Kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008 - Luleå kommun

Kvalitetsredovisning
Läsåret 2007/2008
Knöppelåsens förskola
Ansvarig rektor:
Anne‐Maj Eriksson

Inledning
Grundfakta
Knöppelåsens förskola ligger i ett område med blandad bebyggelse både villa och hyreshus
väl skyddad från trafiken. Natur och skog finns i närmiljön. Vår utemiljö är stor och öppen
naturtomt som ger möjlighet till många aktiviteter. Den stora gården delar vi med Haga
förskola.
Knöppelåsens förskola har två åldersblandade avdelningar med totalt 34 barn i åldrarna 1-5
år.
Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen
Medarbetarsamtal och årshjul används till diskussion kring egen utveckling. Var är vi, vart
ska vi och hur kommer vi dit är några av de frågor vi ständigt har på våran agenda vid
personalträffar och samverkansdagar
Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Pedagoger har stävat efter att ha en inspirerande och utmanande miljö där banen alltid är i
centrum. Vuxna lyssnar, samtalar och reflekterar med barnen för att fånga upp barns tankar
och idéer. Vi pedagoger har tillsammans med barnen arbetat för att lokalerna och materialet
ska vara utformade så att barnen blir självständiga och kan göra egna val
På Knöppelåsens förskola handlar det om att visa respekt för barnens tankar och idéer detta
gör vi genom att ge barnen möjlighet till självständighet.
Självständighet uppnås genom gemenskap i gruppen samt genom en tillåtande attityd.
Miljöns struktur och uppbyggnad är också avgörande för självständighet
Genom att organisera förskolan så att barnen hittar, når och kan överblicka materialet skapas
grunden för självförtroende.

Förutsättningar
Knöppelåsens förskola är en åldersblandad förskola, där varje avdelning kan ta emot barn i
åldrarna ett till fem år
På varje avdelning arbetar två förskollärare och en barnskötare.
Förskolan har tillagningskök med en kokerska som arbetar 75 %
Målet med förskoleverksamheten är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där
omsorg, fostran och lärande bildar en helhet
Personella
Totalt 8
Förskollärare 5
Barnskötare 2
Kokerska 1
Materiella
Förskolan material och miljö förändras ständigt på avdelningarna utifrån barns ålder, behov
och intressen
Verksamhetens ledning
Lyssna, vara närvarande i vardagen och möta personal, barn och föräldrar där de befinner sig.
Förklara och skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling
Förankra. Tankar, idéer, vision och ekonomiska resurser
Kompetensutveckling
Fördjupningskurs i dokumentation
Nätverksträffar
Brandkunskaper för alla
Att få en syl Veli Tuomela
Inspiration och lust Monika Palo

Arbetet i verksamheten
Gemensamma områden
2.2 Utveckling och Lärande
Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga
Vi pedagoger har låtit barnen träna på att klä på sig själv – genom att illustrera barnens kläder
i den ordning de ska klä sig. Personalens förhållningssätt har varit att hålla händerna på
ryggen och uppmuntrat barnen att hjälpa varandra.
Vi vuxna är lyhörda och närvarande i barngruppen. Och vid konflikter finns vi pedagoger
med som stöd och hjälp – hur kan ni bäst lösa den här konflikten?, Vad var det som
hände?, Är frågor som vi ställer till barnen.
Vi som personal bekräftar barnens känslor när de är ledsna – att det är tillåtet, glada -– vi
gläds med dem. Med berättarpåsen i samlingen har barnen fått berätta vad de tycker att de
andra barnen är bra på att göra. Och vi pedagoger bekräftar barnens olika förmågor genom
att berätta detta inför barnen – fråga ”Lisa” hon är duktig på att spela bandy.
Särskilda satsningar
En förskollärare på 75% anställdes för att stärka upp barngruppen som bestod av 18 barn
1-3 år
Centrala stödteamet har anlitas för att ge tips och råd till pedagogerna hur man kan arbeta med
språkutveckling och motoriska övningar
Likabehandlingsplanen
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Förskolan skall sträva efter varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in
andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Barnen ska få förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende kön, social eller etnisk bakgrund.
Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om all
människors lika värde.
Kränkning är ofta ett uttryck för makt eller förtryckt. Den kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera, samt äga rum i alla miljöer.
Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda.
Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Det är den utsatta personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
Kränkande behandling kan vara:
• Fysiska
• Verbala
• Psykosociala
Varje form av kränkande behandling är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som
ska prägla verksamheten.

Så här arbetar vi förebyggande:
• Vi vuxna är nära barnen och är uppmärksamma på vad som pågår
• Vi pratar med barnen omgående t ex vid konflikter
• Vi berättar om de goda sidorna hos varandra, både hos barn och vuxna
• Att uppmärksamma de andra barns kompetenser och att se fördelarna med att vara fler
i leken och att samarbeta
• Att barn och vuxna tillsammans kommer överens om hur vi är mot varandra
Hur upptäcker vi kränkande behandling/Vilka rutiner har vi?
• Närvarande och aktiva pedagoger som hjälper och stöttar vid konflikter
• Reflekterande möten i arbetslagen
• Genom samtal med barnen och föräldrarna
Våra rutiner ifall kränkning uppstår:
• På vår förskola är all personal skyldig att ingripa vid kränkning!
• Vi tar med barnen i konfliktlösningar genom att t ex. ställa frågan:
” Hur skulle det kännas att…?/ Hur tänkte du när …?”
• Om problemet inte går att lösa på avdelningen
1. pratar vi med föräldern
2. pratar vi med rektorn och upprättar en handlingsplan med föräldrar, personal,
rektor och eventuellt barn
Då det gäller en vuxen:
• Om problemet inte går att lösa på avdelningen
1. pratar vi med rektorn och upprättar en handlingsplan
Personal på förskolan reviderar Likabehandlingsplanen inför varje verksamhetsår.
Hälsa och livsstil
Mål
Utvecklar sin motoriska, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för
vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Aktiviteter
Klättra ,hoppa ,gå balansgång hoppa rep, gå i skogen där marken är kuperad, åka skidor och
skridskor mm
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Vi är ute varje dag i alla väder. Närheten till skogen, skridskobana och skidspår gör att barnen
kan göra egna val.
Barnen har till måltider tillgång till frukt och grönsaker

Förskolan har minskat sockerintagen i alla måltider.
Beslut om åtgärder
Att servera grönsaksfat till mellanmål en gång i veckan
Grönsaker till barnen i väntan på att lunchen ska serveras
HÖK 05 – Fortsatt skolutveckling i Luleå kommuns skolor
Rektorerna Anne-Maj Eriksson och Gunvor Ek har bildat en gemensam skolutvecklingsgrupp
på Örnäsets rektorsområde med regelbundna träffar. De förskolor som ingår i gruppen är
Bergsprängarens, Burströmska, Haga , Knöppelåsens , Lövskatans samt Årans förskolor.
Syftet med den större gruppen är att få in olika perspektiv, ett vidgat erfarenhetsutbyte samt
ökad måluppfyllelse gällande de gemensamma områdena arbetstid, kompetensutveckling och
utbildningsmiljö. Gruppens uppgift har varit att behandla de för verksamheten aktuella frågor
inom skolutvecklingsavtalet samt att sprida information.
Den gemensamma skolutvecklingsgruppen har träffats två gånger per termin.
Rutiner för möten har varit att belysa och diskutera frågor i verksamheten, aktuella frågor
inför framtiden och aktuell forskning.
Ett utvecklingsområde är att få in fungerande rutiner i daglig verksamhet där avtalsfrågorna
kommer upp.
Frågor gällande de tre avtalsområdena är naturligt närvarande i dagligt verksamhetsarbete.
Aktuella frågor tas oftast upp direkt då de uppstår och medlemmarna upplever att de har stort
inflytande och känner sig delaktiga i arbetet.
För att nå vidareutveckling i frågorna har vi utarbetat ett årshjul för skolutvecklingsarbetet.
Här tydliggörs vilken fråga som ska behandlas vid olika möten och tidpunkter. Detta årshjul
länkas in i de verksamhetsplaner och årshjul som redan är etablerade i verksamheterna, med
till exempel regelbunden avstämning och analys för kvalitetsarbetet.
Frågor som har belysts under året i skolutvecklingsgruppen är arbetstidsfrågor och till
exempel hur vi på olika ställen får ut planerings- och reflektionstid. Innehåll och tid för
kompetensutveckling har diskuterats. En diskussion har förts om hur vi tydliggör och
utvecklar förskolärararrollen. Ett material från Lärarförbundet och Kommunal ”Den nya
förskolan- kvaliteten i fokus” har diskuteras. Dialog pågår hur vi ytterligare kan öka
kvaliteten i förskolan och tydliggöra våra olika kompetenser.
BUN:s prioriterade område - En integrerad verksamhet
Mål
Utveckla sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för
skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.
Aktiviteter
Genom ett medvetet arbete med språk har vi synligtgjort det i alla vardagliga situationer.
Genom att prata om allt vi ser, hör och gör stimuleras språk och begreppsbildning.
Vi läser, sjunger, spelar spel, ser på bilder och läser ramsor. Vi pedagoger försöker att
använda oss av kroppsspråk och bilder för att förstärka kommunikationen.

Analys och bedömning av måluppfyllelse
Pedagogerna har arbetat med att utveckla ett intresse för språk.
• Berättarpåsen - Barnen har berättat för de andra barnen i samlingen om sina egna
leksaker som de har fått ta med sig i berättarpåsen. De har även tillsammans med
sina föräldrar vad de är bra på och vad de tycker är roligt.
I grupper har vi arbetat med att dramatisera Pedagogerna upplever att barnen visar ett
intresse för bokstäver genom att skriva och rabbla alfabetet. Barnen känner igen
bokstäver i sitt eget och andras namn.
Pedagogerna upplever att barnen har lätt att uttrycka sig, mellan varandra,pedagoger
och till föräldrar.
Beslut om åtgärder
Läsvila i små grupper och böcker efter mognad. Rim och ramsor i vardagen
Enheternas egna prioriterade områden
Mål
Utveckla sin förmåga att upptäcka matematik i meningsfulla sammanhang
Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.
.
Aktiviteter
Pedagogerna har arbetat i olika åldershomogena grupper med matematik.
Antal, par, vikt och längd.
Former letat former både inne och ute.
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Pedagogerna upplever att barnen och personalen använder matematiken i våra samtal
och aktiviteter i vardagen.
Barnen använder sig av de matematiska begreppen ex. Barnen räknar spontant, prickar
på tärningen. Barnen kan former (triangel, fyrkant, cirkel) som de hittar i vardagen.
Beslut om åtgärder
Utveckla förskolans material och miljö kring matematik och sträva efter att barnen får tid
och möjlighet att tillsammans med en vuxen arbeta med materialet.
Vi pedagoger fortsätter vårt arbete med att tro på det kompetenta barnet, att se till barnets
egen förmåga att utvecklas.

Resultat och måluppfyllels
Tecken till hög måluppfyllelse/hur syns den höga måluppfyllelsen
Barnen använder sig av de matematiska begreppen, antal- de räknar spontant, och
räknar prickar på tärningen. De kan former- (triangel, fyrkant , cirkel) som de hittar i
vardagen.
Vi upplever att barnen har lätt att uttrycka sig, mellan varandra, till oss, till andra
föräldrar och andra som barnen kommer i kontakt med.
Barnen i olika åldrar klär på sig utifrån sin egen förmåga. Vi ser även att de hjälper
varandra. Vid matsitutationen får barnen servera mat till sig själv och skala potatis.
Vid konflikter upplever vi att barnen tar kontakt med oss och berättar vad som har hänt.
Barnen verkar förstå betydelsen av att säga eller göra förlåt till sin kompis.
Vi upplever att barnen själva kan ta ansvar för att hjälpa varandra.
Aktiviteter som har gett hög måluppfyllelse;
Vi har arbetat i olika åldershomogena grupper med matematik.
• Skoprojekt-antal, par, vikt och längd.
• Former- letat former både inne och ute.
Vi har arbetat med att utveckla ett intresse för språk.
• Berättarpåsen - Barnen har berättat för de andra barnen i samlingen om sina egna
leksaker som de har fått ta med sig i berättarpåsen. De har även tillsammans med
sina föräldrar vad de är bra på och vad de tycker är roligt.
• I grupper har vi arbetat med att dramatisera sagor.
Vi vill stödja barnen att tro på sin egen förmåga.
• Vi har låtit barnen träna på att klä på sig själv – genom att illustrera barnens kläder
i den ordning de ska klä sig och personalens förhållningssätt har varit att hålla
händerna på ryggen och uppmuntrat barnen att hjälpa varandra.
• Vi vuxna är lyhörda och närvarande i barngruppen. Och vid konflikter finns vi med
som stöd och hjälp – hur kan ni bäst lösa den här konflikten?, vad var det som
hände?, är frågor som vi ställer till barnen.
• Vi som personal bekräftar barnens känslor när de är ledsna – att det är tillåtet, glada
-– vi gläds med dem. Vi har arbetat med känslor i gruppen med de större barnen –
ilska, glädje, ledsen och rädsla.
• Med berättarpåsen i samlingen har barnen fått berätta vad de tycker att de andra
barnen är bra på att göra. Och vi vuxna bekräftar barnens olika förmågor genom att
berätta detta inför barnen – fråga ”Lisa” hon är duktig på att spela bandy.

Sammanfattande resultatredovisning, analys och förslag till åtgärder
Vår vision: Lust och glädje genom lärande i en tillåten och harmonisk miljö är förankrad hos
all personal, vi vuxna ser varje barn på deras nivå och utgår därifrån. Varje barn ska trivas och
utvecklas på vår förskola. Att ständigt förbättra och utveckla verksamheten är ett måste för
god måluppfyllelse, för att kunna förbättra och utveckla måste vi pedagoger ständigt
reflektera, vara förändringsbenägna, observera, utvärdera ompröva, vara flexibla, ha en öppen
dialog med såväl kollegor, barn som föräldrar och ledning
Tillsammans med barn och kollegor tar vi reda på hur barn lär sig varje ny dag, år efter år.
Servera grönsaksfat till mellanmål en gång i veckan
Grönsaker till barnen i väntan på att lunchen ska serveras
Vi pedagoger kommer att fortsätta utveckla vårt material och miljö kring matematik och
sträva efter att barnen får tid och möjlighet att tillsammans med en vuxen arbeta med
materialet.
Vi pedagoger fortsätter vårt arbete med att tro på det kompetenta barnet, att se till barnets
egen förmåga att utvecklas.
Ansvarig för Kvalitetsredovisningen
Rektor: Anne-Maj Eriksson
Sammanställt med förskollärare Charlotta Wiren och Margareta Sandberg