06.09.2013 Views

Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos ...

Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos ...

Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ing vid lätta och repetitiva uppgifter. Ökad stimulering via färg, form och yta har visats underlätta<br />

uppmärksamheten hos dessa barn. Det motsatta gäller vid nya och svåra uppgifter, dessa<br />

bör vara stimulifattiga. Hög struktur är alltid viktigt när man arbetar <strong>med</strong> barn <strong>med</strong> <strong>ADHD</strong> 34 .<br />

Kognitiv beteendeterapi. Robinson, Smith, Miller och Brownell (1999) sammanställde en<br />

analys baserad på många studier gällande skolbaserade <strong>insatser</strong> utifrån kognitiv beteendeterapi<br />

(KBT) <strong>för</strong> barn som uppvisade hyperaktivitet/impulsivitet och aggressivitet. Alla studier innehöll<br />

KBT-<strong>insatser</strong> som syftade till att öka barnets självkontroll. Analysen visade att interventionerna<br />

reducerade hyperaktivitet/impulsivitet och aggressivitet. Resultatet stod sig även efter<br />

avslutad behandling. Denna analys visade goda effekter <strong>för</strong> kognitiv beteendeterapi men barnen<br />

i studien hade inte någon <strong>diagnos</strong>. När det gäller behandling av barn <strong>med</strong> <strong>ADHD</strong> har kognitiv<br />

beteendeterapi endast visat små effekter 35 .<br />

Behandling <strong>med</strong> kognitiv beteendeterapi innefattar dels beteendeterapeutiska tekniker, dels<br />

kognitiva. Trots att många behandlingstekniker inom KBT är de samma som inom beteendeterapi<br />

skiljer sig effekten av metoderna signifikant åt när det gäller behandling av barn <strong>med</strong><br />

<strong>ADHD</strong>. Bloomquist, August och Ostrander (1991) jäm<strong>för</strong>de två skolbaserade KBT-program<br />

<strong>med</strong> varandra samt <strong>med</strong> väntelista. Alla deltagare var barn <strong>med</strong> <strong>diagnos</strong>en <strong>ADHD</strong>. Det ena programmet<br />

innehöll flera olika delar som tog <strong>med</strong> barnet, läraren samt <strong>för</strong>äldrarna. Barnkomponenterna<br />

var problemlösning och självinstruktioner. Det andra programmet tog endast <strong>med</strong> läraren.<br />

Läraren fick bland annat modifiera dysfunktionella tankar kring barn <strong>med</strong> <strong>ADHD</strong>, lära<br />

samtliga barn i klassen problemlösning samt lära sig beteendeterapeutiska tekniker i bemötandet<br />

av barnen. Programmet <strong>med</strong> flera delar var signifikant bättre än de andra gällande <strong>för</strong>bättring<br />

av störande beteenden vid eftermätningen. Effekten fanns kvar vid uppföljningen <strong>med</strong> var<br />

då inte signifikant större än den andra behandlingsgruppen. Det fanns inga andra signifikanta<br />

resultat av behandlingarna.<br />

Hoff och DuPaul (1998) tittade på självadministrerade poängsystem. I studien ingick barn <strong>med</strong><br />

<strong>ADHD</strong> eller ODD. Lärarna in<strong>för</strong>de poängsystem i klassrummet och lät sedan barnen efterhand<br />

administrera systemet själva. Effekten minskade något när man gick över till självadministrering,<br />

men hölls ändå på en bra nivå. Lärarna behövde sedan inte lägga ner lika mycket tid på<br />

programmet, det blev således kostnadseffektivt.<br />

Beteendekonsultation<br />

När en lärare har problem <strong>med</strong> en elev används ofta en utomstående, exempelvis en psykolog,<br />

som konsult. Beteendekonsultation har visat sig vara den mest effektiva formen av<br />

konsultation 36 . Denna metod kännetecknas av att behandlaren använder en inlärningsteoretisk<br />

referensram <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå vilka faktorer som påverkar lärarens och barnets beteenden. Inlärningsteorins<br />

grundantagande är att frekvensen av ett beteende styrs av dess konsekvenser 37 .För<br />

att öka eller minska <strong>för</strong>ekomsten av ett beteende bör man alltså identifiera och ändra på konsekvenserna<br />

<strong>för</strong> detta. Beteendekonsultation är egentligen inte en metod i sig, utan snarare ett sätt<br />

att <strong>för</strong>a över metoder och strategier till läraren.<br />

34 Abramowitz & O´Leary, 1991.<br />

35 Landau & Moore, 1991<br />

36 Medway, 1979.<br />

37 O´Leary & O´Leary, 1977; Skinner, 1976; Sundel & Sundel, 1999.<br />

14

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!