Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo
Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo
Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
06 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #8 / 2007<br />
Få studenter vill läsa de<br />
<strong>nya</strong> masterprogrammen<br />
De <strong>nya</strong> masterprogrammen<br />
lockar få studenter. Utbildningsplatser<br />
gapar tomma på så gott<br />
som alla program vid Uppsala<br />
universitet.<br />
Den 1 juli övergick de svenska<br />
högskolorna <strong>till</strong> den <strong>nya</strong>, Bolognaanpassadeexamensordningen<br />
med en treårig<br />
grundnivå och en ett- eller<br />
tvåårig avancerad nivå. På Uppsala universitetet<br />
har man det senaste åren jobbat<br />
intensivt för att ta fram ett totalt<br />
femtiotal <strong>nya</strong> masterprogram <strong>till</strong> den<br />
avancerade nivån.<br />
Men intresset för masterprogrammen<br />
är minst sagt svalt – liksom i hela landet.<br />
Många program har bara en handfull<br />
förstahandssökande, om några alls.<br />
Hans Knutell, chef för antagningsen-<br />
Ratat kursutbud.<br />
Allt färre väljer att läsa på högskolan.<br />
En förklaring kan vara<br />
att man inte tror att det lönar<br />
sig.<br />
Nästan 101 000 personer<br />
i Sverige sökte (i första<br />
hand) <strong>till</strong> ett nybörjarprogram<br />
hösten 2007. Det är<br />
en minskning med sju procent<br />
från förra året. Och sedan 2003 har<br />
allt färre valt att läsa på högskolan.<br />
heten vid Uppsala universitet, är inte<br />
förvånad.<br />
– Det här kommer inte som en överraskning<br />
för mig. Det är en ny studie ordning,<br />
och det fi nns knappt något studentunderlag<br />
för masterprogrammen än.<br />
Det är en uppfattning som delas av<br />
fl era utbildningsansvariga på universitet.<br />
Många <strong>Ergo</strong> talar med tror att den<br />
student som har påbörjat sin utbildning<br />
i det gamla systemet också väljer att avsluta<br />
den där.<br />
EN ANNAN FÖRKLARING kan vara att det<br />
är svårt att få studiemedlen att räcka<br />
<strong>till</strong> en tvåårig master om man redan har<br />
läst ett tag. Så är fallet för många av historisk-fi<br />
losofi ska fakultetens studenter,<br />
tror Lars Hagborg på områdeskansliet<br />
för humaniora och samhällsvetenskap.<br />
Hanna Mörck, vice kårordförande med<br />
ansvar för utbildningsfrågor, befarar att<br />
studenter kommer att stå utan<br />
sysselsättning i höst om masterprogram<br />
de sökt ställs in:<br />
– Universitetet borde kanske<br />
ha gett färre masterutbildningar<br />
och nischat sig<br />
mer. Särskilt eftersom man<br />
nu säger att det här inte kommer<br />
som en överraskning.<br />
Hon hoppas att kursutbudet<br />
nästa år anpassas bättre<br />
<strong>till</strong> det antal sökande man<br />
kan vänta sig.<br />
Men om och i så fall vilka<br />
program som kommer att<br />
ställas in är ännu oklart. Flera<br />
utbildningsledare menar att<br />
studenter har vant sig vid att<br />
det fi nns tomma platser och<br />
räknar med att kunna efteranmäla<br />
sig. De vill därför inte<br />
ge några defi nitiva besked<br />
förrän registrering och kursstart<br />
har ägt rum.<br />
Ofta fi nns också möjlighet<br />
att låta masterstudenter<br />
samläsa med studenter i det<br />
gamla systemet. Det gör att<br />
<strong>till</strong> exempel Håkan Sjöström,<br />
ansvarig för masterprogram-<br />
Allt färre väljer att läsa på högskolan<br />
Minskningen är störst bland äldre<br />
studenter, men övergångsfrekvensen<br />
från gymnasium <strong>till</strong> högskola har också<br />
minskat.<br />
Vad beror det på? I en ny rapport har<br />
Högskolverket försökt svara på varför<br />
andelen 18–21-åringar som börjar läsa<br />
minskar. Kartläggningen är inte fullständig,<br />
men den preliminära analysen<br />
pekar på två anledningar.<br />
Dels har det har blivit svårare att välja.<br />
Ungdomar är mer oroliga för att välja fel<br />
utbildning i det växande utbudet.<br />
met i geovetenskap, med en enda svensk<br />
förstahandssökande, hoppas att programmet<br />
ändå kan ges.<br />
På hela teknisk-naturvetenskapliga<br />
fakulteten står också hoppet <strong>till</strong> internationella<br />
studenter.<br />
– Vi har hundratals utländska sökande,<br />
så vi är inte särskilt bekymrade, säger<br />
Björn Gembert på kansliet för naturvetenskap<br />
och teknik.<br />
Enligt Hans Knutell brukar dock bara<br />
en mindre del av de utländska studenterna<br />
dyka upp <strong>till</strong> kursstart.<br />
På historisk-fi losofi ska fakulteten<br />
kommer inga program att ställas in så<br />
länge det fi nns sökande, meddelar utbildningsledaren<br />
Alberto Tiscornia.<br />
Och det gäller även om det bara fi nns en<br />
– Och de upplever inte att den studie-<br />
och yrkes<strong>väg</strong>ledning som fi nns fungerar,<br />
säger utredaren Thomas Furusten.<br />
Resultatet kan bli att man helt avstår<br />
från att läsa vidare.<br />
DEN ANDRA TENDENSEN är att allt fl er<br />
ungdomar har uppfattningen att studier<br />
inte lönar sig <strong>till</strong>räckligt bra på<br />
arbetsmarknaden. Enligt Thomas Furusten<br />
kan rapporteringen kring akademikerarbetslöshet<br />
<strong>till</strong>sammans med<br />
hårdare återbetalningskrav hos CSN<br />
enda förstahandssökande, som <strong>till</strong> masterprogrammen<br />
i teoretisk och praktisk<br />
fi losofi . Ett gemensamt kursutbud för<br />
samtliga masterprogram på fakulteten<br />
gör samläsning möjlig.<br />
– Alla behöriga är välkomna <strong>till</strong> sitt förstahandsval,<br />
säger Alberto Tiscornia.<br />
Ett av de <strong>nya</strong> program som helt klart<br />
har <strong>till</strong>räckligt många sökande är masterutbildningen<br />
i politik och internationella<br />
studier. Programansvarige Torsten<br />
Svensson tror att (det gamla) pol magprogrammets<br />
grundmurade förtroende<br />
har lockat studenter <strong>till</strong> utbildningen.<br />
– Ändå skulle vi gärna se ännu fl er sökande,<br />
säger han.<br />
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se<br />
Samhällsvetenskap och medicin i topp<br />
Samhällsvetenskap och medicin.<br />
Det är vad Uppsalastudenterna<br />
helst vill läsa.<br />
Läkare, psykolog, sjukgymnast<br />
eller statsvetare. Listan över de<br />
mest populära utbildningarna<br />
har inte ändrat sig nämnvärt från<br />
förra året. Det konstaterar antagningsenhetens<br />
chef Hans Knutell.<br />
– Många vill läsa samhällsvetenskapliga<br />
ämnen. Företagsekonomi, statskunskap<br />
och freds- och konfl iktforskning<br />
går bra, som vanligt.<br />
Och det svaga intresset för naturvetenskap<br />
och teknik består.<br />
– Det är oroande att vi har så få sökande<br />
<strong>till</strong> kandidatprogrammen. Det ser inte så<br />
bra ut jämfört med de gamla magisterprogrammen,<br />
säger Björn Gembert på<br />
kansliet för naturvetenskap och teknik.<br />
Att studenternas intresse för IT-utbildningar<br />
är ljumt förvånar Hans Knutell.<br />
– Branschen skriker ju efter utbildat<br />
folk. Det är förvånande att inte fl er vill<br />
läsa IT. Kanske sitter stämpeln efter ITkraschen<br />
fortfarande kvar.<br />
HANNA LUNDQUIST<br />
Antagningen <strong>till</strong><br />
Uppsala universitet<br />
HT 2007:<br />
Högst antagningspoäng program<br />
(gymnasiebetyg hos den sist antagna):<br />
1) Läkarprogrammet – 20.0<br />
2) Psykologprogrammet – 19.79<br />
3) Pol mag – 19.62<br />
4) Juristprogrammet – 18.85<br />
5) Sjukgymnastprogrammet – 18.46<br />
Högst antagningspoäng kurser<br />
(gymnasiebetyg hos den sist antagna):<br />
1) Freds- och konfl iktvetenskap A1<br />
– 18.30<br />
2) Introduktionskurs i spanska A1<br />
– 17.70<br />
3) Företag och företagande I, distans<br />
– 17.22<br />
4) Psykologi A – 17.205)<br />
vara bidragande orsaker <strong>till</strong> det.<br />
Fortsätter antalet unga nybörjarstudenter<br />
att minska kan det i det långa<br />
loppet leda <strong>till</strong> brist på utbildad arbetskraft<br />
inom fl era yrkesområden, spår<br />
Högskoleverkets utredare. Man befarar<br />
också att snedrekryteringen <strong>till</strong> högskolan<br />
kan komma att öka. Det fi nns redan<br />
tecken på att den breddade rekryteringen<br />
vad gäller social bakgrund och etnicitet<br />
har avtagit.<br />
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se