Påverkas politiskt beslutsfattande av NPM-reformer? - Syddansk ...

1 Inledning
På vilket sätt påverkas demokratin och det politiska beslutsfattandet av reformer inspirerade
av marknadsekonomin och näringslivet? Detta är den grundläggande frågeställning som här
avses att analyseras och undersökas Under de senaste två decennierna har ett antal, mer eller
mindre, besläktade reformer genomförts i Sveriges kommuner. Reformerna har haft namn
som målstyrning, resultatenheter, entreprenader och valfrihet. I forskningssammanhang
benämns dessa ofta som New Public Management (NPM). En delvis liknande våg av reformer
har svept över näringslivet i form av t ex utkontraktering av verksamhet, s.k. ”outsourcing”. I
forskningen och debatten om det lämpliga med dessa reformer inom den offentliga sektorn
har det ofta påpekats att de politiskt styrda organisationerna på avgörande sätt skiljer sig från
privata företag och att näringslivets logik skiljer sig från det offentligas. Reformerna har
kritiserats för att ensidigt betona ekonomisk effektivitet i verksamheten och leda till att den
demokratiska styrningen försvagas.
En delfråga av den ovan nämnda frågan är ifall NPM-reformer förändrat graden av
konflikt och konsensus i beslutsfattandet. Skälet till att detta är intressant är att graden av
konflikt är en av de viktigaste skillnaderna mellan beslutsfattande i näringslivet och i politiskt
styrda organisationer. I en näringslivs styrelse röstar eller voterar man normalt inte. Beslut
fattas enhälligt. Den styrelseledamot som är missnöjd med ett för företaget avgörande beslut
fråga, avgår snarare än sitter kvar och opponerar sig. I en politiskt tillsatt styrelse är det
betydligt vanligare med skiljaktiga åsikter och med röstförfarande och voteringar. Att det
föreligger skilda åsikter uppfattas i politiska sammanhang som något naturligt och rent av bra,
det indikerar att det existerar politiska alternativ vilket är grundläggande för en demokrati.
Frågan är dock i vilken utsträckning politiker och de politiska partierna bör samarbeta
och sträva efter konsensus och i vilken utsträckning de bör hysa olika åsikter och tydligt
signalera sina åsikter för väljarna? Svaret på denna fråga varierat mellan länder, sektorer och
tidsperioder men den normativa frågan om konflikt är av godo eller ondo för demokratin
beror även på grundläggande skillnader i hur demokratin uppfattas och rättfärdigas. Jag
återkommer i avsnitt två till denna fråga men min personliga uppfattning är att konflikt- och
konsensusdimensionen tillhör de mest centrala när man skall ta ställning till hur demokratin i
praktiken skall utformas och organiseras.
Den svenska kommunalpolitiken har historiskt sett präglats av ett relativt stort mått av
samförståndsanda. Under de senaste decennierna har dock kommunalpolitiken alltmer
kommit att präglats av partipolitisk konflikt. (Se vidare avsnitt 2.2) Trots detta torde
kommunalpolitiken i jämförelse med rikspolitiken fortfarande vara relativt
samförståndsinriktad. Frågan är om de senaste årens NPM-reformer förändrat konflikt- och
konsensusmönstret i kommunalpolitiken, har konflikterna ökat eller minskat?
Vad säger tidigare forskning om relationen mellan NPM-reformer och graden av
konflikt och konsensus? En hypotes som framförts är att reformerna bygger på en mer
konsensusbaserad uppfattning om politiskt beslutsfattande. När kommunen träffar uppgörelser
med externa entreprenörer eller arbetar utifrån en målstyrningsmodell tvingas politikerna att
2