Uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Gbg 20110428 [Kompatibilitetsl\344ge]) - GR$

Typ av uppsökande arbete Vad kan man då säga om slaget av uppsökande arbete som de båda enheterna utför? Jag refererade i litteraturgenomgången till Tim Rhodes tre typer: fristående med fokus på offentliga eller lokala platser, hemorienterat med inriktning på den privata sfären och ambulerande med bas i institutionella och organisationsrelaterade rum. Uppenbart passar såväl prostitutionsgruppens som uppsökarenhetens arbete in på den förstnämnda kategorin. De möter och kontaktar sina målgrupper i offentliga miljöer och arbetar utifrån en självständig organisering av insatserna. Uppsökarenheten arbetar dessutom regel bundet i såväl hemmiljöer, som i institutionella sammanhang. Man besöker personer i olika slag av tillfälliga bostäder och de tar också kontakt på till exempel sjukhus och i organisa tionslokaler. Även prostitutionsgruppen kan, vid särskilda tillfällen, besöka organiserade mö tesplatser. Vidare finns såväl länkningsverksamhet som olika slag av behandlingsinsatser. Alltså den spänning mellan ”outreach” och ”detached”, som ofta framhålls i diskussionen. Det man kan se här är alltså att snarare än att skilja olika typer av uppsökande arbete från varandra, lyfter de här bestämningarna fram skilda aspekter av arbetet. Tillgång till bil är viktigt för båda grupperna. Bilen fungerar som ett flyttbart rum där nöd vändig avskildhet för att ha samtal, kan skapas. Jag skrev tidigare att det som kännetecknar uppsökande arbete är att det bedrivs i miljöer som socialarbetarna själva inte organiserat eller kontrollerar. Det är i det sammanhanget som bilens betydelse ska ses. Den ger arbetet en rumslig hemmahörighet och inramning. Sedan fyller bilen förstås också praktiska funktioner, framför allt för transporter. Särskilt gäller det uppsökarenheten, där transporter är en mycket vanlig insats. Det beror på att många i deras målgrupp begränsas i sin rörlighet av såväl ekonomiska som kroppsliga skäl, men även på att ett av de boenden man förfogar över förutsätter att de som ska övernatta där skjutsas dit. En annan aspekt av att uppsökarna vistas i offentliga rum är att det kan vara problem med att särskilja dem från andra människor som vistas i samma miljö. Uppsökarenheten använder sig av jackor och tröjor med text när de är ute och arbetar uppsökande. Detta för att tydligt bli identifierade. Prostitutionsgruppen använder inga sådana symboler, utan har helt privat kläd sel. Tjänste- bilen har heller inga myndighetsbeteckningar, men de använder hela tiden samma bil, vilket gör att den är känd av personer i miljön. Frågan om uniformering är kopplad till fara och säkerhet för uppsökarna. Markeringen av varifrån man kommer ger en tydlighet i vilka intentioner man har, samtidigt som det kan upple vas som en distansering. Det förekommer att prostitutionsgruppens kvinnliga medlem mar tas för prostituerade och att de manliga uppfattas som kunder, vilket naturligtvis är obe hagliga upplevelser. Båda grupperna vistas i miljöer som både på ett konkret och på ett mer subtilt sätt kan kännas olustiga att vistas i. Som nämnts diskuteras ofta risken för att utsättas för våld i samband med uppsökande arbete. Vi har också haft uppe detta tema i cirkeln. Upp sökarna menar att det är sällan de känner sig rädda eller direkt utsatta. Man utvecklar med tiden en vana och kompetens att hantera aggressiva situationer. Samtidigt menade man att det är viktigt att inte bagatellisera våldsamhet, utan att reagera tydligt vid sådana incidenter. Resultat av arbetet För uppsökarenheten finns en tydlighet ifråga om resultat i det att de löser akuta problem varje kväll. Intervjuerna pekar på att detta också uppskattas av dem de möter. Samtidigt finns en mer övergripande fråga, som gruppen också ställde under cirkelns gång: Leder ett sådant här arbete till en verklig förändring av de bostadslösas situation eller bidrar arbetet bara till att göra förhållandena mer uthärdliga? Här är vi tillbaka till frågan om skadelindring. I uppsökar enhetens exempel från sitt arbete blev det tydligt att mycket av detta gick ut på att få männi skor att fungera i relation till sina myndighetskontakter igen. Ofta möter de människor som fallit ut från ”systemet” och, snarare än att få dem att fungera självständigt, går verksamheten ut på att få dem tillbaka in igen. För prostitutionsgruppen är de direkta resultaten inte lika tydliga, utan mer något man ser ef terhand. Det uppsökande arbetet är heller inte en lika central del av den totala arbetsinsatsen. Gruppen löser ganska få omedelbara problem när den är ute, även om det förekommer. Det uppsökande arbetet handlar om att visa upp sig, ge information och försöka få kvinnor att ta möjligheter när de ges. Vidare är kunskap om miljön, männi skorna och verksamheten viktiga mål i arbetet. 40
Metoden Litteraturgenomgången gav vid handen att uppsökande arbete är ett begrepp som sna rast teoretiserats i underkant och där professionella läroprocesser tenderar att bygga på intern kunskapsbildning och att de med mer erfarenhet lär de mindre bevandrade. Detta kan å ena sidan ge styrka och sammanhållning inom kollektivet uppsökare, men å andra sidan riskerar man att få för lite utmaning från andra perspektiv och kunskapskällor. Man kan se fyra olika sidor i hur uppsökande arbete brukar diskuteras och definieras. En är den kommunikativa. Den handlar om uppsökande arbete som en kontaktskapande verksam het samt vikten av ett lyhört bemötande och att man söker etablera en relation. En andra sida tar upp hjälp och stödfunktionen. Här betonas låg tröskel och att det ska vara stöd som inte förmedlas på annat sätt. En tredje sida gäller själva målgruppen. Den lyfter fram skillnader mellan olika målgrupper ifråga om hur de efterfrågar stöd och vilken sammanhållning som finns inom den. Slutligen finns en organisatorisk aspekt, som handlar om att uppsökande arbete rör sig i miljöer man själv inte kontrollerar samt värdet av att arbeta utifrån en själv ständig organisering. De två verksamheter som deltagit i forskningscirkeln är lika i de flesta av de här avseendena. Samtidigt finns skillnader, vilka blev tydliga när enheterna auskulterade hos varandra. Som nämnts i den här avslutande jämförelsen bottnar många av skillnaderna i att deras respektive målgrupper använder offentliga miljöer på olikartat sätt och att enheterna har olika syn på skadereducering. I diskussionerna under forskningscirkeln upplevde jag att likheterna domi nerade. Det handlade då mycket om värdet av uppsökande verksamhet och vikten av att arbeta respektfullt och med målgruppens behov i fokus. Kanske kan man sammanfatta med att de båda verksamheterna har stora likheter i metodens värdemässiga grundval, men skillnader på den metodiska utförandenivån. l 41
Page 1 and 2: Uppsökande arbete med vuxna och un
Page 3 and 4: Uppsökande arbete - en litteraturb
Page 5 and 6: Uppsökande arbete vid uppsökarenh
Page 7 and 8: personen som bor där går vi tillv
Page 9 and 10: Vad är bra med att vi finns? Trans
Page 11 and 12: sex, och att detta förekommer på
Page 13 and 14: sexuella tjänster. Med dessa tjeje
Page 15 and 16: sjukvård/smittskydd, Migrationsver
Page 17 and 18: kationer på att ett sådant behov
Page 19 and 20: Slutdiskussion Att sätta fokus på
Page 21 and 22: syftet att ”främja förutsättni
Page 23 and 24: Typer och modeller Jag inledde med
Page 25 and 26: i professionella gränsdragningspro
Page 27 and 28: förutsättningslös utgångspunkt.
Page 29 and 30: mycket få kontakter med andra. Kir
Page 31 and 32: y’). Det uppsökande arbetet påm
Page 33 and 34: är uppsökande arbete fungerande f
Page 35 and 36: Reflektioner efter att enheterna be
Page 37 and 38: Reflektioner kring det uppsökande
Page 39: Relation respektive länkning Det
Page 43 and 44: Kuosmanen Jari (2007): Mellan gatan

Uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?