Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.

More documents

Recommendations

Info

Kunglig glans. Prinsessan Madeleine fick hjälp av starka tjejer att plantera ett vårdträd vid ingvigningen. inte det här?” Han visste nog, men det är när man får lyssna på familjerna som man får insikten. Du måste ha träffat många andra betydelsefulla personer med liknande erfarenheter som du har? – Ja, jag har haft sådana kontakter men jag vill inte nämna några. Är detta frågor som man pratar om när höga beslutsfattare träffas? – Ja, men bara med de personer som man står väldigt nära. Jag har ett bra exempel på det, även om jag inte kan berätta vem det är. Vi satt en hel natt och pratade. När personen senare avled skrev jag ett brev till hans son och berättade om den där natten som vi tillbringade tillsammans och pratade om våra döttrar. Växte snabbt Ett annat exempel är Peab-grundaren Mats Paulsson som själv engagerat sig i Ronald McDonald. Under 25 år hade McDonald’s samarbetat med ett annat byggbolag, som växte snabbt med hamburgerkedjans framgångar. – En dag såldes byggbolaget och vi fick besked om att de inte ville fortsätta med oss, utan ville tjäna pengar bättre på annat håll. Det gjorde mig lite ledsam, då ringde jag Mats. – Vi sågs på ett Ronald McDonald Hus och gick igenom bakgrunden. Vi hade en fantastisk dag och Mats sa att ”jag bestämmer inte allt, men det här ska vi bygga”. – Vi utnämnde Peab till vår nya byggherre och Mats var glad för det. Lite senare ringer Erik Paulsson och ber mig ringa till Mats ”för han är förtvivlad, hans son har blivit väldigt sjuk”. – Då hade sonen fått galopperande can cer. Jag sa att ”jag ska se vad vi kan göra”. Stefan Einhorn, onkolog och professor, hade suttit i vår styrelse under många år. Jag ringde honom. Sedan ringde jag sonen Mats, som sitter i huvudstyrelsen för McDonald’s USA. De läkarkontakter vi har är enorma. Vi gjorde våra bästa ansträngningar för att se om vi kunde hjälpa till, men det gick för fort. – Det är otäckt att man kan sitta och berätta om Erica i augusti och sedan drabbar en liknande sak honom själv, och knappt sex månader senare dör hans son. Stark gemenskap Händelseförloppet skapade en stark gemenskap mellan Paul Lederhausen och Mats Paulsson. Vid invigningen i Lin köping, då Mats gjorde en miljondonation, berättade han att ”Palle” varit ett oerhört stöd. – Han sa till mig att ”Palle, vet du att, när det händer ett dödsfall hör vänner och bekanta av sig den närmaste tiden, men sedan är man borta, som pestsmittad, folk vänder sig om på gatan, vill inte prata”. Folk är blyga, det är inte att de vill en illa, men de tycker det känns olustigt, hur ska vi behandla honom nu då? – Du ska veta att du har ett sorgeår framför dig, sa jag till honom när sonen hade gått bort, berättar Paul Lederhausen. Det är första julen utan sonen, första påsken, första sommaren. Jag höll kontakt med honom varje vecka eller var tionde dag. Ringde honom, ibland bara för att säga ”hur är det nu då?” Samtalet lider mot sitt slut men vi passar på att fråga om Paul Lederhausen vill Förlust & sorg påverka eller förändra något annat inom svensk vård och omsorg. – Ja, det vill jag, säger han utan att tveka. Det är maten. Den är förskräcklig. Om det finns någon högtidsstund på sjukhuset, så är det när tallriken kommer med en bit mat. Men de bleka makaronerna och lilla falukorvsskivan... Inte en blomma, inte en persiljekvist, inte ett glas saft, inte en öl eller ett glas vin. Det måste ändras, det är en sådan katastrof. Men skriv för Guds skull inte att det ska vara mat från McDonald’s! Maten viktig Att maten har stor betydelse för möjligheterna att tillfriskna, har Paul Lederhausen fått klara besked om från läkare som han diskuterat frågan med. På samma sätt som de miljöer som Ronald McDonaldhusen erbjuder – ett hem istället för en betongvägg – spelar en viktig roll för de sjuka barnens utveckling. – När jag talar med läkare säger de ”Palle, på de sjukhus vi har Ronald McDonaldhus är tillfrisknandegraden mycket högre, eftersom man lever i en annan miljö”. + Ronald McDonald Fondens vision är att göra livet lättare för allvarligt sjuka barn och deras familjer i samband med behandlingar eller besök på landets sjukhus. Pengar som samlas in går till att bygga Ronald McDonald Hus. Läs mer på: www.rmdbarnfond.se # 5, 2009 FÖRÄLDRAKRAFT 53
Låt sorgen ta tid. Lena Fagéus tillhör de yrkespersoner som kom i nära kontakt med familjer som drabbats av tsunamin. Foto: Katarina Nyberg Tsunamin visade på behov av stöd Lena Fagéus är präst och har arbetat med sörjande i 20 år och mött människor i akut sorg. Text: Katarina Nyberg info@faktapress.se L ena Fagéus har länge varit verksam som präst och är idag även legitimerad psykoterapeut. – Jag är van att möta olika personer på olika sätt. Riten kring begravningen är en särskild erfarenhet som jag bär med mig. Hon har ingen anställning som präst idag men vikarierar ibland. – Att vara präst är min djupaste identitet och jag vill fortsätta ha kontakten med kyrkan och med prästyrket, säger hon. Lena Fagéus har arbetat med grupper av föräldrar som förlorat barn och samarbetar med barncancerföreningarna i Stockholm och Skåne. – En ganska stor del av min vardag handlar om möten med föräldrar. Försorg, det företag som hon idag arbetar inom, har sitt ursprung i tsunamikatastrofen. – Jag var starkt inbegripen i sorgearbetet efter tsunamin. Vi som idag finns här på Försorg träffades där och började prata om vad vi med våra olika kompetenser skulle kunna göra tillsammans. 54 FÖRÄLDRAKRAFT # 5, 2009 Hennes erfarenhet är att en grupp av människor som sörjer behöver ha någon som leder samtalet, som ger stöd och som har kunskap om hur sorgeprocessen ser ut. – Sorgen behöver inte alltid handla om att någon dött. En annan sorg Att få ett barn med en funktionsnedsättning är en oerhörd sorg. Det barnet måste man kunna sörja, för det är ett annat barn än man förväntat sig. Det finns en komplikation. Barnet kanske aldrig blir vuxet, kanske aldrig kommer att kunna klara sig på egen hand. – Det är både att sörja det barn man inte fick och att sörja att barnet kanske får lida och gå igenom mycket som är svårt. Även om barnet inte upplever lidandet så gör föräldern det, säger hon. Lena Fagéus talar om den dubbelhet som finns i att kämpa med svår sjukdom i väntan på en död som man vet ska komma och där döden också kan upplevas som en lättnad. – Som förälder gör man naturligtvis hela tiden det man måste. Men det finns många känslor i en sådan process. Hemska, sorgliga och sköna känslor. Det är värdefullt att kunna bejaka de positiva känslorna, säger Lena Fágeus. I sitt arbete har hon sett att syskon ofta har det knepigt. De får stå tillbaka för det sjuka syskonet och när sorgen kommer får de stå tillbaka ännu mer för då sörjer man barnet som dog. – I samband med arbetet efter tsunamin åkte vi på sorghelger, eller stödhelger, med dem som förlorat barn. Både föräldrar och syskon var med och det var mycket bra. Många som deltog i arbetet efter tsunamin fick en samlad och intensiv erfarenhet. Det fanns en vilja från samhället att hjälpa till. – Annars är sörjandet så vinddrivet. Det finns ingenting. Man får hitta sina egna terapeuter, gå sina egna vägar. Kyrkan har lite att erbjuda men alla passar inte där. Frågan är var man hittar grupper där man kan känna igen sig, säger hon. Stort hål Hon menar att det finns ett stort hål i samhällskroppen, efter ett system där man hjälper sörjande. Det räcker inte bara med de första akuta insatserna från psykiatrin och den vanliga sjukvården. – Något av det blottlades omkring tsunamin. Det blev tydligt att här behövs re
Page 1:
FöräldrakraFt nummer 5, 2009 tema
Page 4 and 5: De fi ck besökarna att stanna upp
Page 6 and 7: ”Det här ska bli så spännande
Page 8 and 9: Föräldrakrafts referensgrupp ger
Page 10 and 11: Hej, det är vi som gör Föräldra
Page 12 and 13: Sören Olsson MÄNNISKOKONVENTIONEN
Page 14 and 15: Ministern mötte upp. Folkhälsomin
Page 16 and 17: ”Vi har gjort för lite” Ylva J
Page 18 and 19: Hon vill utbilda myndigheter Attent
Page 20 and 21: 1 2 Ett Ett Bra Bra Liv Liv nder tr
Page 22 and 23: 1. Ingen kan allt, men alla kan nå
Page 24 and 25: Värdefulla tips. Familjer som har
Page 26 and 27: Följbar. Simba har en svart look o
Page 28 and 29: Länsrätten, vars bedömning delad
Page 30 and 31: Glöm inte avlösning För den som
Page 32 and 33: Intervjun Mikaels hopp Utdömd som
Page 34 and 35: I korthet Namn: Mikael Andersson F
Page 36 and 37: ”Jag berättade ingenting därfö
Page 38 and 39: ”Tack vare Erland kunde jag släp
Page 40 and 41: Tema förlust & sorg Fyra föräldr
Page 42 and 43: Har redan sörjt länge. Linda med
Page 44 and 45: och sitter ofta med grannens katter
Page 46 and 47: Livet rullar på för alla andra Bi
Page 48 and 49: Saknar sin farbror. Victor Ek skriv
Page 50 and 51: öppna locket och det kommer att fl
Page 52 and 53: Förlust & sorg ”Tiderna föränd
Page 56 and 57: ”Från att ha mått dåligt hela
Page 58 and 59: Snart finns ett hospice för barn S
Page 60 and 61: Kvotera. En kvotering, som i Tyskla
Page 62 and 63: udskap var att alla är betydelsefu
Page 64 and 65: Veronicas sju starta eget-tips Är
Page 66 and 67: Använd studietiden 5 Jag startade
Page 68 and 69: Daglig verksamhet enligt LSS En cha
Page 70 and 71: Slussen Aspergerverksamhet På den
Page 72 and 73: FördomsFri? räck upp en hand! Fol
Page 74 and 75: - Två år före Peking började el
Page 76 and 77: Goalball söker nya talanger Goalba
Page 78 and 79: Idrottsfest i Stockholm 100-tals id
Page 80 and 81: Vårt barn med Williams syndrom nä
Page 82 and 83: föra en sådan fråga på tal med
Page 84 and 85: Vårdbidrag. Barn med Downs syndrom
Page 86 and 87: Vi tillhandahåller särskilt anpas
Page 88 and 89: Afasiförbundet i Sverige Astma- oc
Page 90 and 91: ”Vi måste stoppa det skamliga ti
show all

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?