Sverige - Klas Eklund

Underliggande styrka består
Mild amerikansk inbromsning, fortsatt god
global tillväxt
Fortsatt låg inflation utanför USA
Snabba räntehöjningar i Europa, Fed avvaktar
med sänkning till sommaren
Stabila långräntor
Under de senaste åren har världsekonomin upplevt den
bästa utvecklingen på över 30 år. USA och Kina har
varit starka motorer. Efter hand har också Västeuropa
och Japan fått upp farten. Arbetslösheten har fallit i
alla större ekonomier. Inflationen har ändå varit
fortsatt låg – likaså räntorna. Finansmarknaderna har
tagit på sig allt mer risk och tillgångspriserna har
stigit. Börserna har klättrat och nått all-time-high i
flera fall.
Flera faktorer talar nu för att en viss konjunkturdämpning
är på väg. Räntehöjningar i USA har lett till en
stark nedgång för den amerikanska husmarknaden.
Vissa spridningseffekter till andra sektorer i den
amerikanska ekonomin och i senare skeden till övriga
delar av världsekonomin är troliga. Samtidigt höjer
flera andra centralbanker räntorna för att förebygga
kommande inflationsproblem – även om inflationen
just nu fortfarande är låg.
I våras oroades finansmarknaderna av en riskbild där
stagflationsproblem i USA i kombination med geopolitisk
osäkerhet kunde leda till global nedgång. Investerare
tog snabbt hem vinster och minskade sin riskexponering.
Börserna föll. Sedan dess har dock börserna
vänt och gått stadigt uppåt. Samtidigt har obligationsräntorna
haft en nedåtgående trend, trots att många
centralbanker höjt styrräntan i oväntad snabb takt.
BNP-tillväxt
Årlig procentuell förändring
2005 2006 2007 2008
USA 3,2 3,2 2,1 2,5
Japan 2,7 2,9 2,3 2,0
Kina 9,9 10,5 9,5 9,0
Euro-zonen 1,5 2,7 2,3 2,0
Norden 2,8 3,9 3,3 2,4
OECD 2,7 3,2 2,5 2,4
Världen 4,9 5,2 4,6 4,5
Källor: OECD, SEB
Vår analys av de underliggande globala krafterna ger i
huvudsak stöd för denna omsvängning till större
tillförsikt på de finansiella marknaderna. Vår slutsats
är att de underliggande positiva krafter som drivit
världsekonomin de senaste åren fortsätter att
dominera. Globalisering och skarp konkurrens
tillsammans med fortsatt utbudschock från Asien
Internationell översikt
5
Nordic Outlook - November 2006
utgör kraftfulla strukturella faktorer som både ger
snabb tillväxt och låg inflation. Tillväxtkraften bidrar
till att begränsa effekterna av den amerikanska avmattningen
medan en bestående disinflationistisk miljö gör
att den penningpolitiska åtstramningen inte behöver gå
så långt att den stryper fortsatt expansion.
Världsekonomin växer därför nästan lika snabbt under
2007 som i år. Under 2008 dämpas tillväxten marginellt,
då andra regioner utanför USA faller tillbaka
något. Sammantaget visar den globala ekonomin
fortsatt goda tillväxttal under vår prognosperiod.
80
70
60
50
40
30
20
2004
Källa: SEB
2005
Oljepris
Brent, USD/fat
2006
2007
Prognos SEB
2008
USA-dämpning under ordnade former
Den amerikanska avmattningen har blivit allt tydligare.
BNP-tillväxten har (annualiserat) fallit från 5½ procent
första kvartalet i år till 1½ procent tredje kvartalet.
Hittills har nedgången varit koncentrerad till bostadsbyggandet,
men fallande husprisökningar kommer
framöver också att hämma hushållens konsumtion.
Därtill kommer en lageravveckling att hålla tillbaka
tillväxten de närmaste kvartalen enligt traditionellt
cykliskt mönster.
Samtidigt finns viktiga krafter som håller uppe USAekonomin.
Näringslivets vinster fortsätter att stiga,
vilket håller uppe investeringsaktiviteten. Konsumenterna
får stöd av stigande börskurser samt den senaste
tidens nedgång av oljepriset. Fed kommer därtill att
under nästa år gradvis mildra effekterna av stagnerande
huspriser. Vår sammanvägda slutsats blir att
amerikansk BNP-tillväxt bromsar in till drygt 2
procent 2007 och att den även 2008 ligger en bit
under den trendmässiga. Detta innebär ändå en relativt
mild inbromsning; långt från recession utan snarare
vad som brukar beskrivas som en ”mid-cycle correction”.
De tre andra stora regionerna – Kina, Japan och
Västeuropa – har goda möjligheter att stå emot den
amerikanska smittan ganska väl. Den inhemska
efterfrågan är på uppgång och får stöd av att oljepriset
80
70
60
50
40
30
20