Sverige - Klas Eklund
Sverige - Klas Eklund
Sverige - Klas Eklund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sverige</strong><br />
Nordic Outlook - November 2006<br />
Stark tillväxt, fallande<br />
arbetslöshet<br />
Konsumtionsboom med uppåtrisker<br />
Strukturpolitik ökar tillväxtutrymmet och<br />
sänker jämviktsarbetslösheten<br />
Högre löneökningar, långsamt stigande inflation<br />
Reporäntan toppar på 4 procent nästa år<br />
Svensk ekonomi växer snabbt. BNP-tillväxten blir i<br />
år ca 4½ procent och nästa år 3½ procent (korrigerat<br />
för antalet arbetsdagar). År 2008 leder inbromsningen<br />
i USA till att export och investeringar saktar in,<br />
vilket gör att den svenska BNP-tillväxten dämpas till<br />
sin långsiktiga trend runt 2½ procent. Riskerna för en<br />
sämre utveckling ligger främst i en snabbare dämpning<br />
av den globala tillväxten. Starka balansräkningar<br />
bland såväl företag som hushåll indikerar däremot<br />
risker på uppsidan när det gäller den inhemska<br />
efterfrågan.<br />
<strong>Sverige</strong>: BNP-tillväxt och sysselsättning<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
-2<br />
-4<br />
95 96 97<br />
Källa: SCB<br />
Årlig procentuell förändring<br />
98<br />
99<br />
00<br />
Hushållens inkomster ökar snabbt, tack vare stigande<br />
reallöner och sänkta skatter. Vi räknar med en årlig<br />
konsumtionstillväxt runt 3½ procent de kommande<br />
åren. Investeringsexpansionen fortsätter, även<br />
om ökningstakten dämpas något nästa år. Höga<br />
vinstnivåer och rekordhögt kapacitetsutnyttjande inom<br />
industrin utgör underliggande drivkrafter.<br />
Sysselsättningen har kommit igång på allvar. Vi räknar<br />
med drygt 80 000 nya jobb i år och ca 90 000 nästa<br />
år. Den snabba uppgången gör att resursutnyttjandet<br />
nu ökar i ganska snabb takt och bristen på arbetskraft<br />
tilltar i en rad branscher.<br />
Åtgärder för ökat arbetsutbud gör att nivån på den<br />
arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation<br />
(NAIRU) efter hand faller, och att den potentiella<br />
sysselsättningsgraden stiger. På kort sikt kan dock<br />
matchningsproblem uppstå, när personer med låg<br />
01<br />
02<br />
BNP<br />
Sysselsättning<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
-2<br />
-4<br />
24<br />
anställningsbarhet som tidigare var i arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder kommer in i arbetskraften.<br />
Trots detta kommer 2007 års avtalsrörelse att präglas<br />
av en starkare arbetsmarknad. Avtalsrörelsen kan<br />
försvåras av starka fackliga krav på låglöne- och<br />
jämställdhetssatsningar. De allmänna lönekrav som<br />
hittills framförts från den fackliga sidan tyder på att<br />
löneökningarna de närmaste åren blir ½-1 procentenhet<br />
högre än under perioden 2004-2006.<br />
Stigande löneökningar ökar det inhemska inflationstrycket.<br />
Inflationen hamnar likväl under Riksbankens<br />
mål under hela prognosperioden. Uppgången<br />
i UND1X stannar vid 1,1 procent 2007 och vid<br />
1,5 procent år 2008.<br />
Snabbt stigande sysselsättning och bristtal på arbetsmarknaden<br />
medför att Riksbanken fortsätter att höja<br />
reporäntan, trots låg inflation. Genom att förlänga<br />
prognoshorisonten och lägga större vikt vid resursutnyttjandet<br />
och risken för finansiella obalanser har<br />
manöverutrymmet ökat. Vår bedömning är att reporäntan<br />
höjs till 4 procent under nästa år – över<br />
marknadens syn, men ändå i nedre delen av det<br />
intervall som Riksbanken själv ser som neutralt.<br />
Finanspolitiken blir svagt expansiv både i år och nästa<br />
år. Risken finns att en del besparingsåtgärder försenas,<br />
vilket skulle ge en ännu expansivare finanspolitik.<br />
Ändå uppfylls budgetmålet och statsskulden<br />
amorteras i snabb takt, bl a beroende på kommande<br />
försäljningar av statliga företag.<br />
Exporten står emot amerikansk<br />
avmattning<br />
Optimismen inom exportindustrin är fortsatt stark,<br />
och det mesta talar för fortsatt god exporttillväxt. De<br />
direkta effekterna av svagare efterfrågan från<br />
USA är små och begränsas till ca ½ procent av<br />
exporten. När inbromsningen i USA så småningom<br />
sprider sig till andra regioner blir effekterna för svensk<br />
export något mer märkbara.<br />
Den historiska korrelationen mellan BNP-tillväxten i<br />
USA och svensk export är betydligt större än i vår<br />
prognos. Vi förlitar oss således på de argument som<br />
tidigare framförts om större motståndskraft i övriga<br />
världen samt att nedgången i USA har en ovanligt<br />
typisk inhemsk prägel. Riskerna i vår svenska exportprognos<br />
ligger dock på nedsidan.<br />
Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ligger på rekordnivåer<br />
enligt SCB:s och Konjunkturinstitutets (KI:s)<br />
mätningar. För att exporten ska kunna fortsätta växa<br />
krävs att investeringarna fortsätter uppåt. För detta<br />
talar goda företagsvinster och optimism i konjunkturbarometrar.
Change language