Sverige - Klas Eklund
Sverige - Klas Eklund
Sverige - Klas Eklund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur ser Phillipskurvan egentligen ut<br />
nuförtiden?<br />
I den traditionella neoklassiska världsbilden analyseras<br />
en ekonomi i förenklad form ofta via aggregerade<br />
utbuds- och efterfrågefunktioner.<br />
På kort sikt antas vanligen utbudskurvan ha en positiv<br />
lutning (vilket avspeglar avtagande avkastning och<br />
stigande produktionskostnader vid ökat kapacitetsutnyttjande).<br />
Efterfrågekurvan lutar negativt, beroende<br />
på att hög inflation urgröper real efterfrågan.<br />
På arbetsmarknaden motsvarar detta synsätt den<br />
traditionella Phillipskurvan, som visar utväxlingsförhållandet<br />
mellan lägre arbetslöshet och högre<br />
inflation. På kort sikt är det således möjligt att ”byta”<br />
lägre arbetslöshet mot lite högre inflation, och vice<br />
versa.<br />
Inflation<br />
Den ursprungliga Phillipskurvan<br />
Arbetslöshet<br />
På lång sikt brukar dock utbudskurvan antas vara<br />
vertikal. Den potentiella BNP-nivån – då resurser<br />
används fullt ut men utan att överansträngas – antas<br />
vara oberoende av inflationen. Detta härrör från den i<br />
år nobelprisbelönade teorin om en ”naturlig” arbetslöshetsnivå<br />
(NAIRU) vid vilken inflationen är stabil. I<br />
Phillipskurvetermer motsvarar detta en långsiktigt<br />
vertikal Phillipskurva; arbetslöshet under NAIRU ger<br />
inflationstryck, arbetslöshet över ger dämpad inflation.<br />
Den kortsiktiga skillnaden mellan faktisk och potentiell<br />
BNP – outputgapet – har i denna analysram varit<br />
ett viktigt instrument för centralbankerna. Sjunker<br />
arbetslösheten under NAIRU stiger kostnader och<br />
priser eftersom den aggregerade produktionen är<br />
högre än den potentiella. Ett positivt outputgap ger<br />
alltså ökad inflation pga överutnyttjande av resurserna.<br />
Arbetslöshet högre än jämviktsnivån betyder<br />
negativt outputgap och fallande inflationstakt.<br />
Men dagens verklighet ser inte riktigt ut så. Globaliseringen<br />
har medfört en utbudschock. Antalet arbetare<br />
i konkurrensutsatt verksamhet har enligt vissa<br />
beräkningar fördubblats de senaste decennierna.<br />
Samtidigt har ny teknik och skärpt konkurrens sänkt<br />
kostnader i en rad sektorer. Resultatet har blivit att<br />
produktionen går att öka mer än förut innan inflationen<br />
signalerar överhettningsfara.<br />
Internationell översikt<br />
7<br />
Inflation<br />
Nordic Outlook - November 2006<br />
Empirin indikerar med andra ord att Phillipskurvan<br />
numera är platt över ett stort intervall. Innebörden<br />
är att det blir möjligt att kraftigt öka produktion och<br />
minska arbetslöshet utan att inflationen tar fart.<br />
I alla fall för en tid. Men för försiktiga centralbanker<br />
reses frågan hur hållbar denna utveckling är. Kan de<br />
verkligen räkna med att utbudskurvan fortsätter att<br />
vara flack även om likviditeten och sysselsättningen<br />
fortsätter att stiga i rask takt? Kan de verkligen lita på<br />
att inflationen håller sig borta även om arbetslösheten<br />
faller till rekordlåga nivåer? Kommer inflationen<br />
inte till slut att gradvis krypa upp igen, om än vid lägre<br />
arbetslöshetsnivåer än tidigare? Eller – än värre:<br />
Kommer ekonomin att nå en punkt där inflationen<br />
plötsligt kommer tillbaka med full kraft, som ketchup<br />
ur en plastflaska? I så fall är det flacka segmentet av<br />
Phillipskurvan en farlig väg som lurar in centralbankerna<br />
i överhettning, där frånvaron av inflation<br />
bara är en kortsiktig villfarelse.<br />
Inflation<br />
Stigande<br />
inflation<br />
Den vertikala Phillipskurvan enligt<br />
Phelps och Friedman<br />
NAIRU<br />
Fallande<br />
inflation<br />
En plattare Phillipskurva<br />
i globaliseringens tid?<br />
Arbetslöshet<br />
Arbetslöshet<br />
När ekonomin går in i farvatten där gamla sjökort inte<br />
längre gäller uppstår således flera problem för<br />
centralbanker vars uppgift är att värna prisstabilitet<br />
och finansiell stabilitet. NAIRU-begreppet blir mindre<br />
användbart som redskap eftersom det är ett rörligt<br />
mål. Samtidigt blir en mer detaljerad av arbetsmarknadens<br />
strukturer samt effekterna av kreditgivning<br />
och lividitetstillväxt allt viktigare.