Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

More documents

Recommendations

Info

04 / DEBATT Ergo #8 / 2007 UPUNET-S MÅSTE BLI BÄTTRE« Borgerliga studenter ser brister hos dagens studentdatanät. Upunet-S har sedan länge varit UU:s datornätverk för studenter och levererat internet till Uppsalas studentbostäder. Då andra universitet på senare år har övergått till kommersiella lösningar har UU genom rektors beslut (1998-09-29, dnr 75837/97) valt att ansluta alla studentområden med ”adekvat bandbredd”. Detta tillhandahålls idag av Upunet-S. Att kunna erbjuda ett kostnadsfritt och välfungerande nät till nya studenter är en klar fördel ur både en student- och marknadsföringssynpunkt. Lunds, Linköpings, Örebros, Mittuniversitet, Karlstads, Umeås och Stockholms universitet har kommersiella lösningar vilket innebär ökade kostnader för studenterna. Upunet-S tror vi ses som något positivt bland majoriteten av studenter, då ovan nämnda alternativ skulle innebära en genomsnittlig ökad kostnad på 2 kkr per år. Samtidigt fi nns i Uppsala en del studenter som inte anser dagens lösning vara tillfredsställande. Ökad bandbredd och bredbandstillgänglighet hör till de främsta argumenten hos dem som förespråkar ett kommersiellt alternativ. Därutöver tillkommer den begränsade nyttjandefriheten, vilket innebär att Upunet-S har befogenheter att stänga av studenter som använder sig av för stor kapacitet eller använder internet till icke studierelaterade ändamål. I dagsläget är det svårt för studenter att själva välja ett annat, kommersiellt, alternativ än Upunet-S. Således begränsas valfriheten för studenten. I dagsläget kan Upunet-S följaktligen inte sägas tillfredsställa alla studenters behov. Borgerliga Studenter anser att kåren gemensamt bör driva en linje med HUS (Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder) gentemot universitet och fastighetsägare för att förbättra situationen för studenterna. Kostnaderna måste minskas och ett sätt att göra detta är att se över de avgifter som tas ut av fastighetsägarna. Andra studenter tycker snarare valfrihet och bandbreddstillgänglighet vara det viktigaste. I praktiken innebär detta att man behåller Upunet-S, men ser till att de som önskar alternativa lösningar har möjlighet att välja detta. Olika studenter har olika behov och därför är det viktigt att kåren tar tydliga ställningstaganden och föreslå olika förbättringar till studenterna skiftande behov. Peter Sullivan ordförande för Borgerliga Studenter Kristian Bergman partiombud för Borgerliga Studenter SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2 500 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 3/9 . UTBILDNINGSAVGIFTER SKAPAR INCITAMENT Fria moderata studentförbundets ordförande Ulrik Franke vill låta de svenska lärosätena ta ut marknadsmässiga avgifter för sina utbildningar. Uppsala studentkårs presidium gick i UNT den 15 augusti till storms mot utbildningsminister Lars Leijonborg. Trion Callenberg, Mörck och Bjärnemalm är skeptisk såväl till fribeloppets avskaffande som till förslaget om en särskild premie till studenter som tar examen i tid. Överst på Uppsala studentkårs önskelista står istället höjt studiemedel och rätten att leva på andras bekostnad. Bakgrunden till förslaget om examenspremie är att svenska studenter tillhör de äldsta i världen när de tar examen och dessutom gör det efter långa studietider. Utbildningsministerns lösning är ekonomiska incitament. Kårföreträdarna är dock skeptiska till att en bonus kan lösa problemet. Istället oroar de sig över att premien i första hand ska komma “dem med minst behov av den” till del. I deras analys fi nns det en grupp studenter som tar examen i tid och en annan som inte gör det. Att incitament kan få studenter att vandra mellan grupperna tar kårpresidiet inte på allvar. Likt nidbilden av kvartalskapitalisten bryr de sig endast om studiemedlet i plånboken just nu. »ÖVERST PÅ UPPSALA STUDENTKÅRS ÖNSKELISTA STÅR ISTÄLLET HÖJT STUDIEMEDEL OCH RÄTTEN ATT LEVA PÅ ANDRAS BEKOSTNAD« I sak har kårföreträdarna lyckligtvis fel. Leijonborg-premien skulle stimulera även den som anser sig behöva arbeta vid sidan av studierna. Kreditmarknader har i tusentals år möjliggjort omvandlandet av framtida inkomster till ökat konsumtionsutrymme i nuet. På en fri marknad kan man ta extra lån med sin framtida examensbonus som säkerhet. Den fördelningspolitiska oron är obefogad: bonusen skulle de facto gynna alla studenter. Icke desto mindre är bonusidén dålig. En premie till den som tar examen i tid är att gå över ån efter vatten. Incitament för effektiva studier skapas bäst genom att låta högre utbildning bli en investering och låta lärosätena ta ut en marknadsmässig avgift. Den som kan spara tiotusentals kronor i terminsavgifter genom att ta examen snabbt kommer naturligtvis att prestera bättre och snabbare än den som kan påräkna gratis utbildning och generösa CSN-lån år ut och år in. En fördel med en fri marknad – studieavgifter och banklån – är att den förmår rädda många anings- nina hemmingsson Ulrik Franke. lösa studenter från att ge sig på studier som de inte klarar, eller som bara leder till arbetslöshet. Det larmades nyligen om att 110 000 CSN-låntagare hamnat hos kronofogden efter att de misslyckats med att betala sina skulder. Främst är det avhoppade studenter utan examen som drabbats. Det är baksidan av det ständiga tjatandet om höjt studiemedel. Ulrik Franke förbundsordförande, Fria moderata studentförbundet SVAR FRÅN UPPSALA STUDENTKÅR: Ulrik Franke kommenterar vår debattartikel i UNT den 15 augusti. Vi har valt att svara på den genom att understryka vikten av att förvalta, förbättra och bevara ett välfärdssamhälle värt namnet. Det Ulrik beskriver som rätten att leva på andra är i själva verket grundbulten i vårt välfärdssamhälle, nämligen idén om att vi gemensamt bidrar till samhällets välfärd. Systemet är så fi nurligt att vi bidrar i olika faser av vårt liv. Det som Ulrik ser som själviska studenter som vill leva på andra ser vi som entreprenörer som investerar i sin och samhällets framtid. I slutändan är det dock idén om införandet av marknadsmässiga avgifter på studier som Ulrik vill föra fram. Och han har möjligen rätt i att det i ett sådant system fi nns ett incitament att snabbt bli färdig med sin studiegång. Dessvärre fi nns det incitamentet i Ulriks värld enbart hos den samhällsgrupp som har turen att vara tillräckligt ekonomiskt stark för att kunna studera över huvud taget. Denna grupp studenter antas också ha ekonomiska medel över till terminsavgifter, om än symboliska, samt möjligen sitta inne med privilegiet att ha borgenärer till banklån. Alla andra kommer att behöva arbeta samtidigt »DET SOM ULRIK SER SOM STUDENTER SOM VILL LEVA PÅ ANDRA SER VI SOM ENTREPRENÖRER SOM INVESTERAR I SIN OCH SAMHÄLLETS FRAMTID« som de studerar för att klara livhanken. En sådan situation bidrar inte till bättre kvalitet på utbildning och inte heller till rimliga studieförhållanden. Lösningen på den förhållandevis ringa problematiken kring införande av en examenspremie är inte att återgå till ett samhälle där högre studier är förbehållna de ekonomiskt välställda. Med allt detta sagt känns det ändå skönt att känna att vi är överens om åtminstone en sak, nämligen att Leijonpremien är en dålig idé! Louise Callenberg, ordförande Hanna Mörck, vice ordförande utbildningsfrågor Mattias Bjärnemalm, vice ordförande studiesociala frågor Uppsala studentkår
Ergo #8 / 2007 Vårens överskott av studentbostäder är borta. Ändå ser bostadsmarknaden för studenter ser ljusare ut än på länge. Utvecklingen välkomnas av Mattias Bjärnemalm, Uppsala studentkårs viceordförande med ansvar för bostadsfrågor. – Vi är väldigt nöjda med att situationen ser bättre ut än på många år. Vi ser det som en självklarhet att har man blivit antagen till en kurs i Uppsala så ska man få en bostad i Uppsala. MEDAN STUDENTERNA HAR glatt sig har uthyrarna kallsvettats. Flera nationer har haft fl er tomma rum än vanligt under sommaren. Nationer som normalt har sista ansökningsdatum under april, som Norrlands och Stockholms nation, har accepterat ansökningar inkomna under sommaren. Heimstaden, det privata bostadsbolag 39 recentiorer dök upp till V-Dala nations stora bostadsutlottning den 20 augusti. Genom lottdragning avgjordes vilka som skulle att få de studentrum, vikta åt recentiorer, som låg i potten. Jan-Erik Nilsson, tillfällig bostadsintendent på V-Dala, var något överraskad över den stora tillströmningen. – Det är fl er än jag trodde om man jämför med Snerikes, som inte blev av med alla bostäder som de hade. Den första lotten drogs av Hanna Hedman från Avesta, som kommit till Uppsa- som förfogar över cirka 2 000 studentbostäder i Flogsta höghus, hade under vårterminen 150–200 studentrum tomma. Numera har man fullbelagt. Också Tomas Pettersson, affärsenhetschef på AP-fastigheter, menar att det har vänt. Visserligen har, liksom hos Heimstaden, rummen tappat i popularitet, men medan man under våren kunde få en bostad på 30 ködagar, behöver man numera vänta ungefär ett år. ENLIGT MATTIAS BJÄRNEMALM gör situationen att studenterna numera kan ställa högre krav på sitt boende. – Tidigare har bristen gjort att studenter i vissa fall har betalat utan att få kvalitet tillbaka. Däremot är Mattias Bjärnemalm kritisk till universitets hantering av bostadssituationen för internationella studenter. – Trots att situationen idag ser bättre ut kan inte universitetet tillhandahålla bostäder åt de internationella studenter som kommer hit för att studera. la för att läsa till sjukgymnast. Nervöst, förstås. – Jag brukar inte ha tur med sådant här. Men bostäderna räckte till. När dagen var slut hade alla reccar någonstans att bo, inklusive Hanna Hedman. Riktigt samma överfl öd rådde inte vid den ordinarie bostadsteckningen, som slutade med att tre personer blev utan. Enligt Jan-Erik Nilsson, vikarierande bostadsintendent på V-dala, fortsätter fortfarande folk att ringa och fråga efter bostad. – Egentligen är det ett bostadsunderskott. Jag hade lätt kunnat hyra ut 20 rum till. JERRY LASOTA En av kårens traditionella uppgifter har varit att trycka på för byggandet av fl er studentbostäder. Trots att bostadsbristen har mattats av samtidigt som nybyggen kommit igång vid Ekebymasten och Ekonomikumparken tycker Mattias Bjärnemalm att det är för tidigt att säga att det räcker. NYHETER / 05 Omöjligt att köa till bostad i Flogsta höghus Den som vill bo i Flogstas höghus har ingen bostadskö att ställa sig i. Systemet kritiseras starkt av studentkåren, medan hyresgästföreningen rycker på axlarna. Trots att det inte längre fi nns några tomma studentbostäder i Heimstadens bestånd har företaget inte upprättat någon bostadskö. Bostäderna annonseras i stället ut via deras hemsida i takt med att de blir lediga. För att hitta en bostad krävs alltså kontinuerlig bevakning av hemsidan – och tur. Systemet får nu frän kritik av Uppsala studentkår. – Det är inte rimligt att man i en situation där man har många sökande inte har ett kösystem, säger Mattias Bjärnemalm, vice kårordförande med ansvar för bostadsfrågor. HEIMSTADENS OMRÅDESCHEF Helena Gustafsson menar dock att systemet inte är ovanligt bland privata aktörer på bostadsmarknaden. – Ju mer aktiv du är, desto större chans har du. I ett traditionellt kösystem fi nns det risk att man har ett antal som står i kö fast de inte söker aktivt och därigenom bromsar systemet. Klas Säve-Söderbergh, ombudsman på Hyresgästföreningen Uppsala studentbostäder, HUS, menar att det är upp till fastighetsägaren att välja hur man sköter sitt system. – Det vore kanske bättre för den enskilda studenten om det fanns ett kösystem, men fastighetsägaren måste ändå få ha ett system som är ekonomiskt hållbart, vi lägger oss inte i det. SYDSVENSKA DAGBLADET HAR tidigare skrivit om en tvist där Heimstaden i Malmö sägs ha nekat en man kontrakt med motiveringen att denne har en dotter – ett nekande som skulle vara olagligt. Enligt Helena Gustafsson är det alltid först till kvarn som gäller när en bostad väl blivit ledig och enda kravet är att sökanden är heltidsstuderande. Mattias Bjärnemalm anser dock att systemet lämnar potentiellt utrymme för diskriminering. – Vi vill inte se en situation där hyresvärden godtyckligt väljer ut hyresgäster från de studentgrupper de tror har bäst möjligheter att betala hyran. Enligt Helena Gustafsson fi nns i dagsläget inga planer på att införa något kösystem. – Det här systemet är det som fi nns nu. Det är kanske möjligt att det på sikt förändras, men det är ingenting som vi diskuterar. Ljus bostadsmarknad för studenterna Alla vann i V-Dalas bostadslotteri JERRY LASOTA – Jag tror att det kan fi nnas behov av mer nybyggnationer, men det vet vi inte förrän vi ser hur de pågående byggprojekten faller ut. Jag har redan nu fått brev från folk som vill bo vid Ekebymasten, så det fi nns helt klart intresse för fl er bostäder. JERRY LASOTA Kön ringlade lång när V-Dala lottade ut lediga studentrum bland sina recentiorer. Foto: Hanna Lundquist
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3: Ergo #8 / 2007 SÖRJ INTE SOMMAREN
Page 7 and 8: Ergo #8 / 2007 ”Principiellt begi
Page 9 and 10: Ergo #8 / 2007 Ny i stan, eller bar
Page 11 and 12: Ergo #8 / 2007 as sida ra kårens v
Page 13: Ergo #8 / 2007 Ny student i Uppsala
Page 16 and 17: Ergo #8 / 2007 FORSKNING PÅGÅR Me
Page 18 and 19: Energikick! Träning för alla smak
Page 20 and 21: 20 / KULTUR Ergo #8 / 2007 Nytt lan
Page 22 and 23: Jag lämnar 25% rabatt på timarvod
Page 24 and 25: 24 / REPORTAGET Så äter du bäst
Page 26 and 27: Dansa i höst! Drottningg
Page 28 and 29: Instutitionen för Astronomi och Ry
Page 30 and 31: Institutionen för lingvistik och f
Page 32 and 33: 32 / RECENSIONER Ergo #8 / 2007 Erg
Page 34 and 35: Ergo #8 / 2007 KALENDARIUM / 35 VÄ
Page 36 and 37: Ergo #8 / 2007 9/9 Städdag Hjälp
Page 38 and 39: Studentkårens Mångfaldsbyrå sök

Snabb väg till nya bekantskaper - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?