Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.
Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.
Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 5, 2009.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mottagning vill förmedla hopp<br />
Förlust genom traumatiska dödsfall och komplicerad sorgproblematik prioriteras<br />
på Sorgmottagningen. Här arbetar fyra terapeuter med lång erfarenhet.<br />
T<br />
vå <strong>av</strong> terapeuterna, Ewa<br />
Heland och Kerstin Eriksson,<br />
tar emot och ger en<br />
bakgrund till verksamheten.<br />
Sorgmottagningen<br />
drivs i privat regi <strong>av</strong><br />
Sjukvårdsföreningen på övre Norrmalm<br />
som bildades 1888 <strong>av</strong> Ebba Lind af<br />
Hageby. Samtalen är kostnadsfria. Verksamhetens<br />
kostnader täcks genom fondmedel<br />
och donationer.<br />
– Vi har en 18-årsgräns och tar bara<br />
emot sökanden som drabbats <strong>av</strong> förlust<br />
genom dödsfall. Vanligen kommer man<br />
en gång i veckan. 60 procent har cirka 20<br />
samtal, men en del har fler eller färre samtal.<br />
Man får ta den tid man behöver. Vi tar<br />
emot sökande från hela Stock holms län.<br />
30 procent kommer 40 veckor efter<br />
dödsfallet. Oftast kan man inte bearbeta<br />
sin sorg precis i början. Men i den akuta<br />
fasen kan man behöva hjälp med till exempel<br />
sjukskrivning. En del sökande<br />
kommer via vårdcentraler som känner till<br />
mottagningen, eller via sjukhusens akutmottagningar.<br />
– Man måste veta vad som händer<br />
med människor i kris, hur människor<br />
kan reagera och man måste ha kompetens<br />
att ta hand om det, säger Ewa<br />
Heland. Vi kan inte nog betona att man<br />
behöver ha en gedigen utbildning.<br />
Tillbaka till arbete<br />
Försäkringskassan är en del <strong>av</strong> omgivningen<br />
och uppfattningen där är att efter<br />
tre månader, eller ännu tidigare, så ska<br />
den som sörjer gå tillbaka i arbete. Husläkarna<br />
är rädda att sjukskriva någon under<br />
en längre period för då kommer<br />
Ingjuter hopp. Ewa Heland och<br />
Kerstin Eriksson.<br />
56 FÖRÄLDRAKRAFT # 5, 2009<br />
Försäkringskassan med synpunkter. Men<br />
för den som sörjer går det upp och ner.<br />
Många säger att det är värre efter några<br />
månader.<br />
– När vardagen sätter fart, det är då<br />
man ofta känner en oerhört stor saknad,<br />
säger Kerstin Eriksson. Man ska gå tillbaka<br />
till en vardag där den person man sörjer<br />
inte finns. Skolorna börjar. Kamraterna<br />
fortsätter sina liv, tar studenten,<br />
allt det där som påminner om den förlust<br />
man gjort.<br />
Nästan alla som sörjer upplever att<br />
det, från att ha varit väldigt intensivt<br />
kring dödsfallet och begr<strong>av</strong>ningen, sedan<br />
blir så tyst. Man är besviken på dem man<br />
trodde var ens vänner.<br />
– Andra träder fram och hör <strong>av</strong> sig. De<br />
man inte tänkt sig ger stöd. Oftast då någon<br />
som har liknande erfarenhet. Kanske<br />
någon man fått kontakt med via de stödföreningar<br />
som finns.<br />
Varför blir det så tyst?<br />
Varför hör man inte <strong>av</strong> sig fast man kanske<br />
själv erfarit sorg och att det blir tyst?<br />
– Man vill inte störa, säger Ewa Heland.<br />
Ofta handlar det nog om att man är<br />
rädd för sin egen död eller tanken på att<br />
det egna barnet skulle kunna dö.<br />
– Man vet inte vad man ska säga och<br />
när det gått en tid tror man att man väcker<br />
jobbiga känslor om man hör <strong>av</strong> sig och<br />
börjar prata om det som hänt.<br />
Väldigt många berättar om denna<br />
tystnad. Att folk byter samtalsämne eller<br />
går över på andra sidan gatan.<br />
– Även om man som utomstående tar<br />
steget att börja prata så får man vara beredd<br />
på att det kanske inte passar, säger<br />
Kerstin Eriksson.<br />
En del sörjande berättar om en annan<br />
obehaglig ytterlighet: att man ringer <strong>av</strong><br />
nyfikenhet och vill höra allt. Man frossar<br />
i andras sorg.<br />
Hur går man vidare?<br />
Det är en ny familj nu. Balansen är störd.<br />
Vad ska man bära med sig <strong>av</strong> det barn<br />
man förlorat? Och om man förlorat sitt<br />
enda barn, är man fortfarande förälder?<br />
Hur svarar man på frågan om man har<br />
barn? Svarar man ja så blir nästa fråga:<br />
Vad gör hon eller han? Hon är död.<br />
Hur man svarar på frågor är något<br />
som ofta kommer upp i samtalen. Att in-<br />
te säga något kan kännas som att man<br />
förnekar det döda barnet. Men i vissa<br />
sammanhang har man inte lust att säga<br />
att man förlorat ett barn. Då vet man<br />
också varför man inte vill säga det.<br />
Hur lång tid tar det?<br />
Kerstin Eriksson berättar att det inte är<br />
ovanligt att man kommer hit med en önskan<br />
om att det ska gå fort, att sorgen ska gå<br />
över. Men sorg är ingen sjukdom, den går<br />
inte att skynda på, den måste få ta sin tid.<br />
– Vi brukar få gehör för den förklaringen,<br />
man inser att det tar tid och känner<br />
sig lugnare med att man inte mår bra.<br />
Sorgen tar mindre tid varteftersom.<br />
Man blir inte upptagen alla dygnets timmar<br />
<strong>av</strong> tankarna på den man förlorat. Så<br />
småningom är det inte alltid det första<br />
man tänker på när man vaknar. Man får<br />
frizoner där man kan göra andra saker.<br />
– Många tar till sig det som ett slags<br />
okej, att man kan få koppla <strong>av</strong> utan att ha<br />
dåligt samvete.<br />
– Man får till och med skratta, tillägger<br />
Ewa Heland.<br />
Det är bra att man går tillbaka i jobb,<br />
men inte på heltid. Det ska ske successivt,<br />
först bara med någon timme per dag.<br />
– När vi säger det får vi ofta höra ”Åh,<br />
vad bra att du sa det. Det hade jag inte<br />
tänkt på”. Och ingen annan hade sagt det<br />
heller. +<br />
Katarina Nyberg<br />
Vägar genom sorg<br />
Skriften vänder sig i första hand<br />
till den som just förlorat en nära<br />
anhörig genom dödsfall. Den<br />
beskriver hur sorgen normalt kan<br />
te sig, vilka uttryck den tar och<br />
hur den förändras med tiden.<br />
”Vägar genom sorg” kan<br />
beställas hos Centrum för<br />
allmänmedicin<br />
(CeFAM), via eva.<br />
hakanson@sll.se. Den<br />
kan också laddas ner<br />
som <strong>pdf</strong>-fil från www.<br />
folkhalsoguiden.se, gå<br />
in under<br />
Publikationer.