13587507.pdf

Betydelsen af att religion och sedlighet ingå som moment i soldatens fostran har sedan århundraden
tillbaka varit allmänt erkänd inom vår armé. Man har förstått, att de dygder, som framför allt känneteckna
en god soldat, nämligen mod och plikttrohet, säkrast bestå profvet i allvarets stund i den mån
de äro grundade på gudsförtröstan och religiös ansvarskänsla. Därför ha också statsmakterna tillgodosett
behofvet af religionsvård inom armén genom att för ändamålet anställa personal och utfärda särskilda bestämmelser.
De liafva härvid på de senaste årtiondena vunnit understöd af enskildas intresse och offervillighet.
Vid Kungl. Västerbottens regemente hålles i regel hvarje söndag högmässogudstjänst af regementets
pastor, som håller en kort, för unga män lämpad predikan. Gudstjänsten äger rum i Umeå stads kyrka kl.
i e. m., och deltager däruti en större kontingent från regementet. För den, som ej genast begär ögonblickliga
och synbara resultat af en sådan verksamhet, utan som söker att djupare tränga in uti, hvad den
kan betyda, måste det blifva klart, att det förhållandet, att unge män, som befinna sig i den åldern, då
karaktären tager bestämdare gestalt, söndag efter söndag ställas under inflytande af en kristlig lifsåskådning,
framställd på ett för dem lämpadt sätt, ej kan vara utan sin stora betydelse.
Hvarje morgon och afton hålles kompanivis korum, en kort andakt med psalmsång och bön.
Inom kasernområdet finnes en s. k. läsestuga eller soldathem, tillkommet till stor del genom allmänhetens
offervillighet. Den innehåller, utom fyra för slöjd afsedda salar, en samlingssal för gudstjänst, ett
läsrum med tidningar och bibliotek, samt ett litet med altare och kulörta fönster försedt bönrum, där de,
som så vilja, ostördt kunna få ägna sig åt enskild andakt.
I soldathemmet hålles i regel af regementets pastor en andaktsstund i veckan, som besökes på frivillighetens
väg. Dessutom samlas de värnpliktige på eget initiativ, särskildt under regementsmötet, flera gånger
i veckan till gemensam andakt, livarvid de religiöst intresserade från de olika kompanierna lära känna
hvarandra, och råder mellan dessa i regel ett godt och angenämt kamratskap, som måste få betydelse för
deras vidare religiösa utveckling.
Br.
— 34 —