Sverige - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

Internationell översikt Nordic Outlook - November 2006 fallit. Spridningseffekterna från USA begränsas av att nedgången där främst berör inhemskt orienterade sektorer med lågt importinnehåll. Att korrelationen mellan amerikansk och global tillväxt förutses bli lägre än vad historiska samband indikerar beror också på att orsakerna till USA:s inbromsning är mer specifikt amerikanska än t ex vid fastighetskrisen runt 1990 eller vid IT- och börsbubblan runt millenniumskiftet. Vår prognos är därför att den globala tillväxten endast i mindre utsträckning dämpas nästa år. Att Kinas andel av den globala produktionen snabbt växer ger i sig en positiv effekt på världsekonomins ökningstakt; den fortsatt starka kinesiska tillväxten räknas från en bas som blir allt större, år för år. I mindre skala fortsätter också alla de nordiska länderna att växa starkt och bidrar till att hålla uppe tillväxten även 2007. Låg inflation utanför USA Arbetslösheten har fallit trendmässigt i de flesta länder det senaste decenniet. Detta är på de flesta håll en effekt av såväl strukturella förändringar på hemmaplan som effekter av globaliseringen. I många länder är arbetslösheten nu lägre än den varit på åtskilliga decennier utan att inflationen tagit fart (se vidare ruta om Phillipskurvan). 11 10 9 8 7 6 5 4 93 94 95 96 97 98 99 Källor: Eurostat, ONS, SEB Arbetslöshet Procent Euro-zonen Norden Storbritannien Trots fallande arbetslöshet och de senaste årens stigande oljepris är inflationstrycket fortfarande lågt. Tabellen nedan visar hur påtagligt lite inflationstakten reagerat på oljepriset, jämfört med effekterna av oljekriserna 1973-74 (”Opec I”) och 1980-81 (”Opec II”). 00 01 02 03 04 05 06 11 10 9 8 7 6 5 4 6 Inflation efter oljechocker Procentuell förändring av konsumentpriserna OPEC I OPEC II I dag 1973-74 1980-81 2005-06 USA 9 12 3 Storbritannien 13 15 2 Japan 17 6 0 Tyskland 7 6 2 <strong>Sverige</strong> 8 13 1 Källor: OECD, SEB Kärninflationen (prisstegringar exklusive energi och livsmedel) för de stora industriländerna (G7) ligger totalt sett stadigt parkerad på 1 procent om USA exkluderas. I Kina innebär hård konkurrens och överinvesteringar att inflationen också där ligger och slår runt 1 procent trots den snabba tillväxten. I samtliga nordiska länder ligger inflationen lågt, trots att Norge och Danmark visar extremt låg arbetslöshet. 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Kärninflation Årlig procentuell förändring 1.0 OECD exkl. USA och höginflationsländer USA 0.5 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Källa: SEB Utmaning för penningpolitiken Kombinationen av hög tillväxt och fallande arbetslöshet å ena sidan och fortsatt låg inflation å den andra är inte självklart enkel att hantera för världens centralbanker. Normalt skulle ökad sysselsättning orsaka kapacitetsbrister och stigande inflation. Men när inflationen envisas med att ligga extremt lågt trots fyrdubblat oljepris och historiskt låg arbetslöshet kompliceras tillvaron för många centralbanker. Riskerna med att hålla de nominella räntorna mycket låga under en längre tid har diskuterats allt mer på senare tid. Detta tenderar att driva upp tillgångspriser och öka olika aktörers risktagande, vilket i sig kan ge finansiell instabilitet. Samtidigt måste en försiktig centralbank räkna med att kombinationen av snabb likviditetstillväxt och tilltagande kapacitetsrestriktioner förr eller senare ger upphov till inflation. Vad vi inte vet är om förloppet blir gradvis eller om det får karaktär av ketchupeffekt; inflationskrafterna uppför sig väl tills de når en brytpunkt, då de plötsligt utlöser en inflationsvåg (se ruta). 06 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5
Hur ser Phillipskurvan egentligen ut nuförtiden? I den traditionella neoklassiska världsbilden analyseras en ekonomi i förenklad form ofta via aggregerade utbuds- och efterfrågefunktioner. På kort sikt antas vanligen utbudskurvan ha en positiv lutning (vilket avspeglar avtagande avkastning och stigande produktionskostnader vid ökat kapacitetsutnyttjande). Efterfrågekurvan lutar negativt, beroende på att hög inflation urgröper real efterfrågan. På arbetsmarknaden motsvarar detta synsätt den traditionella Phillipskurvan, som visar utväxlingsförhållandet mellan lägre arbetslöshet och högre inflation. På kort sikt är det således möjligt att ”byta” lägre arbetslöshet mot lite högre inflation, och vice versa. Inflation Den ursprungliga Phillipskurvan Arbetslöshet På lång sikt brukar dock utbudskurvan antas vara vertikal. Den potentiella BNP-nivån – då resurser används fullt ut men utan att överansträngas – antas vara oberoende av inflationen. Detta härrör från den i år nobelprisbelönade teorin om en ”naturlig” arbetslöshetsnivå (NAIRU) vid vilken inflationen är stabil. I Phillipskurvetermer motsvarar detta en långsiktigt vertikal Phillipskurva; arbetslöshet under NAIRU ger inflationstryck, arbetslöshet över ger dämpad inflation. Den kortsiktiga skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP – outputgapet – har i denna analysram varit ett viktigt instrument för centralbankerna. Sjunker arbetslösheten under NAIRU stiger kostnader och priser eftersom den aggregerade produktionen är högre än den potentiella. Ett positivt outputgap ger alltså ökad inflation pga överutnyttjande av resurserna. Arbetslöshet högre än jämviktsnivån betyder negativt outputgap och fallande inflationstakt. Men dagens verklighet ser inte riktigt ut så. Globaliseringen har medfört en utbudschock. Antalet arbetare i konkurrensutsatt verksamhet har enligt vissa beräkningar fördubblats de senaste decennierna. Samtidigt har ny teknik och skärpt konkurrens sänkt kostnader i en rad sektorer. Resultatet har blivit att produktionen går att öka mer än förut innan inflationen signalerar överhettningsfara. Internationell översikt 7 Inflation Nordic Outlook - November 2006 Empirin indikerar med andra ord att Phillipskurvan numera är platt över ett stort intervall. Innebörden är att det blir möjligt att kraftigt öka produktion och minska arbetslöshet utan att inflationen tar fart. I alla fall för en tid. Men för försiktiga centralbanker reses frågan hur hållbar denna utveckling är. Kan de verkligen räkna med att utbudskurvan fortsätter att vara flack även om likviditeten och sysselsättningen fortsätter att stiga i rask takt? Kan de verkligen lita på att inflationen håller sig borta även om arbetslösheten faller till rekordlåga nivåer? Kommer inflationen inte till slut att gradvis krypa upp igen, om än vid lägre arbetslöshetsnivåer än tidigare? Eller – än värre: Kommer ekonomin att nå en punkt där inflationen plötsligt kommer tillbaka med full kraft, som ketchup ur en plastflaska? I så fall är det flacka segmentet av Phillipskurvan en farlig väg som lurar in centralbankerna i överhettning, där frånvaron av inflation bara är en kortsiktig villfarelse. Inflation Stigande inflation Den vertikala Phillipskurvan enligt Phelps och Friedman NAIRU Fallande inflation En plattare Phillipskurva i globaliseringens tid? Arbetslöshet Arbetslöshet När ekonomin går in i farvatten där gamla sjökort inte längre gäller uppstår således flera problem för centralbanker vars uppgift är att värna prisstabilitet och finansiell stabilitet. NAIRU-begreppet blir mindre användbart som redskap eftersom det är ett rörligt mål. Samtidigt blir en mer detaljerad av arbetsmarknadens strukturer samt effekterna av kreditgivning och lividitetstillväxt allt viktigare.
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: Internationellt 3 Sammanfattning No
Page 5: Underliggande styrka består Mild
Page 9 and 10: ken gör dock att Nationalbanken f
Page 11 and 12: omsar fortsatt stora kapitalutflöd
Page 13 and 14: 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 15 and 16: men kommer att ligga kvar på en h
Page 17 and 18: Okontrollerbar råstyrka Fortsatt
Page 19 and 20: egionerna. De historiska erfarenhet
Page 21 and 22: uppsatta mål om en inflationstakt
Page 23 and 24: Stark tillväxt med obalanser Allt
Page 25 and 26: Konsumtionsboomen tilltar Hushålle
Page 27 and 28: under potentiell nivå. Styrkan i k
Page 29 and 30: Efterhand börjar dock den inhemska
Page 31 and 32: Vi håller fast vid vår prognos at
Page 33 and 34: Allt hetare Ytterligare ett år me
Page 35 and 36: Tillväxten toppar på hög höjd
Page 37 and 38: SVERIGE Nordiska nyckeldata Årlig
Page 39: CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA Internation

Sverige - Klas Eklund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?