Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #8 / 2007 FORSKNING PÅGÅR Mellan natur och kultur ”Vetenskap är jätteviktigt för hur vi ser på oss själva”. Det säger kunskapssociologen Tora Holmberg. Nyligen fi ck hon Katrin Fridjonsdottirs pris på 65 000 kronor i konkurrens med unga forskare från hela Norden. Tora Holmberg forskar om forskare och hur de forskar. Så uttrycker i alla fall hennes dotter det. Som en röd tråd i hennes olika projekt löper relationen mellan natur och kultur, och gränssnittet mellan dem. Mellan arv och miljö, djur och människa. – Historiskt sett är natur/kultur en av de starkaste dikotomier vi har. Den vetenskapliga världen är helt organiserad efter den. Vi har kulturvetenskaperna på ena sidan och naturvetenskaperna på den andra. Men inom vissa områden skulle det fi nnas många fi - nesser med att gå över de här gränserna, för att se vad som händer då, säger Tora Holmberg. JUST DET HOPPAS HON SKA HÄNDA inom programmet ”GenNa: Natur/kultur och gränsöverskridande möten” vid Centrum för genusvetenskap, som hon varit med och byggt upp och är koordinator för. Programmet har utsetts till ett av Vetenskapsrådets excellensprogram. Uppgiften är att ta fram ny kunskap om hur gränsen mellan natur och kultur kan luckras upp i forskning och teoriutveckling. – Vi vill utforska potentialen i möten mellan forskare med olika kompetenser och bakgrunder men samma intresseområde. Vad händer om vi för samman en fysiker, en sociolog och en historiker för att titta på temat genus och fysik? Och jo, försäkrar hon, det går att ha ett genusperspektiv på fysik. – Men det är ganska outforskat. Avhandlingen kom för två år sedan och studerade retoriken kring arv och miljö i beteendegenetisk forskning – forskning som försöker förklara mänskliga beteenden med genetik. Den biomedicinska och neurobiologiska forskningen har närmast exploderat de senaste tjugo, tjugofem åren. Det har gjort att det rapporteras mycket kring den, medan kulturvetare som betonar miljö fått stå tillbaka, konstaterar Tora Holmberg. – Men jag tycker inte att man som sociolog eller genusvetare automatiskt måste vara rädd för den forskningen eller tycka att den är konservativ. Det beror på hur man tolkar och hur man ställer frågor. Idag är biologi heller inte per automatik ett skällsord inom genusvetenskapen. Det vet Tora Holmberg efter att i en rapport ha intervjuat ett antal genusvetare och feminister om förhållandet mellan kropp och kön. – Jag tycker det här är en jättespännande fråga. Eftersom jag visste att det fi nns en diskussion om det här inom feministisk teori i andra länder var jag nyfi ken på hur det ser ut i Sverige. Och det visade sig att de jag intervjuade upplevde att det saknas begrepp och redskap för att kunna hantera de här frågorna inom den egna teoribildningen. HENNES NYA FORSKNINGSPROJEKT har dock inte så mycket med genus att göra. Tillsammans med en kollega i Lund tar hon sig an (forsknings-)etiska dilemman som kan uppstå i samband med den växande genforskningen. Närmare bestämt de möss vars arvsmassa forskarna går in och ändrar. – Det här är en växande praktik, och det kan mycket väl hända att man börjar använda andra djur. Men vad fi nns det för för- och nackdelar med de här teknikerna? Det är något som knappt har diskuterats. Inte bara hur, utan vad forskare gör är av stor betydelse för hela samhället, menar Tora Holmberg. – Vetenskap och forskning är otroligt viktigt för hur vi ser på oss själva som människor. Och som normsättare är vetenskapen en av de största institutionerna. Det ligger bakom utbildning, lagförslag, allt möjligt. Att utforska hur den forskningen görs och framställs blir jätteviktigt. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Katrin Fridjonsdottirs pris på 65 600 kronor tilldelas företrädesvis unga forskare inom kunskapssociologi. Priset delas ut vart tredje år av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden i Uppsala. I prismotiveringen beskrivs Tora Holmbergs avhandling som ett exempel på kunskaps- eller vetenskapssociologi när den är som bäst; skarpsinnig, empiriskt väl underbyggd, relaterad till samtida diskussioner och underhållande. Tora Holmberg ska ta fram ny kunskap om hur gränsen mellan natur och kultur kan luckras upp. Foto: Hanna Lundquist KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare NYHETER / 15 Varats olidliga opålitlighet När man studerar på universitet är det som bekant lätt hänt att man får en ganska homogen umgängeskrets med likartade värderingar och prioriteringar. Tack och lov fi nns det ett enkelt sätt att snabbt få pejl på vad som tycks och tänks utanför den akademiska världen – det är bara att ansluta sig till ett diskussionsforum på nätet. Dessa forum kretsar för det mesta kring något specifi kt intresse såsom odling, katter eller tårtbak, och här samlas folk från alla samhällsgrupper. I DISKUSSIONER PÅ OLIKA FORUM har jag ofta slagits av den djupt rotade misstron mot myndigheter och auktoriteter. Om en samling kvinnor på ett vänta-barn-forum har fått för sig att besprutade jordgubbar är farliga låter de sig till exempel inte lugnas av ett uttalande från Livsmedelsverket som hävdar motsatsen. På ett hundforum hände det en gång att någon frågade vad ordet ”vinthund” betyder. Jag slog upp ordet i Nationalencyklopedins Ordbok, och fi ck veta att det har med folkslaget venderna att göra. Jag skrev detta på forumet, men övriga medlemmar trodde mig inte! Det lät långsökt, menade de. Namnet måste ha något att göra med att vinthundarna jagar med synen. ”De är vintögda” skrev en person på fullaste allvar. För mig tycktes det obegripligt att dessa människor inte litade på NEO, den mest ansedda ordboken i Sverige. EFTER ATT LIKNANDE HÄNDELSER inträffat några gånger tyckte jag mig se ett mönster: wju lägre utbildning en individ själv har, desto större är hennes skepsis mot högutbildade förståsigpåare. Den som inte är tränad i källkritik har väl svårt att skilja pålitliga fakta från blaj, tänkte jag. Därför litar den lågutbildade bara på sig själv. Med dessa elitistiska argument avfärdade jag således den utbredda auktoritetsmisstron. Men för ett tag sedan fi ck jag mig en riktig tankeställare, då jag diskuterade klimatförändringarna med en släkting. Han radade upp en mängd övertygande argument för att människans inverkan på klimatet är minimal, och jag, som utan större tvekan förlitat mig på den förhärskande mediebilden, kände mig nu förfärligt naiv. Jag insåg hur oerhört begränsad min förmåga att avgöra vad som är sanning egentligen är. Och plötsligt föddes en helt ny förståelse för alla dessa skeptiska forumiter som jag så ofta fnyst åt. MEN VAD SKA MAN DÅ TA SIG TILL i denna svårgripbara, underliga värld? Blir man klokare av att läsa allt man kommer åt, eller är det lika bra att låsa in sig i sitt skitiga kyffe och odla egna konspirationsteorier? Jag vet inte. En sak är i alla fall säker: det räcker inte med att spetsa öronen, man måste också vinkla dem åt alla tänkbara håll.
Ergo #8 / 2007 Per Löwdin Är det acceptabelt att inte ens hälften disputerar inom sex år? Ihöst är det tio år sedan 1997 års forskarutbildningsbeslut i riksdagen. I förgrunden stod att regeringen ville effektivisera forskarutbildningen och öka antalet doktorer. För att uppnå dessa mål infördes examinationsmål, samtidigt som regelverket skärptes. De nya reglerna trädde i kraft 1998. Statsmakten gjorde det närmast omöjligt att existera mer än fyra år inom forskarutbildningen. Ordnad fi nansiering gjordes till ett uttalat krav för antagning. Kraven på individuell studieplanering skärptes och ett större ansvar lades på fakultetsnämnderna. Förordningen som garanterade att avhandlingarna skulle tryckas avskaffades: avhandlingstrycket skulle förenklas. Lagom till tioårsdagen har Högskoleverket gjort en uppföljning. Den är helt koncentrerad på lätt kvantifi erbara faktorer, såsom genomströmning och examination. Frågan är om målen uppnåtts? Verkets svar blir jakande. Fler disputerar efter kortare tid. Andelen doktorer i den svenska befolkningen i åldrarna från 24 till 65 år har stigit, från 0,7 procent 1997 till en procent. Studietiderna har förkortats. Detta är tydligast när det gäller humanister och samhällsvetare. Av humanisterna och teologerna som antogs år 2000 hade hela 13 procent disputerat inom fem år. 24 procent hade doktorerat inom 12 terminer, d v s efter sex år. Går man längre tillbaka och följer kullen som började höstterminen 1998 hade 39 procent disputerat efter 15 terminer, d v s 7,5 år. Det kan framstå som förvånande. Men dessa siffror indikerar en klar förbättring; av dem som antogs 1990 var det endast fyra procent som hade doktorerat inom fem år. Efter 15 terminer, d v s 7,5 år, hade 13 procent disputerat. Endast en bråkdel avlade examen! Inom samhällsvetenskap och juridik går det lite snabbare. Men knappast fort: efter 15 terminer hade 49 procent av dem som antogs hösten 1998 disputerat. En klar förbättring: av dem som antogs våren 1990 års hade endast 12 procent disputerat efter 15 terminer. 56 procent av medicinarna och 59 procent av teknologerna disputerar inom 15 terminer. Inom naturvetenskapliga ämnen har studietakten ökat något: 74 procent av doktoranderna är numer färdiga inom 15 terminer. Effekten av 1998 års förändringar på dessa fakulteter är dock marginell. I medicinarnas fall är den negligerbar. Överlag blir fl er färdiga förr. I den meningen har forskarutbildningen blivit mer effektiv sedan 1998. Samtidigt kan man konstatera att en förfärande stor andel inte är färdiga ens efter 15 terminer. Utgår man från Högskoleförordningen och studiefi nansieringen ska forskarutbildningen vara en fyraårig utbildning. Den ska motsvara åtta terminers heltidsstudier. Doktorander som antagits under sju terminer sedan de nya reglerna trädde i kraft har följts upp. Som högst hade 22 procent disputerat inom nio terminer. Förlänger Här får du koll på Uppsalas nöjesliv. Alltid uppdaterad. Utgång. Klubb. Mode. Musik. Film. Spel. Krog. NYHETER /17 man till 12 terminer, vilket inte är orimligt eftersom en stor del av doktoranderna p g a undervisning håller på i tio terminer, blir resultatet något bättre. Som bäst hade 49 procent disputerat inom 12 terminer. Således hade inte ens hälften disputerat inom sex år. Examinationsmålen har uppfyllts med råge. Statsmakten föreskrev att 9177 forskarexamina skulle avläggas åren 2001 till 2004 men så många som 10955 examina avlades under dessa fyra år. Inför framtiden uttrycker dock verket oro för att antalet nya doktorer kommer att minska, särskilt inom humaniora eftersom antagningen där fallit de senaste åren. Antalet doktorsexamina har ökat radikalt. Sedan 1997 har antalet nya doktorer ökat med femtio procent. Den största ökningen har varit inom medicinsk och teknisk fakultet. De senaste åren, sedan 2003 har antalet humanister och samhällsvetare som disputerar minskat, och 2005 började även antalet naturvetare att falla. Uppföljningen väcker en rad frågor: Är det acceptabelt att inte ens hälften har disputerat efter sex år? Vad händer med dem som inte disputerat? Dagens regelverk gör det svårt eller omöjligt att fortsätta och avsluta avhandlingsarbetet när doktorandtjänsten löpt ut. Regelverket utesluter uttryckligen studiemedel och arbetslöshetsersättning som nödlösningar. Välbärgade institutioner kan skjuta till nådapengar. Men långt ifrån alla förmår göra det! Hälften av doktoranderna hamnar i denna knipa!
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #8 / 2007 SÖRJ INTE SOMMAREN
Page 5 and 6: Ergo #8 / 2007 Vårens överskott a
Page 7 and 8: Ergo #8 / 2007 ”Principiellt begi
Page 9 and 10: Ergo #8 / 2007 Ny i stan, eller bar
Page 11 and 12: Ergo #8 / 2007 as sida ra kårens v
Page 13: Ergo #8 / 2007 Ny student i Uppsala
Page 18 and 19: Energikick! Träning för alla smak
Page 20 and 21: 20 / KULTUR Ergo #8 / 2007 Nytt lan
Page 22 and 23: Jag lämnar 25% rabatt på timarvod
Page 24 and 25: 24 / REPORTAGET Så äter du bäst
Page 26 and 27: Dansa i höst! Drottningg
Page 28 and 29: Instutitionen för Astronomi och Ry
Page 30 and 31: Institutionen för lingvistik och f
Page 32 and 33: 32 / RECENSIONER Ergo #8 / 2007 Erg
Page 34 and 35: Ergo #8 / 2007 KALENDARIUM / 35 VÄ
Page 36 and 37: Ergo #8 / 2007 9/9 Städdag Hjälp
Page 38 and 39: Studentkårens Mångfaldsbyrå sök

Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?