11.09.2013 Views

Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

06 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #8 / 2007<br />

Få studenter vill läsa de<br />

<strong>nya</strong> masterprogrammen<br />

De <strong>nya</strong> masterprogrammen<br />

lockar få studenter. Utbildningsplatser<br />

gapar tomma på så gott<br />

som alla program vid Uppsala<br />

universitet.<br />

Den 1 juli övergick de svenska<br />

högskolorna <strong>till</strong> den <strong>nya</strong>, Bolognaanpassadeexamensordningen<br />

med en treårig<br />

grundnivå och en ett- eller<br />

tvåårig avancerad nivå. På Uppsala universitetet<br />

har man det senaste åren jobbat<br />

intensivt för att ta fram ett totalt<br />

femtiotal <strong>nya</strong> masterprogram <strong>till</strong> den<br />

avancerade nivån.<br />

Men intresset för masterprogrammen<br />

är minst sagt svalt – liksom i hela landet.<br />

Många program har bara en handfull<br />

förstahandssökande, om några alls.<br />

Hans Knutell, chef för antagningsen-<br />

Ratat kursutbud.<br />

Allt färre väljer att läsa på högskolan.<br />

En förklaring kan vara<br />

att man inte tror att det lönar<br />

sig.<br />

Nästan 101 000 personer<br />

i Sverige sökte (i första<br />

hand) <strong>till</strong> ett nybörjarprogram<br />

hösten 2007. Det är<br />

en minskning med sju procent<br />

från förra året. Och sedan 2003 har<br />

allt färre valt att läsa på högskolan.<br />

heten vid Uppsala universitet, är inte<br />

förvånad.<br />

– Det här kommer inte som en överraskning<br />

för mig. Det är en ny studie ordning,<br />

och det fi nns knappt något studentunderlag<br />

för masterprogrammen än.<br />

Det är en uppfattning som delas av<br />

fl era utbildningsansvariga på universitet.<br />

Många <strong>Ergo</strong> talar med tror att den<br />

student som har påbörjat sin utbildning<br />

i det gamla systemet också väljer att avsluta<br />

den där.<br />

EN ANNAN FÖRKLARING kan vara att det<br />

är svårt att få studiemedlen att räcka<br />

<strong>till</strong> en tvåårig master om man redan har<br />

läst ett tag. Så är fallet för många av historisk-fi<br />

losofi ska fakultetens studenter,<br />

tror Lars Hagborg på områdeskansliet<br />

för humaniora och samhällsvetenskap.<br />

Hanna Mörck, vice kårordförande med<br />

ansvar för utbildningsfrågor, befarar att<br />

studenter kommer att stå utan<br />

sysselsättning i höst om masterprogram<br />

de sökt ställs in:<br />

– Universitetet borde kanske<br />

ha gett färre masterutbildningar<br />

och nischat sig<br />

mer. Särskilt eftersom man<br />

nu säger att det här inte kommer<br />

som en överraskning.<br />

Hon hoppas att kursutbudet<br />

nästa år anpassas bättre<br />

<strong>till</strong> det antal sökande man<br />

kan vänta sig.<br />

Men om och i så fall vilka<br />

program som kommer att<br />

ställas in är ännu oklart. Flera<br />

utbildningsledare menar att<br />

studenter har vant sig vid att<br />

det fi nns tomma platser och<br />

räknar med att kunna efteranmäla<br />

sig. De vill därför inte<br />

ge några defi nitiva besked<br />

förrän registrering och kursstart<br />

har ägt rum.<br />

Ofta fi nns också möjlighet<br />

att låta masterstudenter<br />

samläsa med studenter i det<br />

gamla systemet. Det gör att<br />

<strong>till</strong> exempel Håkan Sjöström,<br />

ansvarig för masterprogram-<br />

Allt färre väljer att läsa på högskolan<br />

Minskningen är störst bland äldre<br />

studenter, men övergångsfrekvensen<br />

från gymnasium <strong>till</strong> högskola har också<br />

minskat.<br />

Vad beror det på? I en ny rapport har<br />

Högskolverket försökt svara på varför<br />

andelen 18–21-åringar som börjar läsa<br />

minskar. Kartläggningen är inte fullständig,<br />

men den preliminära analysen<br />

pekar på två anledningar.<br />

Dels har det har blivit svårare att välja.<br />

Ungdomar är mer oroliga för att välja fel<br />

utbildning i det växande utbudet.<br />

met i geovetenskap, med en enda svensk<br />

förstahandssökande, hoppas att programmet<br />

ändå kan ges.<br />

På hela teknisk-naturvetenskapliga<br />

fakulteten står också hoppet <strong>till</strong> internationella<br />

studenter.<br />

– Vi har hundratals utländska sökande,<br />

så vi är inte särskilt bekymrade, säger<br />

Björn Gembert på kansliet för naturvetenskap<br />

och teknik.<br />

Enligt Hans Knutell brukar dock bara<br />

en mindre del av de utländska studenterna<br />

dyka upp <strong>till</strong> kursstart.<br />

På historisk-fi losofi ska fakulteten<br />

kommer inga program att ställas in så<br />

länge det fi nns sökande, meddelar utbildningsledaren<br />

Alberto Tiscornia.<br />

Och det gäller även om det bara fi nns en<br />

– Och de upplever inte att den studie-<br />

och yrkes<strong>väg</strong>ledning som fi nns fungerar,<br />

säger utredaren Thomas Furusten.<br />

Resultatet kan bli att man helt avstår<br />

från att läsa vidare.<br />

DEN ANDRA TENDENSEN är att allt fl er<br />

ungdomar har uppfattningen att studier<br />

inte lönar sig <strong>till</strong>räckligt bra på<br />

arbetsmarknaden. Enligt Thomas Furusten<br />

kan rapporteringen kring akademikerarbetslöshet<br />

<strong>till</strong>sammans med<br />

hårdare återbetalningskrav hos CSN<br />

enda förstahandssökande, som <strong>till</strong> masterprogrammen<br />

i teoretisk och praktisk<br />

fi losofi . Ett gemensamt kursutbud för<br />

samtliga masterprogram på fakulteten<br />

gör samläsning möjlig.<br />

– Alla behöriga är välkomna <strong>till</strong> sitt förstahandsval,<br />

säger Alberto Tiscornia.<br />

Ett av de <strong>nya</strong> program som helt klart<br />

har <strong>till</strong>räckligt många sökande är masterutbildningen<br />

i politik och internationella<br />

studier. Programansvarige Torsten<br />

Svensson tror att (det gamla) pol magprogrammets<br />

grundmurade förtroende<br />

har lockat studenter <strong>till</strong> utbildningen.<br />

– Ändå skulle vi gärna se ännu fl er sökande,<br />

säger han.<br />

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se<br />

Samhällsvetenskap och medicin i topp<br />

Samhällsvetenskap och medicin.<br />

Det är vad Uppsalastudenterna<br />

helst vill läsa.<br />

Läkare, psykolog, sjukgymnast<br />

eller statsvetare. Listan över de<br />

mest populära utbildningarna<br />

har inte ändrat sig nämnvärt från<br />

förra året. Det konstaterar antagningsenhetens<br />

chef Hans Knutell.<br />

– Många vill läsa samhällsvetenskapliga<br />

ämnen. Företagsekonomi, statskunskap<br />

och freds- och konfl iktforskning<br />

går bra, som vanligt.<br />

Och det svaga intresset för naturvetenskap<br />

och teknik består.<br />

– Det är oroande att vi har så få sökande<br />

<strong>till</strong> kandidatprogrammen. Det ser inte så<br />

bra ut jämfört med de gamla magisterprogrammen,<br />

säger Björn Gembert på<br />

kansliet för naturvetenskap och teknik.<br />

Att studenternas intresse för IT-utbildningar<br />

är ljumt förvånar Hans Knutell.<br />

– Branschen skriker ju efter utbildat<br />

folk. Det är förvånande att inte fl er vill<br />

läsa IT. Kanske sitter stämpeln efter ITkraschen<br />

fortfarande kvar.<br />

HANNA LUNDQUIST<br />

Antagningen <strong>till</strong><br />

Uppsala universitet<br />

HT 2007:<br />

Högst antagningspoäng program<br />

(gymnasiebetyg hos den sist antagna):<br />

1) Läkarprogrammet – 20.0<br />

2) Psykologprogrammet – 19.79<br />

3) Pol mag – 19.62<br />

4) Juristprogrammet – 18.85<br />

5) Sjukgymnastprogrammet – 18.46<br />

Högst antagningspoäng kurser<br />

(gymnasiebetyg hos den sist antagna):<br />

1) Freds- och konfl iktvetenskap A1<br />

– 18.30<br />

2) Introduktionskurs i spanska A1<br />

– 17.70<br />

3) Företag och företagande I, distans<br />

– 17.22<br />

4) Psykologi A – 17.205)<br />

vara bidragande orsaker <strong>till</strong> det.<br />

Fortsätter antalet unga nybörjarstudenter<br />

att minska kan det i det långa<br />

loppet leda <strong>till</strong> brist på utbildad arbetskraft<br />

inom fl era yrkesområden, spår<br />

Högskoleverkets utredare. Man befarar<br />

också att snedrekryteringen <strong>till</strong> högskolan<br />

kan komma att öka. Det fi nns redan<br />

tecken på att den breddade rekryteringen<br />

vad gäller social bakgrund och etnicitet<br />

har avtagit.<br />

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!