillåtna hastigheten genom 

tätorterna är idag för persontåg 130 km/h och 

för godståg 120 km/h. Åtgärder genomförs 

för närvarande i syfte att hastigheterna skall 

kunna höjas till 200 km/h för snabbtåg. 

Plankorsningen vid Alnarpsvägen kommer 

enligt överenskommelsen att stängas och 

ersättas med en gång- och cykeltunnel. En 

broförbindelse mellan Sockervägen och 

Gränsvägen tillkommer istället. Ytterligare en 

planskild korsning vid Södra stambanan 

tillkommer. Denna blir en förbindelse mellan 

Gränsvägen och Lundavägen omedelbart 

öster om bebyggelsen i Åkarp. 



45

Utbyggnaden av Öresundsförbindelsen och 

den nya Västkustbanan medför enligt 

Banverket en sådan trafikökning, att det blir 

nödvändigt att bygga ut Södra stambanan 

från två spår till fyra spår genom Burlövs 

kommun. 

Yttre Godsbanan 

Det finns planer på att bygga ett helt nytt 

stråk för godstrafik utanför tätorterna mellan 

Eslöv och Burlöv med anslutning norr om 

Åkarp. På längre sikt planeras även en 

fortsättning med sträckning öster om Malmö. 

Ett genomförande endast av stråkets första 

etapp skulle inte minska trafiken genom Arlöv 

och Åkarp, då godstrafiken fortfarande 

rangeras på Malmö Godsbangård; inte heller 

om båda etapperna byggs, men rangeringen 

fortfarande sker i Malmö. Endast i det fall då 

både den första etappen och den andra 

etappen öster om Malmö, samt den eventuella 

Riksbangård Syd kommer till, kan sannolikt 

också godstrafiken genom Arlöv och Åkarp 

komma att minska. 

Lommabanan 

Lommabanan utgör en del av Godsstråket 

genom Skåne och trafikeras för närvarande 

enbart med godståg, som mest 15 tåg/dygn. 

Enligt prognoserna i Systemplan Skåne, 

baserade på beslutade utbyggnader, kommer 

trafiken fram till år 2005 att öka till 85 

tåg/dygn. Av dessa är ca 35 godståg och 

resterande är Pågatåg. 

Banverket har nyligen tagit fram en utredning 

avseende upprustning för framtida 

persontågstrafik på Lommabanan. Burlövs 

kommun ställer sig positiv till ett genomförande 

av planerna. 

Staffanstorpsbanan 

Staffanstorpsbanan trafikeras idag endast 

med enstaka godståg. Återinförande av 

persontågstrafik på banan diskuteras och kan 

komma att få aktualitet i och med att 

Citytunneln under Malmö byggs. Utbyggnad 


46 

av Staffantorpsbanan tas upp i förslag till 

länsplan för regional transportinfrastruktur i 

Skåne 1998 - 2007. 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafiken har en betydande roll i ett 

miljöanpassat transportsystem för utvecklingen 

mot ett långsiktigt bärkraftigt 

samhälle. I Burlövs kommun utgör Pågatågstrafiken 

på Södra stambanan och länsbusstrafiken 

längs Lundavägen ryggraden i 

kollektivtrafikförsörjningen av tätorterna. 

Pågatåg 

Södra stambanan trafikeras med Pågatåg, 

som gör uppehåll på två platser inom 

kommunen, vid Burlövs station och i Åkarp. 

Turtätheten varierar över dagen och är mellan 

5-10 minuter under högtrafik och 20-40 

minuter under lågtrafik. Restiden från Burlövs 

station till Malmö är ca 5 minuter och till Lund 

ca 10 minuter. 

Lommabanan planeras i framtiden att 

trafikeras med Pågatåg. Banverket har nyligen 

tagit fram en utredning avseende förbättringsåtgärder 

för persontågstrafik, vilken 

inkluderar en hållplats vid Rinnebäck inom 

kommunen. Hållplatsen kommer att innebära 

en väsentligt förbättrad kollektivtrafikförsörjning 

av norra Arlöv. 

I framtiden kan även persontrafikering av 

Staffanstorpsbanan ev komma att bli aktuell. 

En eventuell hållplats för Pågatåg vid Segedal 

skulle innebära en förbättrad kollektivtrafikförsörjning 

för befintliga och 

planerade verksamheter i området. 

Bussar 

Genom Burlöv går flera regionalt betydelsefulla 

bussförbindelser, och tillgängligheten 

till de kringliggande kommunerna är god. 

Kontakten mellan tätorterna i norra delen och 

arbetsområdena i södra delen av kommunen 

är dock bristfällig. 

Busslinjen Malmö–Lund passerar både 

Arlöv och Åkarp via Lundavägen, med

turtätheten var 20:e minut. Restiden från Arlöv 

är omkring 25 minuter i båda riktningarna, 

räknad till Södervärn i Malmö. 

Bussen Malmö–Dalby via Arlöv och 

Staffanstorp går varje halvtimme. Restiden 

mellan Arlöv och Staffanstorp är ca 15 

minuter. 

Busslinjen Malmö–Landskrona via 

Lomma, Bjärred och Löddeköpinge har en 

turtäthet på mellan 30 och 40 minuter. Restiden 

från Arlöv till Lomma är ca 13 minuter. 

Arbetsområdet i Sege nås med en busslinje 

från Malmö. Turtätheten är varje halvtimme 

under högtrafik. På riksväg 11 passerar också 

en arbetspendlingsbuss på vardagar, denna 

gör uppehåll vid Sunnanå. 

I övrigt är den södra delen av kommunen 

kring Sege, Stora Bernstorp och Sunnanå 

främst försörjd med kompletteringstrafik, som 

man kan beställa tre dagar varje vecka. 

Ytterligare en sträcka, Staffanstorp–Arlöv 

via Burlövs Egnahem, försörjs med 

kompletteringstrafik, som kan beställas under 

högtrafik vardagar. 

Länstrafiken har ytterligare linjer, som 

passerar Burlöv på E22 utan att göra upphåll 

inom kommunen. 

Riktlinjer 

• Öster om Åkarp planeras en ny väg, 

Österleden, mellan Lundavägen och 

Gränsvägen. Vägen är tänkt att passera i 

vägport under stambanan. I samband med 

att den nya vägen byggs ut, kommer 

Alnarpsvägen att stängas av vid järnvägen. 

Förslaget ingår i överenskommelsen mellan 

Burlövs kommun, Banverket och 

Vägverket. 

• Minskad genomfartstrafik, sänkta hastigheter 

och bättre plats för de oskyddade 

trafikanterna kan uppnås genom en fortsatt 

satsning på miljöprioriterade genomfarter i 

tätorterna. 

• Bättre tillgänglighet för gående och 

cyklister bör skapas till de större rekreationsområdena, 

såväl inom som utanför 

kommunen, i samarbete med berörda 

grannkommuner. 

• Tågtrafikens påverkan på bostadsområdet 

mellan Företagsvägen och Södra 

stambanan i Arlöv skall uppmärksamt 

följas. När Södra stambanan blir utbyggd 

till fyra spår kommer nämligen dessa 

bostäder att bli ännu mer störda av buller 

än i dag. Den intensiva trafiken till och från 

de omgivande verksamheterna kan också 

uppfattas som störande. 

• Burlövs kommun skall verka för att 

godstransporterna på järnväg genom 

kommunens tätorter minskar och att alternativa 

systemlösningar utreds. 

• Cyklisternas villkor bör underlättas. 

• Miljöprioriterade genomfarter i tätorterna 

skall utformas i samarbete med företrädarna 

för kollektivtrafiken. 



47


48 

14. Teknisk försörjning 

I följande kapitel redovisas den tekniska försörjningen inom kommunen, olika befintliga lösningar 

samt framtida möjligheter. 

Mål 

• Dricksvatten skall även i framtiden 

vara ett livsmedel av god kvalitet. 

• Kommunens enskilda avlopp bör ha 

fullgod rening senast 2003. 

• Kretsloppsprincipen bör få stort 

genomslag i kommunens arbete för 

att omsätta och konkretisera Riokonferensens 

handlingsprogram 

Agenda 21 i lokala program för en 

hållbar lokal utveckling. 

• Ledningsstråk för teknisk försörjning 

skall samordnas. 

Vatten och avlopp 

Huvuddelen av bebyggelsen i Burlövs 

kommun är ansluten till det kommunala 

vatten- och avloppsnätet. Kommunens 

verksamhetsområde, vad gäller vatten och 

avlopp, är det område, inom vilket det finns 

fastställda detaljplaner. 

Vattenförsörjning 

Burlövs kommun är delägare i Sydvatten, 

som svarar för leverans av dricksvatten till 

flertalet av Västskånes kommuner. Produktion 

av dricksvatten sker, för Burlövs del, i 

Sydvattens anläggning i Vomb, och leverans 

till största delen via mätkammare i Stora 

Bernstorp. Leveranspunkter finns också norr 

om Sunnanå samt i Lundavägen intill 

kommungränsen mot Malmö. 

I Åkarp har kommunen en egen vattentäkt 

och ett reservvattenverk. Anläggningen har 

under normala driftförhållanden en marginell 

betydelse för vattenförsörjningen. Vid 

störningar på nätet eller vid onormal 

förbrukning är dock nyttan stor, liksom vid 

beredskap. I Arlöv finns en reservvattentäkt. 

Dricksvattnets kvalitet bedöms vara gott i 

bägge täkterna. 

Avlopp 

Avloppsvattnet från Burlöv renas i Malmö 

reningsverk i Sjölunda. För verksamheten 

svarar AB Malmöregionens Avlopp 

(ABMA), ett bolag som ägs gemensamt av 

Burlövs, Lomma och Staffanstorps 

kommuner. 

Enskilda avlopp 

Antalet fastigheter med enskilda avloppsanläggningar 

är drygt 90 stycken 

(flertalet bostäder) med en folkmängd på ca 

300 personer. Några få bostäder används för 

fritidsändamål medan övriga bebos 

permanent. 

Perifert lokaliserade bostäder är ofta 

knutna till verksamheter inom jordbruksnäringen 

eller annan liknande verksamhet. 

Förutom Öresund är Sege å den viktigaste 

recipienten (mottagaren) av t ex avloppsvatten. 

Andra recipienter är Alnarpsån 

och Kalinaån. 

Av utsläpp från enskilda avloppsanläggningar 

avleds omkring 90 % till Sege å 

genom direktsutsläpp, biflöden eller 

dagvattenledningar medan resterande 10 % 

avleds till Alnarpsån. 

Enligt miljöskyddslagen (1969:387) får 

avloppsvatten inte släppas ut i sjö eller

vattendrag utan att ha genomgått längre 

gående rening än slamskiljning. 

Avfall 

Avfallshanteringen i sydvästra Skåne har 

samordnats regionalt genom SSK och 

bildandet av SYSAV (Sydvästra Skånes 

Avfallsaktiebolag). SYSAV svarar för behandling 

och deponering av hushålls- och 

industriavfall, medan Kemiavfallet i Skåne 

AB, ett dotterbolag till SYSAV, svarar för 

insamling och transport av farligt avfall. 

Kommunen svarar själv för insamling och 

transport av hushållsavfall, grovsopor m m. 

Ett av de regionala avfallsupplagen, 

Spillepeng, är beläget i Burlövs, Lomma och 

Malmö kommuner. Kommunens behov av 

deponeringsområde för byggnadsavfall och 

schaktmassor tillgodoses inom 

Spillepengsområdet. 

Tele 

Telia AB har teleledningar, som passerar 

genom Arlöv och Åkarp med stationsbyggnader 

i respektive tätort. Ur transmissions- 

och underhållssynpunkt är det angeläget 

att kablarna bibehåller sina nuvarande 

lägen. Eventuella nya kablar kommer att 

placeras i det befintliga kabelstråket. 

Energi 

El 

Malmö Energi Elnät AB svarar genom 

avtal för eldistributionen i kommunen. 

Kraftledningsgator och transformatorstationer 

Flera större kraftledningsstråk korsar 

kommunen och strålar samman i Segestationen. 

Dessa ledningar tillhör Sydkraft och 

Svenska Kraftnät. 

I framtiden kan det bli aktuellt med en 

utbyggnad av Sege ställverk mot norr till ett 

läge några tiotal meter norr om Turelundsvägen. 

Två större transformatorstationer finns i 

kommunen: dels Tågarpsstationen, från vilken 

elenergin fördelas ut på distributionsnätet, dels 

Segestationen, som tillhör Sydkraft och från 

vilken elenergin fördelas ut på det regionala 

elnätet. 

Förutom dessa transformatorstationer finns 

en fördelningsstation i Åkarp. När 

elbelastningen i Åkarp når taket på stationens 

kapacitet, måste den byggas ut med en 

130/10 kV transformator. Ny mark för 

transformatorstationen i Åkarp måste därför 

reserveras. 

Vindkraft 

Inom kommunen finns idag inga vindkraftverk. 

Enligt länsstyrelsen utgör inte 

Burlövs kommun ett för energiproduktion 

särskilt lämpligt område och bör således inte 

betraktas som riksintresse för detta i 

översiktsplanen. 

Värme 

Majoriteten av bostäderna i Arlöv har 

fjärrvärme. I Åkarp finns det inte ett dominerande 

system utan flera. Vid folk- och 

bostadsräkningen 1990 hade en stor del av 

bostäderna egen värmepanna för olja eller gas 

eller använde direktverkande el. 

Arlöv Åkarp Totalt 

Värmesystem Anta % Anta % Anta % 

l 

l 

l 

Egen panna, 

olja 

276 6 199 10 504 8 

Egen panna, 

gas 

- 520 27 520 8 

Direktverkande 

el 

68 1,5 595 31 672 11 

Fjärrvärme 3349 77 99 5 3448 54 

Övrigt 667 15 510 26 1247 19 

Totalt 4360 1923 6391 

Värmesystem (FoB 90) 

Fjärrvärme 

Malmö Värme AB svarar för fjärrvärmeförsörjningen, 

och Malmö–Burlöv Energi 

AB för distributionen till abonnenterna. 



49

En ytterligare leveransledning med 

fjärrvärme från Malmö till Arlöv är nyligen 

färdigbyggd, vilken kommer att nyttjas i det 

fall den ordinarie ledningen skulle slås ut. Fler 

abonnenter ansluter sig successivt till det 

lokala fjärrvärmenätet. 

Naturgas och biogas 

Sydgas AB svarar för naturgasdistributionen 

inom Burlövs kommun. En huvudledning 

för naturgas, ägd av Swedegas AB, passerar 

öster om kommunen. Öster om Åkarp finns 

en mottagningsstation, från vilken gas 

distribueras till aktuella bostads- och 

industriområden. Från mottagningsstationen 

utgår också en distributionsledning söderut 

längs motorvägen E22. 


50 

Sydgas AB har för närvarande inga planer 

på att införa rötgas i Burlöv. 

Riktlinjer 

• Avfalls-, energi- och värmeplan tas fram 

tillsammans med Malmö. 

• Lokalt omhändertagande av dagvatten 

skall vara regel vid utbyggnad av bostads- 

och verksamhetsområden. 

• Fortsatt satsning på utbyggnad av 

fjärrvärme i tätorterna samt utnyttjande av 

värmpumpar och miljövänliga energislag 

som gas, sol och vindenergi.

15. Miljö, hälsa, säkerhet och 

beredskap 

I följande kapitel redovisas kommunens beredskap i händelse av krig eller olycka, samt 

sådana verksamheter och anläggningar som är av intresse ur säkerhetssynpunkt. Vidare 

redovisas hälsofarliga företeelser som buller, luftföroreningar, radonförekomst och 

elektromagnetiska fält inom kommunen. 

Mål 

• Störningarna från kringliggande 

vägar och järnvägar skall minskas. 

• Säkerhetsarbetet i Burlövs kommun 

syftar till att bibehålla en hög säkerhet 

samt att förebygga och förhindra 

olyckor och skador på människor 

och egendom eller i miljön. 

• Det övergripande målet för räddningstjänsten 

är att rädda liv, egendom 

och miljö såväl i fredstid som 

under höjd beredskap och krig. 

• Luftföroreningar och buller i tätorter 

skall begränsas till nivåer, som 

inte skadar människors hälsa eller 

naturen. 

Bakgrund 

Den lagstiftning som berör hälsa, säkerhet 

och beredskap reglerar bland annat beredskapsansvaret 

för det civila försvaret samt 

handhavandet av lagringar och transporter av 

farliga varor. Författningar av särskild vikt för 

kommunernas beredskapsverksamhet är t ex 

lagen om civilt försvar, lagen om 

totalförsvarsplikt, räddningstjänstlagen, 

miljöskyddslagen m fl. 

Totalförsvaret 

Kommunen är högsta civila totalförsvarsmyndighet 

på lokal nivå och har det 

totala ansvaret för det civila försvaret under 

höjd beredskap. Enligt lagen om civilt försvar 

skall kommunen bland annat verka för att 

beredskapsförberedelserna för kommunens 

verksamheter får en enhetlig inriktning och att 

samverkan dem emellan kommer till stånd. 

Vidare skall kommunen genomföra och 

ajourhålla en beredskapsplanläggning 

avseende kommunens verksamhet under höjd 

beredskap, genomföra utbildning, övningar 

och mobiliseringsplanläggning. Kommunen 

skall också förvara och underhålla 

skyddsutrustning och annan utrustning av 

betydelse för det civila försvaret. 

Beredskap 

I kommunen finns en särskild ledningsgrupp 

avseende säkerhetsfrågor, bestående 

av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunchef, 

byggnadschef, informationschef samt 

berörda nyckelpersoner. Gruppens uppgift är 

att bevaka frågor som rör risker och säkerhet 

i den kommunala planeringen samt att ansvara 

för genomförande av fortlöpande riskanalyser. 

Termen risk avser här en sammanvägning av 

en olyckas konsekvens och dess sannolikhet. 

En central risksamordnare rapporterar direkt 

till kommunstyrelsen, som är ytterst ansvarig 

för säkerheten inom kommunen och dess 

verksamheter. 

Burlövs kommun samverkar främst med 

Malmö, men även med de övriga grannkommunerna 

i fråga om räddningstjänst. 



51

Avtalen med Malmö gäller dels räddningschef 

och ställföreträdande räddningschef, dels 

räddningsledarfunktionen inklusive fordon och 

bemanning av maskinstege. Länsstyrelsen 

ansvarar för regional katastrofplanläggning 

och räddningstjänst vid större olyckor. 

Hälsa och miljö 

Det övergripande nationella målet vad 

gäller buller, är att ljudnivån i tätorter skall 

begränsas, så att den inte skadar människors 

hälsa eller naturen. 

Nationella mål beträffande luftkvalitet är 

bland annat att uttunningen av ozonskiktet 

skall hejdas, liksom klimatförändringarna. 

Vidare skall nedfallet av försurande 

luftföroreningar, svavel- och kvävedioxider, 

begränsas till nivåer som inte skadar naturen 

eller människors hälsa. 

Miljö- och räddningsnämnden antog 1994 

en policy angående luftföroreningar och buller. 

I denna redovisas riktlinjer och gränsvärden 

för buller och luftkvalitet samt kommunens 

ställningstaganden. 

Totalförsvar 

Kommunal beredskapsplanläggning 

I den skyddsplan som har upprättats redovisas 

hur befolkningsskydd och andra 

beredskapsåtgärder kan lösas i kommunen. I 

skyddsplanen redovisas särskilt verksamhet 

viktig för totalförsvaret avseende företag, 

lager eller annan verksamhet, som vid brand 

eller bombträff kan medföra särskilda risker. 

Där tas även viktiga samhällsfunktioner, 

såsom kommunalteknisk försörjning, 

sjukvård, el- och teleförsörjning m m, upp. En 

viktig tillgång i kommunen utgör t ex 

Alnarpsströmmen, som kan ha avgörande 

betydelse för vattenförsörjningen i händelse av 

att Vombvattenledningen slås ut. 

I skyddsrumsplanen för Burlövs kommun 

anges vilka delar av kommunen som utgör 

skyddsrumstätort och var krav på skyddsrumsbyggande 

föreligger. De flesta av de i 


52 

Arlöv boende har tillgång till skyddsrum inom 

förvarningstid, medan endast en mindre del av 

de boende i Åkarp har tillgång till skyddsrum. 

Militära riskhänsyn 

Inom kommunen finns särskilda riskområden, 

militära intresseområden samt ett 

flertal industrier av betydelse för totalförsvaret. 

Sådana områden och anläggningar är 

hemliga och kan därför inte redovisas i 

planeringen. Där riksintresse föreligger skall 

områden och anläggningar skyddas mot 

åtgärder, som påtagligt kan försvåra deras 

utnyttjande eller tillgänglighet. 

I en krigssituation tillkommer riskobjekt, 

som i fred inte utgör någon direkt risk. Vid 

lokalisering av samhällsviktiga verksamheter, 

eller verksamheter som vid olycka eller 

stridshandling kan skada människor inom 

riskområdet, bör riskerna särskilt beaktas. 

Beredskap och säkerhet 

I riskhänseende karakteriseras Burlöv 

bland annat av att tätortsbebyggelsen är 

omgärdad av starkt trafikerade motorvägar, 

och att tät järnvägstrafik genomkorsar 

samhällena. Bebyggelsen är blandad, och 

avstånden mellan bostäder och verksamheter 

är små. Inom kommunen finns också två 

industrianläggningar, som berörs av 

räddningstjänstlagen (se vidare under rubrik 

Industrier) samt en stor stormarknad, Burlöv 

Center. 

Burlövs och Malmö kommuner håller för 

närvarande på att ta fram en gemensam 

riskanalys, där frågor om miljö, hälsa, säkerhet 

och beredskap kommer att beaktas. 

Insatstider 

Brandstation med räddningstjänst ligger vid 

Lommavägen i Arlöv. Tiden det tar från det 

att räddningsstyrkan är alarmerad till dess att 

räddningsinsatsen påbörjas benämns 

insatstid. I Åkarp är insatstiden mellan 10 

och 15 minuter. I Åkarp ligger också ett antal 

särskilda objekt, såsom Harakärrsgården,

Dalslundsskolan och Hvilans folkhögskola, 

med en föreskriven insatstid som överstiger tio 

minuter. Vid ny-, och ombyggnader av dessa 

anläggningar skall särskild vikt läggas vid 

åtgärder för förebyggande skydd. 

Transporter av farligt gods 

Genom Burlövs kommun transporteras 

stora mängder farligt gods och avfall, såväl på 

väg som på järnväg. Enligt lagen om transport 

av farligt gods definieras begreppet som 

”…gods som på grund av sina inneboende 

egenskaper vid transport kan medföra skador 

på människor, djur, egendom, miljön eller 

påverka transportmedlets säkra framförande”. 

Transport och lagring av farligt gods 

innebär normalt ingen belastning på miljön. En 

olyckshändelse på en industri eller under 

transport kan dock få förödande konsekvenser. 

Konsekvenserna av en olycka under 

transport beror bland annat av godsets förankring, 

olycksplatsens geografiska läge, 

fordonets hastighet och tiden för räddningstjänstinsatsen. 

Vid järnvägstransport 

beror de även av säkerhetssystemets funktion, 

antalet passagerare och inredningens 

beskaffenhet. 

Transportlederna för farligt gods ligger i 

flera avsnitt i anslutning till vattendrag. Vid en 

eventuell olycka med farligt gods riskerar 

kemikalier att förorena grundvattnet eller 

Öresund. Södra stambanan och E6.01 

gränsar utmed en flera kilometer lång sträcka 

till Alnarpsån, varför åtgärder som 

fördröjningsdammar eller liknande bör 

övervägas. 

Transporter på järnväg 

Södra stambanan trafikeras idag genom 

Burlöv med ca 50 godståg och Lommabanan 

med 15 godståg per dygn. Den sammanlagda 

mängden av farligt gods är drygt 25 000 

ton/månad på Södra stambanan och knappt 

17 000 ton/månad på Lommabanan. 

I vissa fall skall gods som rangerats på 

Malmö Godsbangård vidare på järnväg 

norrut, varför samma gods kan passera 

Burlöv två gånger. En utbyggnad av Riksbangård 

Syd och Yttre Godsbanan en öster 

om Malmö skulle väsentligen minska godstransporterna 

genom Burlövs kommun och 

därmed också riskerna. Transporterna till 

Malmö hamn skulle dock kvarstå. 

Transporter på väg 

Transporterna med farligt gods på 

landsväg utgörs främst av eldningsoljor, 

dieseloljor och bensin. Uppgift om mängden 

farligt gods, som transporteras på vägarna 

genom kommunen, saknas. 

Det byggnadsfria skyddsavståndet till de 

befintliga vägarna E6, E6.01 och E22 samt 

den planerade Yttre Ringvägen uppgår till 50 

meter, skyddsavståndet till riksväg 11 är 30 

meter. 

Åtgärder bör vidtas vid passagen av Sege 

å för att förhindra, att farliga kemikalier 

förorenar åns vattensystem vid en eventuell 

olycka med farligt gods. 

Industrier 

Enligt räddningstjänstlagen är innehavaren 

av en anläggning, där verksamheten innebär 

fara för att en olycka skall orsaka allvarliga 

skador på människor eller på miljön, skyldig 

att i skälig omfattning hålla eller bekosta 

beredskap med personal och egendom och i 

övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra 

eller begränsa sådana skador. 

Tillverkning, hantering eller lagring av varor 

av direkt miljöfarlig eller hälsovådlig karaktär 

sker vid ett antal platser i kommunen. Två 

företag, Akzo Nobel och Air Liquide gas AB, 

berörs av räddningstjänstlagen. 

• Akzo Nobel, Segeanläggningen: hantering 

och lagring av stora mängder brandfarliga 

varor för färgtillverkning. 

• Air Liquide Gas AB, Arlövs industriby: 

framställning och lagring av acetylengas, 

samt hantering av stora mängder karbid. 

___________________________________________________________________ Översiktsplan 1998 Burlövs 


53

I Burlöv finns ett antal bensinstationer. Vid 

nyetablering av bensinstationer eller av 

bostäder i anslutning till befintliga sådana, skall 

säkerhetsfrågorna särskilt beaktas. 

Skyddsavståndet mellan bostäder och 

bensinstationer bör vara minst 100 meter. För 

övriga verksamheter får skyddsavstånd 

bedömas i varje enskilt fall beroende på typen 

av verksamhet. 

Inom kommunen finns ett antal företag och 

verksamheter, för vilka risk för brandspridning 

föreligger. Dessa företag håller stora 

lagervolymer av främst trä eller papper, men 

även plast-, gummi- och färgprodukter 

förekommer. Här finns också ett antal tomma 

industrilokaler där särskild uppmärksamhet 

bör riktas på riskfrågorna i samband med 

etablering av nya verksamheter. 

Påverkan från kringliggande kommuner 

Burlöv påverkas i hög grad av riskfaktorer 

i de kringliggande kommunerna. Inom Burlövs 

närområde ligger ett antal verksamheter och 

anläggningar. 

Riskobjekt i Malmö stad 

Malmö hamn har en ökande koncentration 

av miljöfarliga verksamheter, som vid en 

större olyckshändelse kan påverka Burlöv i 

riskhänseende. Stora mängder farligt gods 

transporteras genom Burlövs kommun till 

hamnen. Dessutom finns ett flertal andra 

verksamheter i Burlövs direkta närhet som 

kan utgöra en risk för omgivningen. 

• Gasoldepå vid oljehamnen: lastning, 

lossning och förvaring av propangas. 

• Oljehamnsterminal: lastning och lossning 

av mycket brandfarliga vätskor. 

• Malmö rangerbangård: transport och 

rangering av farliga kemikalier. 

• Containerterminal: transport och omlastning 

av farliga kemikalier. 

• Kemiavfall: omhändertagande, förvaring 

och ompaketering. 


54 

• Spillepengens avfallsområde: deponianläggning. 

Risk för spridning av giftiga 

rökgaser vid brand. 

Övriga riskobjekt 

Även i andra närliggande kommuner finns 

anläggningar som kan innebära risk för 

Burlöv, som t ex kärnkraftsanläggningen 

Barsebäcksverket och flygtrafiken kring 

Sturup och Kastrup. 

Buller och vibrationer 

Med buller menas oönskat ljud i olika former, 

såsom hög allmän ljudnivå mätt som 

ekvivalentnivå, höga bullertoppar mätt som 

maximalnivå, eller när skillnaden mellan 

bakgrundsnivå och bullertoppar är stor. Buller 

kan också vara kopplat till olika frekvenser. 

Det lågfrekventa bullret från den tunga trafiken 

upplevs som särskilt störande. 

Den mest betydande bullerkällan inom 

kommunen är biltrafiken. Riktvärdena för 

vägtrafikbuller överskrids för närvarande 

utmed motorvägarna i både Arlöv och Åkarp. 

Av de kommunala vägarna är det främst 

Lundavägen, genom båda tätorterna, och 

Lommavägen–Dalbyvägen som, har ljudnivå 

överskridande riktvärdet 55 dBA ekvivalent. 

Totalt uppskattas närmare 700 personer vara 

störda av buller från vägarna. 

Även järnvägstrafiken orsakar bullerstörningar 

längs Södra stambanan och Lommabanan. 

Drygt 320 personer beräknas vara 

störda av järnvägsbuller över 55 dBA 

ekvivalent. Störningar från övriga bullerkällor, 

som industri, fläktar m m är av mindre 

omfattning. 

Enligt överenskommelsen mellan Burlövs 

kommun och trafikverken kommer 

bullerdämpande åtgärder att genomföras 

utmed motorvägarna och Södra stambanan. 

Åtgärderna bedöms skapa betydligt bättre 

förhållanden för de boende i kommunen. 

Vibrationer definieras som svängningar i 

fasta kroppar. De karakteriseras av frekvens

(Hz), förflyttning (m), hastighet (m/s) och 

acceleration (m/s 2 ). Vanligen anges endast 

hastighet och acceleration. Någon norm vad 

gäller vibrationsvärden finns för närvarande 

inte i Sverige (utanför arbetsmiljön). 

Gränsen för irriterande vibrationer är ca 2 

mm/s och för starkt irriterande ca 6 mm/s. 

Skador på byggnader uppstår från 10-15 

mm/s och uppåt. 

Vibrationer från t ex spårbunden trafik eller 

tunga fordon är dåligt kända inom kommunen. 

Luftkvalitet 

Luftföroreningar är idag det allvarligaste av 

trafikens miljöproblem. Luften i våra tätorter 

innehåller ett stort antal olika ämnen, som 

direkt eller indirekt har sitt ursprung i 

fordonsemissioner. Vissa ämnen har 

egenskaper, som kan förstöra t ex 

byggnadsmaterial och ge korrosiva skador, 

eller påverka ekosystemen med följder som 

växthuseffekt och försurning. Människans 

hälsa kan påverkas dels omedelbart, dels 

långsiktigt genom t ex tumörsjukdomar. Enligt 

Naturvårdsverket (september 1997) är 

Sverige det enskilda land, som bidrar mest till 

sina egna miljöproblem. Vad gäller 

luftkvaliteten i tätorterna, är det inhemska 

bidraget mer än 70 procent. 

Luftkvaliteten i Burlövs kommun påverkas 

av såväl lokala utsläpp som av utsläpp från 

regionen och kontinentens industriregioner. De 

luftföroreningar, som bildas inom kommunen 

härstammar främst från tre källor: trafik, 

fastighetsuppvärmning och industri. 

Uppgifter om luftkvaliteten i kommunen har 

sammanställts under sommaren 1997. Vad 

gäller sot och svaveldioxid, har inga rikt- eller 

gränsvärden överskridits under perioden 

1994-1997. Beträffande kvävedioxid, 

bedöms den norra delen av Burlövs Egnahem 

utsättas för halter som överstiger gränsvärdet 

ca tio dagar om året. Även delar av Arlöv och 

mindre områden i Åkarp är berörda. Den 

främsta utsläppskällan är trafiken. 

Flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile 

Organic Compounds), förekommer bland 

annat i lösningsmedel, lacknafta och bensin, 

och bidrar i stor utsträckning till bildningen av 

smog, ozon och andra fotokemiska oxidanter. 

Preliminärt uppgår mängden utsläpp i Burlöv 

till totalt 508 ton per år, varav trafiken står för 

494 ton. 

Gränsvärden/riktvärden/åtgärdsnivåer för 

luftkvalitet i tätorter enligt Naturvårdsverkets 

Allmänna råd 90:9: 

Ämne Riktvärde µg/m 3 Medelvärdestid 

Kvävedioxid (NO 2) 110 1 timme 

75 1 dygn 

50 vinterhalvår 

Svaveldioxid (SO 2) 200 1 timme 

100 1 dygn 


Sot 90 1 dygn 


Kolmonoxid (CO) 6 8 timmar 

mg/m 3 Glid. medelvärde 

Radon 

Radon är en färg- och luktlös radioaktiv 

ädelgas, som bildas när radium sönderfaller. 

Radium är i sin tur en sönderfallsprodukt av 

uran, som förekommer naturligt i vår 

omgivning. Då radon sönderfaller, bildas 

radioaktiva radondöttrar, samtidigt som 

strålning avges. Denna strålning kan medföra, 

att celler i kroppen dör eller förändras, vilket i 

förlängningen kan leda till cancer. 

Under 1991 genomfördes en markradonundersökning 

på 150 mätpunkter inom 

kommunen. Beroende på randonhalt indelas 

marken i låg-, normal- och högriskmark (>50 

kBq/m 3 ). Någon högriskmark har inte 

påträffats. Övervägande delar av kommunen 

ligger på låg - och normalriskmark. Endast 

några få begränsade områden i nordöstra 

delen av kommunen ligger på mark som ger 

radonhalter, i närheten av högriskområdet. 

Här bör radonskyddat byggande övervägas. 

Radon i byggnader kan härröra från byggnadsmaterial, 

t ex s k blåbetong som användes 

i stor utsträckning mellan 1929 och 1975. 



55

Även radon i kranvatten från borrade brunnar 

kan orsaka höga radonhalter i inomhusluften. 

Elektromagnetiska fält 

Magnetfält finns hela tiden omkring oss. 

Det mest utbredda är det fält som omger 

jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen 

att rikta sig mot norr. Även elektrisk 

ström ger upphov till magnetfält, så kallade 

elektromagnetiska fält. Sådana finns kring 

ledningar, transformatorer, maskiner m.m. 

Fälten är starkast närmast källan och avtar 

snabbt med avståndet; de är svåra att skärma 

av. Ju starkare ström, desto starkare 

magnetfält. 

Magnetfält mäts i µT (mikrotesla). Några 

gränsvärden finns för närvarande inte, men 

praxis är att magnetfält från kraftledningar 

skall understiga 0,2 µT vid husfasad. 

I Burlövs kommun föreligger endast resultat 

från ett fåtal mätningar. Mätningar kring 

transformatorstationen vid Blomstervägen i 

Åkarp visade på magnetfält under 0,1 µT. 


56 

Riktlinjer 

• Åtgärder bör vidtas för att väsentligt 

minska trafikens miljöpåverkan. 

• Inga ytterligare störningar skapade av nya 

kommunikationsleder skall tolereras i 

Burlövs kommun. 

• Vid nybyggnad i nordöstra Åkarp bör krav 

på radonskyddat byggande övervägas. 

• Arbetet med att spåra och åtgärda byggnader 

med radongashalter över 400 Bq/m 3 

intensifieras. 

• Bebyggelse bör lokaliseras, så att kraftledningars 

magnetfält understiger 0,2 µT 

vid bostadsgräns. 

• Halterna av luftföroreningar skall understiga 

gällande gränsvärden för svaveldioxid, 

sot/svävande partiklar och 

kvävedioxid samt gällande riktvärde för 

koloxid. Luftföroreningshalterna skall 

också understiga kritiska nivåer för direkta 

vegetationsskador och skador på 

kulturminnen och -föremål. Halterna skall 

på sikt minskas ned mot bakgrundsnivåerna. 

• Tätortsluftens innehåll av flyktiga organiska 

ämnen skall understiga föreslagna 

omgivningshygieniska gränsvärden och på 

lång sikt minskas ned mot 

bakgrundsnivåer. 

• Hushållens vedeldning skall inte ge upphov 

till störningar i omgivningen genom lukt 

eller hälsoskadliga halter av flyktiga 

organiska ämnen. 

• Individuell eldning med fasta bränslen bör 

inte förekomma i de mest tätbebyggda 

områdena och endast i enstaka fall i tätare 

bebyggelse, och då endast i pannor som 

fyller högt ställda miljökrav

Riktlinjer 

• Riktvärden för buller i befintlig miljö 

(oberoende av källa): 

Idag 40/70 dBA (inomhus/utomhus). 

Efter år 2000: 30/55dBA (inomhus/utomhus). 

Maximalnivå inne/ute 40/70 dBA. 

Vid nyetablering/nybyggnad av källa (t 

ex väg, järnväg, industrianläggning) 

och/eller mottagare (t ex bostad, skola, 

vårdlokal, arbetsplats) skall följande gälla: 

Mottagare dBA dBA dBA dBa 

inne ute max inne max ute 

Bostäder 30 55 40 70 

Vårdlokaler 30 55 40 70 

Undervisningl 30 55 40 70 

Arbetslokaler 40 65 

Kontor 40 65 

Rekreations- 

ytor i tätbeb. 55 

Friluftsomr 

i kommunala 

översiktsplaner 40 

• Krav på lägre bullernivåer ställs i områden 

för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv 

med låg bakgrundsnivå, och där 

naturupplevelsen är en viktig faktor. 

• Gällande riktlinjer för externt industribuller, 

byggbuller, buller från skjutbanor och 

motorsportanläggningar skall innehållas i 

både befintlig miljö och vid ny planering. 



57


58 

16. Riksintressen 

I följande kapitel redovisas de områden, som av centrala myndigheter utpekats som riksintressen. 

Vidare redovisas konflikter med andra förekommande intressen samt kommunens 

ställningstaganden. 

Bakgrund och syfte 

Naturresurslagen är inriktad på att skydda 

långsiktiga och för landet väsentliga värden. 

Lagens grundläggande syfte är att ”marken, 

vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall 

användas så, att en från ekologisk, social och 

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god 

hushållning främjas” (NRL 1 kap 1 §). 

I en översiktsplan skall enligt plan- och 

bygglagen (PBL 4 kap 1 §) områden av 

riksintresse enligt naturresurslagen särskilt 

anges. Vidare skall framgå hur kommunen 

avser att tillgodose de redovisade riksintressena. 

Riksintressen för kulturmiljövården 

Enligt naturresurslagens 2 kap 6 § skall de 

områden, som är av riksintresse för naturvården, 

kulturminnesvården eller friluftslivet, 

skyddas mot åtgärder, som kan 

påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. 

Alnarp–Burlöv 

Riksintresset omfattar det öppna odlingslandskapet 

och kulturmiljöerna kring 

Alnarp–Burlöv samt Burlövs Egnahem. 

Odlingslandskapet kring Burlövs kyrkby är 

successivt framvuxet från förhistorisk tid och 

präglat av rationella brukningsmetoder och 

storgårdar. Fornlämningsmiljöer finns 

representerade i fullåkersbygden i form av 

stenåldersboplatser och flera bronsåldershögar, 

spridda i kommunen. 

I Burlövs kyrkby ligger den medeltida 

kyrkan, något ombyggd under 1800-talet, 

omgiven av tät bebyggelse med ett väl bevarat 

äldre byggnadsskick och gårdsmönster. Där 

ligger också prästgården från 1773 med 

tillhörande trädgård och skolan från 1848 

med sockenstugan. 

Kvarnmiljön, med mjölnarbostad vid 

Kronetorps holländaremölla från 1841, har ett 

dominerande läge i landskapet. Andra miljöer, 

som omfattas av riksintresset är Kronetorps 

och Arlövs gårdar med välbevarad 

bebyggelse, Burlövs Vanning 

(Klockedammen), äldre allé- och vägsystem 

samt pilevallar, som finns bevarade i 

landskapet. 

Burlövs Egnahem, utbyggt under 1910- 

och 20-talen, är karakteristiskt för Sydsveriges 

egnahemsområden. Bebyggelsen är företrädesvis 

uppförd i tegel, synligt i fasaden 

eller med ljus puts. 

Konflikter med riksintresset 

• Utbyggnad av Yttre Ringvägen, av riksintresse 

för kommunikationer. Se även 

nedan. 

Kommunens ståndpunkt 

Utbyggnaden av Yttre Ringvägen innebär 

ett stort intrång i den kulturhistoriskt värdefulla 

miljön vid Burlövs Kyrkby och Burlövs Egna 

hem. Kommunen anser, att en tydlig fysisk 

och visuell kontakt mellan Burlövs kyrkby och 

Kronetorps mölla utgör en förutsättning för att 

riksintresset för kulturmiljövården skall kunna

tillgodoses, och kulturmiljön bevaras. Enligt 

överenskommelsen mellan Burlövs kommun, 

Vägverket och Banverket kommer passagen 

utföras på ett godtagbart sätt. Kommunen 

avser i fortsatt planering ytterligare 

understryka riksintresset för Burlövs Kyrkby. 

Riksintressen för kommunikationer 

Enligt naturresurslagens 2 kap 8 § skall 

områden, som är av riksintresse för anläggningar 

för industriell produktion, energiproduktion, 

energidistribution, kommunikationer, 

vattenförsörjning eller avfallshantering, så 

långt möjligt skyddas mot åtgärder, som kan 

påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet 

av sådana anläggningar. 

Yttre Ringvägen 

Riksintresset omfattar den planerade Yttre 

Ringvägen genom Burlövs och Malmö kommuner. 

Det område, som behövs för utbyggnad 

av Yttre Ringvägen inklusive trafikplatser 

samt minst 50 meters skyddsavstånd på ömse 

sidor av vägen, ingår i intresset. 

I avvaktan på godkännande i riksdagen av 

pågående kommunikationsplanering, redovisar 

Vägverket endast planerade vägar som 

riksintressen. Ytterligare befintliga vägar kan i 

framtiden komma att hävdas som 

riksintressen. 

Konflikter med riksintresset 

• Dragningen av Yttre Ringvägen genom 

landskapsavsnittet Alnarp–Burlöv är av 

riksintresse för kulturmiljövården. Se ovan. 

Vid en avvägning mellan de båda riksintressena 

för kommunikationer och kulturmiljövård 

gör Länsstyrelsen den slutliga 

bedömningen, att vägintresset måste väga 

tyngst. 

Södra stambanan 

Riksintresset omfattar Södra stambanan 

från Stockholm, genom Burlövs kommun, till 

Malmö. 

Lommabanan 

Riksintresset omfattar Lommabanan i 

egenskap av del av Godsstråket genom 

Skåne. 

Förslag till ytterligare riksintressen för 

kommunikationer 

Länsstyrelsen anser, att ytterligare objekt 

bör betraktas som riksintressen för kommunikationer, 

utöver de ovan nämnda. Nedan 

följer de, som berör Burlövs kommun: 

• Planerad utbyggnad av Södra stambanan 

från två spår till fyra genom Burlöv. 

• Planerad utbyggnad av Yttre Godsbanan 

från Eslöv, öster om Malmö till Fosieby 

söder om Malmö. 

• Länsstyrelsen har i sitt yttrande över 

Vägverkets förslag till vägnät där riksintresse 

kan komma att hävdas anslutit sig till 

förslaget att väg E6, E20, E22 och Yttre 

Ringvägen bör tillhöra det vägnät där 

riksintresse kan komma att hävdas. 


Av de ovan redovisade riksintressena och 

förslagen till riksintressen för kommunikationer 

är det endast den planerade utbyggnaden av 

Yttre Godsbanan från Eslöv via Arlöv, öster 

om Malmö till Fosieby som kan stå i konflikt 

med kommunens intressen. 

För Burlövs del är det helt oacceptabelt att 

Yttre Godsbanan byggs ut i de lägen som 

hittills diskuterats, om frågan om riksbangård 

inte först klarlägges och godsrangeringen 

fortfarande sker vid Malmö rangerbangård. 

Riksintresse för kustzonen 

Enligt naturresurslagens 3 kap 1 § är de 

områden, som anges i 2-7 §§, med hänsyn till 

de natur- och kulturvärden som finns i 

områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploatering 

eller andra ingrepp skall följa 2-7 

§§ och får inte ske på ett sätt, som påtagligt 

skadar områdenas natur- och kulturvärden. 

Bestämmelserna i första stycket och 2-6 §§ 



59

utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga 

tätorter eller av det lokala näringslivet 

eller för utförandet av anläggningar, 

som behövs för totalförsvaret. 

Enligt naturresurslagens 3 kap 4 § får det 

inom kustområdena och skärgårdarna från 

Brofjorden till Simpevarp m fl sträckor endast 

tillkomma fritidsbebyggelse i form av 

kompletteringar av befintlig bebyggelse. Om 

det finns särskilda skäl, får dock annan 

fritidsbebyggelse komma till stånd, 

företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga 

friluftslivets behov. 

En stor del av Burlövs kommun omfattas 

av riksintresset för kustzonen. De områden 

som främst berörs av intresset, är Spillepeng 

och Tågarps hed. Strandskyddsförordnande 

gäller längs Sege å och utmed 

Öresundskusten. Detta innebär bl a 

byggnadsförbud. 


Kommunen kommer att verka aktivt för att 

säkerställa riksintressenas intentioner. 

Förslag till ytterligare riksintressen 

Länsstyrelsen redovisar i sammanställningen 

”Riksintressen i Skåne”, utöver de 


60 

fastställda riksintressena, även förslag till 

sådana. 

Vattenförsörjning 

Dagens lagstiftning medger inte möjligheten 

att peka ut täktområden som riksintressen. En 

lagändring kommer att genomföras, för att 

täktområden utöver områden för anläggningar 

skall kunna hävdas. Vid en lagändring 

kommer Naturvårdsverket att föreslå 

områden av riksintresse för dricksvattenförsörjningen. 

Burlövs kommun kan 

komma att beröras genom Alnarpsströmmen, 

som delvis ligger inom kommunen. 

Friluftsliv och naturvård 

Länsstyrelsen har föreslagit att Sege å skall 

hävdas som riksintresse för friluftsliv och 

naturvård; för friluftslivet främst avseende 

fritidsfisket. Sege å utgör lek- och 

uppväxtområde för t ex havsöring och 

grönling. Några samråd kring förslaget har inte 

genomförts, och inga beslut är fattade. 

Naturvårdsverket har i april 1998 föreslagit 

Tågarps hed som riksintresse.

17. Mellankommunala och 

regionala frågor 

I detta avsnitt redovisas mellankommunala och regionala frågor som har betydelse för Burlövs 

kommun. 

Mål 

• Kommunen skall aktivt medverka i 

den regionala planeringen för att 

tydliggöra kommunens intressen, 

behov och möjligheter. 

• En regional planering, som skisserar 

alternativa lösningar för att 

minska trafik- och miljöbelastningen 

inom Burlövsavsnittet, är 

angelägen. 

Regionala frågor 

Kommunens begränsade yta och dess läge 

inom tätortsregionen Malmö–Lund innebär, 

att behovet av en regional och 

mellankommunal samordning är stort. Frågor, 

som förutsätter regionala och mellankommunala 

lösningar, är bland andra trafik- 

och kollektivtrafikplanering, avfallshantering, 

miljö- och säkerhetsfrågor, ledningsstråk, 

teknisk försörjning, utveckling av 

rekreationsområden och nya arbetsområden. 

Vy över golfbanan. 

Burlövs utsatta läge i transportkorridoren 

Malmö–Lund blir mer och mer påtagligt. 

Trycket ökar på det befintliga vägnätet, 

järnvägstrafiken ökar och de tekniska 

försörjningssystemen tar större och större ytor 

i anspråk. 

Infrastruktur 

Fortfarande återstår flera stora infrastrukturella 

frågor, som har regional betydelse. 

En av dessa är frågan om vilken väg 

godstrafiken på järnväg skall ta genom Skåne 

till kontinenten, alltså frågan om en Yttre 

Godsbana. Andra betydelsefulla infrastrukturella 

frågor är Citytunneln och 

Öresundsförbindelsen, och vilka konsekvenser 

utbyggnaden av dessa får i regionen. 

Luft, vatten, teknisk försörjning och grus 

Andra viktiga regionala frågor är vattenvården 

och luftvården. Burlövs kommun 

är främst berörd av tre vattendrag:, 

Alnarpsströmmen, Sege å , och Alnarpsån. 

Det primära ledningssystem både ovan 

och under mark, liksom avfalls-, avlopps- 

och dricksvattensfrågan, är av mellankommunal 

karaktär. 

Eftersom kommunen inte har egen täkt 

måste grusförsörjningen lösas genom samarbete 

med andra kommuner. 

Övrigt 

I övrigt har lokaliseringen av nya områden 

för verksamheter och handel stor regional 

betydelse i denna täta region. I Burlövs 

direkta närhet finns dessutom ett flertal redan 



61

etablerade verksamheter, som kan utgöra en 

risk för omgivningen, t ex oljehamnen, 

rangerbangården och Spillepengen. Inom 

räddningstjänsten förekommer redan idag en 

del samverkan, främst med Malmö kommun. 

Utvecklingen av rekreationsstråk har stor 

betydelse för Burlöv, som idag har för litet av 

allemansrättlig mark. 


62

Översiktsplan 98-02_.pdf - Burlövs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?