Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria
Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria
Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Aktuell forskning<br />
tom petersson är fil. dr och docent vid Ekonomiskhistoriska<br />
institutionen vid Uppsala universitet.<br />
Ett av hans huvudintressen är utvecklingen av det<br />
svenska finansiella systemet från början av 1800-talet.<br />
Ett annat är betydelsen av nätverk inom svenskt<br />
näringsliv.<br />
<strong>Näringslivshistoria</strong> i ett internationellt<br />
och komparativt perspektiv<br />
The Oxford Handbook of Business History<br />
av geoffrey jones & jonathan zeitlin (redaktörer), oxford university press<br />
näringslivs och <strong>för</strong>etagshistoria,<br />
eller ”business history” som den engelska<br />
samlingstermen lyder, har under de<br />
senaste 15 – 20 åren varit en blomstrande<br />
del inom den ekonomisk-historiska<br />
forskningen, både i Sverige och internationellt.<br />
Det finns naturligtvis många<br />
orsaker till framgången, och det är inte<br />
ämnet <strong>för</strong> denna recension, men en uppenbar<br />
anledning är att ett stort antal<br />
forskare samlats kring ett begränsat<br />
antal forskningsfrågor och koncentrerat<br />
sina insatser till dessa. Vilka forskningsfrågorna<br />
varit och hur disciplinen<br />
business history vuxit fram och <strong>för</strong>ändrats<br />
är temat <strong>för</strong> The Oxford Handbook<br />
of Business History. En av bokens två<br />
redaktörer är Geoffrey Jones, professor<br />
på Harvard Business School. Jones har<br />
tagit över rollen som den starkast lysande<br />
stjärnan inom den internationella<br />
forskningen efter den legendariske<br />
Alfred D. Chandler (1918–2007), som<br />
dock på mer än ett sätt fortsätter att<br />
sätta sin prägel på ämnet.<br />
De multinationella stor<strong>för</strong>etagens betydelse<br />
<strong>för</strong> den kapitalistiska ekonomins<br />
utveckling i västvärlden, fram<strong>för</strong> allt<br />
i USA, Tyskland och Storbritannien,<br />
var Chandlers signum fram<strong>för</strong> allt, och<br />
forskningen kring ”Big Business” är i<br />
högsta grad fortfarande livaktig. Med<br />
hänsyn till den svenska <strong>för</strong>etagsstrukturen<br />
sedan sekelskiftet 1900 – med ett<br />
fåtal, domi<strong>ner</strong>ande stor<strong>för</strong>etag, ett litet<br />
antal mellanstora <strong>för</strong>etag och hundratusentals<br />
små<strong>för</strong>etag – är det inte så<br />
märkligt att också svenska forskare har<br />
hängivit sig åt det chandlerska forskningsparadigmet.<br />
Boken är uppbyggd kring fyra huvudteman:<br />
angreppssätt och debatter,<br />
<strong>för</strong>etagsformer, <strong>för</strong>etagens funktio<strong>ner</strong><br />
och <strong>för</strong>etagens samspel med det omgivande<br />
samhället. I sammanlagt 25<br />
kapitel avhandlas allt från ekonomiska<br />
teorier inom business history, familje<strong>för</strong>etagande,<br />
teknik och innovatio<strong>ner</strong>,<br />
entreprenörskap till bolagsstyrning<br />
och <strong>för</strong>etagskultur. Ansatsen är självklart<br />
mycket ambitiös, konstigt vore<br />
det annars, och en lång rad konkreta<br />
exempel <strong>för</strong>höjer läsvärdet. Huvudinvändningen<br />
mot boken har med<br />
Chandlers långvariga dominans inom<br />
business history-ämnet att göra; hans<br />
fokus på ett begränsat antal västekonomier<br />
gör att nya, växande ekonomier<br />
– i Latinamerika, Afrika och Asien,<br />
och inte minst de så kallade BRIKländerna<br />
(Brasilien, Ryssland, Indien<br />
och Kina), hamnar i skymundan också<br />
i denna bok. För den som är det minsta<br />
intresserad av näringslivshistoria är<br />
dock detta en närmast oundgänglig<br />
bok. Priset är naturligtvis ett hinder.<br />
I dagsläget tar internetbokhandlarna<br />
runt 1 000 kronor <strong>för</strong> boken, men den<br />
är värd sitt pris.<br />
44 <strong>för</strong>etagsminnen 2009;1