här - VITS

modelleringsarbete utan placerar denna aspekt i bakgrunden. Baserat på den inventering som jag har
gjort lyfter jag fram klasserna utredningsspecialist och verksamhetsspecialist.
Verksamhetsspecialisterna i ett modelleringsprojekt omfattar ett antal utvalda verksamhetsrepresentanter
(x, y, z…). Bland annat Lind & Seigerroth (2003) och Stirna et. al. (2007) understryker
behovet att noga välja ut de aktörer som ska medverka i modelleringen. Det bör vara ett tvärsnitt av
från den aktuella verksamheten där ett kriterium kan vara att de är med och utför verksamheten (Lind
& Seigerroth 2003) samt att de för modelleringen besitter relevant kunskap om verksamheten
(Persson 2001). Sinsemellan finns det relationer mellan dessa aktörer vilka jag har valt att visa
övergripande i figuren. Relationerna mellan aktörerna är en konsekvens av dels de arbetsrelationer
som aktörerna har till vardags i den ordinarie verksamheten, dels det arbete som de tillsammans utför
i modelleringsprojektet.
Hägerfors (1995) och Vennix (1996) beskriver behovet av ett väl fungerande samarbetsklimat när
modellering sker. En central aspekt i detta klimat är relationerna mellan aktörerna och att dessa
fungerar utifrån ett samarbetshänseende oavsett formella hierarkier. Facilitatorns uppgift är i detta
avseende att tillse att ett väl fungerande samarbetsklimat råder genom att relationerna mellan
aktörerna fungerar. En annan viktig uppgift som facilitatorn har är att underlätta och möjliggöra den
dialog som modelleringsarbetet består av. Med andra ord hjälpa gruppen att tillämpa det språk som
arbetssättet omfattar och fokusera de begrepp som olika faser i arbetssättet omfattar. I figur 3.15 har
jag i ljuset av detta placerat facilitatorn närmast verksamhetsspecialisterna för att betona att det är
han, hon eller de som ska vara i förgrunden gentemot dessa aktörer.
Figur 3.15: Kondenserad vy över aktörsroller vid samarbetsinriktad modellering
137