Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på ... - Regeringen

hos dem, inte minst när det gäller beskrivningen av de högerextrema. Polisen är dock, i egenskap av de
främsta försvararna av den rådande samhällsordningen, de man går hårdast åt.
Tonläget på de högerextrema webbplatserna är betydligt råare, och här riktas hatet mot folkgrupper,
politiker, journalister, feminister och de vänsterautonoma. De forumdeltagare som tar avstånd från sådana
uttalanden menar inte att de är fel i sak, utan motiverar avståndstagandet av taktiska skäl. De är av åsikten
att det inte främjar saken att uttrycka sig på detta vis.
Även i de puritanskt salafitiska och jihadistiska miljöerna förekommer en omfattande avhumanisering som
normaliserar en hatisk inställning till meningsmotståndare. Människor som omfattar andra trosriktningar,
t.ex. shiiter och sufier, politiska företrädare för världsliga regimer och icke-muslimer förses med
nedlåtande och avhumaniserande tillmälen.
Bruket av nedlåtande och avhumaniserande språk är en metod att normalisera den hatiska synen på
fiender eller meningsmotståndare. När grupper av människor etablerats som mindre värda eller rent av
icke-mänskliga sänks tröskeln för att bruka fysiskt våld mot dem.
Att nå identitetssökare
En av anledningarna att söka sig till en extremistisk grupp kan vara att individen upplever sig sakna ett
socialt sammanhang. Personer som känner låg samhörighet med sin närmiljö och/eller samhället i stort
kan i de starkt sammansvetsade extremistmiljöerna finna en grupptillhörighet (Munton et al 2011). De
individer som kan betecknas som identitetssökare torde alltså tilltalas av budskap som visar att en given
extremmiljö har en stark intern sammanhållning.
Hos den våldsbejakande autonoma vänstern saknas sådana budskap. I de vänsterextremas
aktionscentrerade budskap visas inga vardagliga aktiviteter vid sidan av kampen och därför inte heller
någon inomgruppslig socialitet. All aktivitet framställs som inriktad mot klasskampen och kampen mot
fascism och kapitalism.
Inom extremhögern är däremot en stor andel av materialet inriktad på att visa sociala aktiviteter inom
gruppen. Förutom rent politisk kollektiv aktivitet som flygbladsutdelning visar man också upp sociala
aktiviteter: hur man tillsammans tränar kampsport, lever vildmarksliv eller hjälper till på en bondgård. Det
rasideologiska ”vi” (som bara inkluderar den egna folkgruppen) är betydligt snävare än de autonomas ”vi”
som inbegriper merparten av samhällsmedborgarna (fascister, kapitalister och poliser undantagna). Sett till
kvantiteten av högerextrem propaganda som syftar till att visa upp en stark kamratanda och god socialitet
inom gruppen, kan man anta att detta anses vara en viktig rekryteringsstrategi.
Jihadisterna intar något av en mellanposition avseende skildringarna av den egna gruppens sociala
sammanhållning. Man visar i filmerna upp hur män lever lägerliv, tränar och lagar mat tillsammans. Fokus
16