Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Deltagare
Studien hade åtta deltagare, fyra män
och fyra kvinnor. Medelåldern var
44.50 år (SD = 11.06). De i studien
ingående personerna har idrottat i följande
grenar: kanot, simhopp, simning,
skidskytte, skridskor och skytte. Alla
deltagare har i sin respektive gren tillhört
den absoluta världseliten. De har
erövrat mängder av VM-medaljer och
olympiska medaljer, 7 har vunnit olympiskt
guld. Tre av de i studien ingående
personerna är fortfarande aktiva och
de övriga var aktiva för mellan 1 – 26
år sedan.
För att få mer bakgrundsdata administrerades
tre personlighetstester, nämligen
LOT, SE och PANAS. LOT mäter
det grundläggande personlighetsdraget
optimism, SE- testet ger två skalor, en
stresskala och en energiskala. PANAS
ger två skalor en för positiv affektivitet
(PA) och en för negativ affektivitet
(NA). De psykologiska testerna
indikerade att de olympiska mästarna
var mer optimistiska och energiska och
hade högre positiv affektivitet jämfört
med en normgrupp bestående av
svenska studenter och yrkesarbetanden.
Samtidigt upplevde de lägre stress och
negativ affektivitet. Det förelåg inga
signifi kanta könsskillnader i avseende
på ålder, LOT, stress, energi, positiv
affektivitet eller negativ affektivitet.
Genomförande
De i studien presumtiva deltagarna
tillskrevs med brev om hur studien
skulle gå till, vilket syfte studien
hade, vem som skulle genomföra
densamma, hur lång tid intervjun
beräknades ta och att tystnadsplikt
gällde för hela intervjumaterialet.
De fi ck också informationen att
resultaten skulle publiceras men ingen
av de i studien ingående personerna
kommer att nämnas vid namn. Bortfallet
var mycket litet, endast någon
av de tillfrågade hade vid kontakten
andra uppgifter t ex träning utanför
Sverige. Utgångspunkter vid analysen
av materialet var the Empirical
Phenomenological Psychological
method, EPP-metoden (Karlsson,
1993). Enligt EPP-metoden skall
materialet analyseras i fl era steg där
materialet först bryts ner i så kallade
”Meaning Units” (MU) ett slags minsta
beståndsdelar av de intervjuades
åsikter. Därefter kombineras MU:n
till kategorier och sedan till teman.
Ett reliabilitetstest användes där 10
av 33 kategorier slumpades fram.
Ur dessa drogs sedan slumpartat 5
MU:n ur vardera kategori. Detta
material lämnades sedan över
till två av varandra oberoende
medbedömare. Deras uppgift bestod
i att fördela de 50 MU:na på de 10
kategorierna. Den ene bedömaren
fi ck 78 % överensstämmelse med
försöksledarens kategorier medan
den andra medbedömaren fi ck 86
% överensstämmelse. Det totala
reliabilitetsmåttet blev därmed 82 %.
Resultat
Här presenteras de 33 kategorier som
framkom under analysen av materialet.
Antalet meaning units, MU, blev
964. Under respektive rubrik har en
kort förklaring av kategorin skrivits.
Efter de tre första kategorierna ges fem
exempel på MU:n för att läsaren skall
få en förståelse för den valda kvalitativa
metoden.
1. När tajming infi nner sig går allt lätt
(MU 106)
Just då man ska prestera någonting
är det viktigt att allt som omfattas
av genomförandet stämmer i rörelse,
tanke och tid.
Exempel: ”för mig är tajming när
allt stämmer utan att jag behöver
tänka” / ”Det är mycket lättare att prestera
bra resultat om min tajming stämmer.”
/ ”ett otroligt målmedvetet och
tufft jobb gör att tajmingen kommer
gratis, den bara fi nns där” / ”När
tajmingen är som bäst tänker jag ingenting,
allt bara fungerar och jag gör bara
det jag ska.” / ”När jag lyckas bäst har
jag bra tajming just vid det tillfället.
Det är det som är topprestationen”
2. Koncentration är den viktigaste
psykologiska faktorn (MU 86)
Koncentrationen beskrivs som en
mycket viktig förutsättning för att de
ska kunna prestera.
Det är därför viktigt att idrottare lär
sig att förstå konsten att tänka på rätt
saker inför en svår uppgift.
Exempel: ”När jag är koncentrerad
dagarna före en viktig tävling har jag
svårt att umgås med folk utanför idrotten”
/ ” Jag kan aldrig ha bra tajming
utan att samtidigt ha bra koncentration”
/ ”Alla tankar av det störande
slaget ska bort. Det är dessa jag vill
undvika. Det är utförandet som gäller”
/ ”Jag koncentrerar mig bara på det
som ska göras” / ”Koncentration och
fokusering har jag blivit bättre på ju
längre jag hållit på”
3. Förberedelser, uppladdning och
uppvärmning är av mycket stor vikt
(MU 77)
Grunden för bra resultat är att man är
mycket väl förberedd genom väl planerad
och hårt genomförd träning. Dessutom
blir då tankarna under lång tid
är inriktade på vad som komma skall.
Exempel: ”Hjärnan styr kroppen. Den
tränar jag under lång tid. Redan vid
säsongstarten lägger jag in de viktigaste
tävlingarna. Om OS är målet tränar jag
och ställer in hjärnan på den tävlingen”
/ ”Jag måste ha allt bra förberett inför
en tävling, inget får överlämnas åt
slumpen. Jag vill ha koll på allting”
/ ”Sitter man och tänker för mycket
innan start känns det snart dåligt. Det
man ska genomföra har man gjort så
många gånger innan. Jag har min plan
och vet hur jag ska genomföra tävlingen”
/ ”När det gäller topprestation,
toppen av vad jag kan prestera, tar det
år av förberedelser” / ”normalt har jag
en modell att följa inför tävlingar, men
om den spricker på grund av resor och
andra omständigheter på den plats dit
jag kommer, så vill jag vara friare i min
uppladdning, OK nu måste jag göra så
här.. Det här är det bästa sättet inför
den här tävlingen. Om man är helt låst
tror jag att man är en förlorare”
4. Utveckla metoder för att klara
besvärliga tävlingssituationer (MU 54)
Mängder av situationer och störningar,
bland annat genom egna negativa
tankar, belastar den som ska prestera
någonting i ett stort sammanhang. Det
fi nns många sätt att lösa olika besvärligheter
inför och under en tävling.
5. Så här vill jag känna i en tävling
(MU 47)
Oftast är det positivt att känna sig i bra
form. Men det fi nns de som toppresterar
trots att känslan av troppform har
uteblivit.
6. Träningens upplägg och utformning
är avgörande för ett bra resultat (MU
46)
Det framgår tydligt hur viktigt det är
med ett mycket bra träningsupplägg,
planering och genomtänkta strategier.
I unga år är disciplinen, vad beträffar
utveckling av tekniken, mycket viktig
medan idrottsmännen som kommit
långt på vägen ändrar sin träning till
att vara mer tävlingslik.
7. Man måste vara beredd på problem
(MU 45)
Ofta kommer en idrottare in i svåra
situationer mentalt eller fysikt, t. ex
trötthet. Det förefaller som om de
bästa är beredda på att sådana situationer
ska uppkomma och att de har
37