05.09.2013 Views

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Låt sorgen ta tid. Lena Fagéus tillhör de yrkespersoner som kom i nära kontakt med familjer som drabbats <strong>av</strong> tsunamin.<br />

Foto: Katarina Nyberg<br />

Tsunamin visade på behov <strong>av</strong> stöd<br />

Lena Fagéus är präst och har arbetat med<br />

sörjande i 20 år och mött människor i akut sorg.<br />

Text: Katarina Nyberg<br />

info@faktapress.se<br />

L<br />

ena Fagéus har länge varit<br />

verksam som präst<br />

och är idag även legitimerad<br />

psykoterapeut.<br />

– Jag är van att möta<br />

olika personer på olika<br />

sätt. Riten kring begr<strong>av</strong>ningen är en särskild<br />

erfarenhet som jag bär med mig.<br />

Hon har ingen anställning som präst<br />

idag men vikarierar ibland.<br />

– Att vara präst är min djupaste identitet<br />

och jag vill fortsätta ha kontakten med<br />

kyrkan och med prästyrket, säger hon.<br />

Lena Fagéus har arbetat med grupper<br />

<strong>av</strong> föräldrar som förlorat barn och samarbetar<br />

med barncancerföreningarna i<br />

Stockholm och Skåne.<br />

– En ganska stor del <strong>av</strong> min vardag<br />

handlar om möten med föräldrar.<br />

Försorg, det företag som hon idag arbetar<br />

inom, har sitt ursprung i tsunamikatastrofen.<br />

– Jag var starkt inbegripen i sorgearbetet<br />

efter tsunamin. Vi som idag finns här<br />

på Försorg träffades där och började prata<br />

om vad vi med våra olika kompetenser<br />

skulle kunna göra tillsammans.<br />

54 FÖRÄLDRAKRAFT # 5, 2009<br />

Hennes erfarenhet är att en grupp <strong>av</strong><br />

människor som sörjer behöver ha någon<br />

som leder samtalet, som ger stöd och som<br />

har kunskap om hur sorgeprocessen ser ut.<br />

– Sorgen behöver inte alltid handla<br />

om att någon dött.<br />

En annan sorg<br />

Att få ett barn med en funktionsnedsättning<br />

är en oerhörd sorg. Det barnet måste<br />

man kunna sörja, för det är ett annat<br />

barn än man förväntat sig. Det finns en<br />

komplikation. Barnet kanske aldrig blir<br />

vuxet, kanske aldrig kommer att kunna<br />

klara sig på egen hand.<br />

– Det är både att sörja det barn man<br />

inte fick och att sörja att barnet kanske<br />

får lida och gå igenom mycket som är<br />

svårt. Även om barnet inte upplever lidandet<br />

så gör föräldern det, säger hon.<br />

Lena Fagéus talar om den dubbelhet<br />

som finns i att kämpa med svår sjukdom<br />

i väntan på en död som man vet ska komma<br />

och där döden också kan upplevas<br />

som en lättnad.<br />

– Som förälder gör man naturligtvis<br />

hela tiden det man måste. Men det finns<br />

många känslor i en sådan process. Hemska,<br />

sorgliga och sköna känslor. Det är<br />

värdefullt att kunna bejaka de positiva<br />

känslorna, säger Lena Fágeus.<br />

I sitt arbete har hon sett att syskon ofta<br />

har det knepigt. De får stå tillbaka för det<br />

sjuka syskonet och när sorgen kommer<br />

får de stå tillbaka ännu mer för då sörjer<br />

man barnet som dog.<br />

– I samband med arbetet efter tsunamin<br />

åkte vi på sorghelger, eller stödhelger,<br />

med dem som förlorat barn. Både<br />

föräldrar och syskon var med och det var<br />

mycket bra.<br />

Många som deltog i arbetet efter tsunamin<br />

fick en samlad och intensiv erfarenhet.<br />

Det fanns en vilja från samhället<br />

att hjälpa till.<br />

– Annars är sörjandet så vinddrivet.<br />

Det finns ingenting. Man får hitta sina egna<br />

terapeuter, gå sina egna vägar. Kyrkan<br />

har lite att erbjuda men alla passar inte<br />

där. Frågan är var man hittar grupper där<br />

man kan känna igen sig, säger hon.<br />

Stort hål<br />

Hon menar att det finns ett stort hål i<br />

samhällskroppen, efter ett system där<br />

man hjälper sörjande. Det räcker inte<br />

bara med de första akuta insatserna<br />

från psykiatrin och den vanliga sjukvården.<br />

– Något <strong>av</strong> det blottlades omkring tsunamin.<br />

Det blev tydligt att här behövs re­

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!