Svenska Bibeln 1917 - findbible.net

det under som hade skett i landet, övergav Gud honom allenast för att pröva
honom, på det att han skulle förnimma allt vad som var i hans hjärta. 32 Vad
nu mer är att säga om Hiskia och om hans fromma gärningar, det finnes
upptecknat i »Profeten Jesajas, Amos' sons, syner», i boken om Judas och
Israels konungar. 33 Och Hiskia gick till vila hos sina fäder, och han begrov
honom på den plats där man går upp till Davids hus' gravar; och hela Juda
och Jerusalems invånare bevisade honom ära vid hans död. Och hans son
Manasse blev konung efter honom.
2 Krönikeboken 33
1 Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade
femtiofem år i Jerusalem. 2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter
den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
3 Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ned,
och reste altaren åt Baalerna och gjorde Aseror, och tillbad och tjänade
himmelens hela härskara. 4 Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om
vilket HERREN hade sagt: »I Jerusalem skall mitt namn vara till evig tid.
»5 Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda förgårdarna
till HERRENS hus. 6 Han lät ock sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal
och övade teckentyderi, svartkonst och trolldom och skaffade sig
andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon,
så att han förtörnade honom. 7 Och avgudabelätet som han hade låtit göra
satte han i Guds hus, om vilket Gud hade sagt till David och till hans son
Salomo: »Vid detta hus och vid Jerusalem, som jag har utvalt bland alla
Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Och jag skall icke mer
låta Israel vandra bort ifrån det land som jag har bestämt åt edra fäder, om
de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, alldeles efter den lag,
de stadgar och rätter som de hava fått genom Mose. »9 Men Manasse
förförde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk
som HERREN hade förgjort för Israels barn. 10 Och HERREN talade till Manasse
och hans folk, men de aktade icke därpå. 11 Då lät HERREN den assyriske
konungens härhövitsmän komma över dem; de slogo Manasse i bojor och
fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel. 12 Men när
han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud, och ödmjukade sig
storligen för sina fäders Gud. 13 Och när han så bad till honom, lät han
beveka sig och hörde hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem
såsom konung. Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud. 14 Därefter
byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot Gihon i dalen, intill
Fiskporten, och runt omkring Ofel, och gjorde den mycket hög. Och han
insatte krigshövitsmän i alla befästa städer i Juda. 15 Och han skaffade bort