Svenska Bibeln 1917 - findbible.net

högljudd gråt, så att egyptierna hörde det; också Faraos husfolk hörde det.
3 Och Josef sade till sina bröder: »Jag är Josef. Lever min fader ännu? »
Men hans bröder kunde icke svara honom, så förskräckta blevo de för honom.
4 Då sade Josef till sina bröder: »Kommen hitfram till mig. » Och när de
kommo fram, sade han: »Jag är Josef, eder broder, som I sålden till Egypten.
5 Men varen nu icke bedrövade och grämen eder icke däröver att I haven sålt
mig hit: ty för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder. 6 I
två år har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstå fem år under vilka
man varken skall plöja eller skörda. 7 Men Gud sände mig hit före eder, för
att I skullen bliva kvar på jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för
många. 8 Så haven nu icke I sänt mig hit, utan Gud; och han har gjort mig till
Faraos högste rådgivare och till en herre över hela hans hus och till en furste
över hela Egyptens land. 9 Skynden eder nu och faren hem till min fader, och
sägen till honom: 'Så säger din son Josef: Gud har satt mig till en herre över
hela Egypten; kom ned till mig, dröj icke. 10 Du skall få bo i landet Gosen
och vara mig nära, du med dina barn och barnbarn, dina får och fäkreatur
och allt vad som tillhör dig. 11 Jag vill där försörja dig -- ty ännu återstå fem
hungerår -- så att varken du eller ditt hus eller någon som hör dig till skall
lida nöd. 12 I sen ju med egna ögon, också min broder Benjamin ser med
egna ögon, att det är jag, som med egen mun talar till eder. 13 Berätten nu
för min fader om all min härlighet i Egypten och om allt vad I haven sett, och
skynden eder att föra min fader hitned. »14 Så föll han sin broder Benjamin
om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals. 15 Och han kysste alla
sina bröder och grät i deras armar. Sedan samtalade hans bröder med
honom. 16 När nu det ryktet spordes i Faraos hus, att Josefs bröder hade
kommit, behagade detta Farao och hans tjänare väl. 17 Och Farao sade till
Josef: »Säg till dina bröder: 'Detta skolen I göra: lasten edra djur och faren
hem till Kanaans land; 18 hämten så eder fader och edert folk och kommen
hit till mig, så skall jag giva eder det bästa som finnes i Egyptens land, och I
skolen få äta av landets fetma.’ 19 Alltså bjuder jag dig nu att säga: 'Detta
skolen I göra: tagen eder vagnar i Egyptens land för edra späda barn och
edra hustrur, och hämten eder fader och kommen hit. 20 Och bekymren eder
icke om edert bohag; ty det bästa som finnes i hela Egyptens land skall höra
eder till.’ »21 Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar, efter Faraos
befallning, och gav dem kost för resan. 22 Och han gav åt dem alla var sin
högtidsdräkt, men åt Benjamin gav han tre hundra siklar silver och fem
högtidsdräkter. 23 Och till sin fader sände han likaledes gåvor: tio åsnor,
lastade med det bästa Egypten hade, och tio åsninnor, lastade med säd och
bröd och andra livsmedel åt hans fader för resan. 24 Därefter lät han sina
bröder fara, och de begåvo sig åstad; och han sade till dem: »Kiven icke på
vägen. »25 Så foro de upp från Egypten och kommo till sin fader Jakob i