här - VITS

facilitering in rolltyperna och typ av aktivitet. Detta får som konsekvens att gruppen som är i arbete,
nu i situationen eller i framtida situationer genomför detta arbete genom en viss aktivitetstyp. Arbetet
som utförs kan t.ex. vara utbildning, samproduktion eller gruppvis samproduktion. Detta innebär att
modellerarna när de faciliterar gruppen även agerar enligt vissa typer av rolluppdrag och att de
antingen är i förgrunden eller bakgrunden gentemot gruppen. Detta innebär att de behov som uppstår
präglas av den aktivitetstyp som arbetet vid situationen utförs inom samt att de åtgärder som
modellerarna formulerar och intervenerar genom kan förknippas med det rolluppdrag som man för
närvarande agerar utifrån i den aktuella situationen.
Sättet att arbeta och dela upp arbetsuppgifterna emellan sig är en effekt av hur modellerarna valt att
organisera sitt samspel (arbetsfördelning). Det är också en effekt av vilka krav som sammanhållen
respektive delvis sammanhållen modellering kräver på ett samspel mellan modellerarna
(samarbetsform). I arbetet med Elektronikleverantören spelar därtill omständigheten att AffärsUtv
knyts till projektet roll som faktor för hur samarbetet och samspelet i modelleringsteamet organiseras
(omständighet).
Det som nu står klart är att den situationella analysen på övergripande nivå har lett fram till ett antal
insikter som jag organiserat i form av en typologi över samarbetsinriktad modellering. Denna
innefattar samarbetsformer, rolltyper och aktivitetstyper. Därutöver har jag genom analysen utvecklat
kontextuell förståelse om de tre projekten. Men analysen på denna nivå tydliggör inte vad som
utmärker olika behov av facilitering under modellering och inte heller vilka faciliterande åtgärder av
underlättande och möjliggörande karaktär utförs i olika situationer beroende på aktivitet, roll och
form. Inte klargörs hur situationsanpassning av facilitering sker för att möta olika behov. För att
klargöra olika faciliteringsåtgärder och se hur modellerarna sätter samman dessa åtgärder till helheter
baserat på omständigheterna i situationen behöver analysen fördjupas till detaljnivå och mikroanalys.
Genom att studera olika episoder i projekten är avsikten nu att på studera vad som utmärker
facilitering vid samarbetsinriktad modellering och vad som utmärker situationsanpassning av
facilitering-i-handling.
Det som studien fram till nu fört med sig är att denna mikroanalys på detaljnivå 1) kan baseras på en
artikulerad handlingsteoretisk referensram, 2) en situationell definition av de tre modelleringsprojekten
samt 3) en typologi, med vars hjälp samarbetsinriktad modellering kan förstås genom form,
aktivitetstyp och rolltyp. Härigenom har en struktur utvecklats för att hantera den omfattande empiri
som datamaterialet utgör, vilket för med sig att analysen och utveckling av kunskapsbidraget kan ske
på ett systematiskt, förankrat och välmotiverat sätt.
270