Sverige - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

Sverige Nordic Outlook - November 2006 För den arme prognosmakaren är det emellertid inte så lätt att bedöma nettoeffekterna av den starka efterfrågetillväxten å ena sidan och de politikdrivna utbudseffekterna å den andra. Vi menar dock att analysen med fördel kan separeras i två tidsperspektiv. På kort sikt påverkas utvecklingen mest av den förändring i de arbetsmarknadspolitiska programmen som regeringen föreslår samt av den cykliska uppgången i arbetsdeltagande. På längre sikt är effekten av regelförändringar i bidrag och skattesystem det viktiga. Här är effekten entydig: jämviktsarbetslösheten faller, och sysselsättningen ökar. Låt oss börja med den korta sikten. Arbetsmarknaden Årlig procentuell förändring resp. nivå 2005 2006 2007 2008 Arbetskraft 0,4 1,4 1,8 0,7 Sysselsättning 0,4 1,9 2,1 1,3 Arbetslöshet 5,9 5,4 5,2 4,5 Total arbetslöshet 8,4 8,2 7,2 5,8 Åtgärder, nivå Därav: syssel- 2,7 3,1 2,1 1,4 sättningsåtgärder 1,8 1,9 1,3 1,0 Utbildningsåtgärder Källor: SCB, SEB 0,9 1,2 0,8 0,4 Osäker utbudseffekt Tillströmningen av personer till arbetskraften ökar nu på traditionellt cykliskt vis. När jobben blir fler stärks motiven att söka sig ut i arbetslivet; t ex genom att man avslutar studierna tidigare eller väntar med att påbörja en utbildning när möjligheterna att få jobb ökar. Även lägre sjukfrånvaro samt en trendmässigt högre förvärvsfrekvens bland de äldre i arbetsför ålder har bidragit till ett ökat arbetsutbud. Till detta ska nu läggas regeringens förslag att minska antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med ca 80 000 (motsvarande drygt 1,5 procent av arbetskraften) under loppet av nästa år. Ungefär hälften av neddragningarna gäller subventionerade anställningar, medan den andra hälften gäller utbildningsåtgärder där deltagarna statistiskt sett inte ingår i arbetskraften. I budgetpropositionen räknar regeringen med att politiken leder till ökad öppen arbetslöshet nästa år (mätt som årsgenomsnitt). Det är förståeligt att finansdepartementet i nuläget intar en försiktig ståndpunkt och hellre inväntar positiva än negativa överraskningar. Vi ser dock en betydande sannolikhet att både regering och Riksbank överskattar de statistiska effekterna av lägre åtgärdsvolymer. 26 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder leder ofta till undanträngningseffekter. En stor del av jobben kommer att finnas kvar även när subventionen slopas. Utbudsstimulansen av neddragna utbildningsåtgärder kan också överskattas. Alternativet till att delta i en AMS-utbildning kan ofta vara att gå en reguljär utbildning eller vara sjukskriven. Jämte neddragningen av åtgärdsvolymerna föreslår regeringen en reducering av arbetsavgiften för nyanställda så kallade ”nystartsjobb”. Dessutom ska en ny, än så länge inte specificerad, sysselsättningsgaranti införas för personer som riskerar att utförsäkras. Inget av dessa program kommer att definieras som arbetsmarknadspolitiska åtgärder trots att de i flera avseenden påminner om dem. 9 8 7 6 5 4 00 01 02 Källor: SCB, SEB Sverige: Arbetslöshet Procent av arbetskraften Öppen arbetslöshet + AMS-åtgärder Öppen arbetslöshet 03 04 Vår slutsats blir därför att den reella effekten av neddragningarna inte blir så stor. Den öppna arbetslösheten kan öka tillfälligt under några månader medan AMS-åtgärderna dras ned; men historiska jämförelser tyder på att den öppna arbetslösheten normalt faller i högkonjunktur, även om AMS-åtgärderna minskas. Att konjunktureffekten verkar betyda mer för arbetslösheten än förändringarna i AMS-åtgärder illustreras av utvecklingen under perioden 1997-2000. Under denna period föll arbetslösheten med över 3,5 procentenheter trots att åtgärderna minskade nästan lika mycket som de ser ut att göra under 2007 och 2008. Arbetsmarknad 1997-2000 Förändring 1000-tal personer samt årlig procentuell förändring 1997 1998 1999 2000 Sysselsättning -43 57 90 90 Sysselsättningsåtg. 1 5 -4 -4 AMS-åtgärder -11 -19 -31 -28 Arbetslöshet Källor: SCB, SEB 0,0 -1,6 -1,0 -1,0 Just nu finns lediga resurser i svensk ekonomi. Produktion och sysselsättning befinner sig en bit 05 06 Prognos SEB 07 08 9 8 7 6 5 4
under potentiell nivå. Styrkan i konjunkturen gör dock att ekonomin under 2007 ganska snabbt närmar sig potentiell nivå. Regeringens utbudspolitik räcker inte för att ändra på detta. Den öppna arbetslösheten stiger visserligen något just när neddragningen av AMS-åtgärder når sin topp, men sjunker som årsgenomsnitt något jämfört med 2006. Den totala arbetslösheten – inklusive AMS-åtgärder – sjunker kraftigt och bristtalen kommer att stiga. Lägre jämviktsarbetslöshet på sikt Budgetpropositionen innehåller ett antal förslag som siktar till att öka arbetsutbudet. De bygger på att förhållandet mellan ersättningsnivån i a-kassan och arbetsinkomsten påverkar jämviktsarbetslösheten (NAIRU) och sysselsättningsgraden. Ju högre bidragsnivå, desto lägre sysselsättning. Regeringen föreslår dels ett särskilt skatteavdrag för löntagare, dels sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och i sjukförsäkringen. Detta leder med stor sannolikhet till att arbetslösheten på sikt kan sjunka och sysselsättningen kan öka mer än tidigare utan att inflationen tar fart. Hur stor effekten blir är svårt att förutsäga. En grov bedömning grundad på internationella skattningar av sambandet mellan skatter och ersättningsnivåer tyder på att sysselsättningsgraden skulle kunna stiga med 1-1,5 procentenhet och NAIRU falla med åtminstone ½ procentenhet till följd av regeringens förslag. Den högre sysselsättningsgraden uppkommer dels genom att deltagandet i arbetskraften ökar, dels genom att den arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation (NAIRU) faller. Konjunkturinstitutets skattning av NAIRU ligger i nuläget på 4,5 procent. På några års sikt skulle jämviktsarbetslösheten alltså kunna reduceras till 4 procent. Erfarenheten är att denna typ av förändringar påverkar jämiktsarbetslösheten gradvis och med fördröjning. På kort sikt kommer inverkan på löneökningstakten och i förlängningen inflationen att bli begränsad. För den nu aktuella prognosperioden 2007-2008 har varken vår löneprognos eller våra estimat av resursläget påverkats i någon större utsträckning. På längre sikt kommer regeringens förslag om lägre a-kassa i kombination med förvärvsavdrag att dra ned arbetslösheten och samtidigt lyfta sysselsättningen (se ruta). Sammanfattningsvis blir alltså våra slutsatser avseende samspelet mellan konjunkturkrafter och utbudspolitik att den öppna arbetslösheten stiger något när AMS-programmen dras ned, dock bara tillfälligt och i mindre utsträckning än vad som anges i budgetpropositionen. Vissa som slutar i programmen har antagligen relativt svårt att hitta jobb. På längre sikt bidrar starkare drivkrafter till arbete till att höja sysselsättningsgraden och pressa ned jämviktsarbetslösheten. 27 Sverige Nordic Outlook - November 2006 Hetare avtalsrörelse Lönerörelsen 2007 innebär att löneavtal ska slutas för närmare 3 miljoner arbetstagare. Av flera skäl kan avtalsrörelsen bli stökigare än på länge. Arbetsmarknadsläget är hetare än det varit under någon avtalsrörelse det senaste decenniet. Dessutom är de fackliga kraven på låglöne- och jämställdhetssatsningar större än vanligt. Oenighet råder också om hur LOmedlemmarnas nya pensionsavtal ska påverka löneutrymmet. Ett fackligt missnöje med regeringens ekonomiska reformer skulle också kunna medföra att strejkvapnet ligger närmare till hands. Tidsschema för avtalsrörelsen 2007 Slutdatum för Bransch Antal anställda gällande avtal 31 mars Industri, tjänster, bygg 1 100 000 30 april Industri, tjänster 300 000 31 maj Industri, tjänster 100 000 30 juni Kommuner 1 000 000 30 sept Staten 300 000 Totalt 2 800 000 Regeringen genomför flera förslag som tenderar att försvaga fackföreningsrörelsen på längre sikt. Från nyår blir inte längre medlemsavgiften till facket avdragsgill. Dessutom sänks ersättningen från akassan, samtidigt som avgiften höjs och differentieras. Detta gör medlemskap i fackföreningar mindre attraktivt. Om dagens system på sikt ersätts av en statlig, obligatorisk a-kassa frikopplad från fackföreningsrörelsen, kan resultatet bli ett betydande medlemstapp. Organisationsgraden faller då från dagens höga nivåer. Fackföreningsrörelsen kommer att på olika sätt opponera sig mot regeringspolitiken, och de närmaste åren kommer säkert spänningar mellan regeringen och facken att bli ett återkommande tema. Vi tror dock inte att dessa spänningar i speciellt hög grad kommer att påverka den kommande avtalsrörelsen. Den fackliga sidan har alltför mycket att förlora på att det samförstånd som skapats mellan arbetsmarknadens parter det senaste decenniet går förlorad. Vi bedömer således att risken för allvarliga problem i avtalsrörelsen är ganska liten. Fast förankrade inflationsförväntningar och erfarenheten att reallöneökningar kan uppnås även med måttliga nominella ökningstal talar emot stora lönepåslag. Utgångsbuden från den fackliga sidan ligger ½-1 procentenhet högre än motsvarande krav inför avtalsrörelsen 2004. Detta indikerar att avtalen hamnar på en nivå som gör att löneökningstakten växlar upp. Löneökningarna stiger till drygt 4 procent per år
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: Internationellt 3 Sammanfattning No
Page 5 and 6: Underliggande styrka består Mild
Page 7 and 8: Hur ser Phillipskurvan egentligen u
Page 9 and 10: ken gör dock att Nationalbanken f
Page 11 and 12: omsar fortsatt stora kapitalutflöd
Page 13 and 14: 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 15 and 16: men kommer att ligga kvar på en h
Page 17 and 18: Okontrollerbar råstyrka Fortsatt
Page 19 and 20: egionerna. De historiska erfarenhet
Page 21 and 22: uppsatta mål om en inflationstakt
Page 23 and 24: Stark tillväxt med obalanser Allt
Page 25: Konsumtionsboomen tilltar Hushålle
Page 29 and 30: Efterhand börjar dock den inhemska
Page 31 and 32: Vi håller fast vid vår prognos at
Page 33 and 34: Allt hetare Ytterligare ett år me
Page 35 and 36: Tillväxten toppar på hög höjd
Page 37 and 38: SVERIGE Nordiska nyckeldata Årlig
Page 39: CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA Internation

Sverige - Klas Eklund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?