Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på ... - Regeringen

forskningspraktiska implementeringen av de två huvudkriterierna. Vid en snäv tolkning av uppdraget bör
forskningen enbart inrikta sig på de budskap som uppfyller de två kraven; våldsbejakande och
antidemokratisk. En sådan avgränsad tolkning innebär dock att den stora majoriteten
organisationsanknutet material faller utanför sökarljuset. Om tolkningen snarare gör gällande att alla
budskap (oavsett karaktär) från rörelser, organisationer och partier som uppfyller de två kriterierna
(våldsbejakande och anti-demokratisk) är intressanta, blir materialet mer omfattande och mångfacetterat.
Den bredare tolkningen innebär att vad som framstår som oskyldigt, eller rentav positivt material från en
våldsbejakande och antidemokratisk rörelse blir intressant för uppdragets övergripande mål – att motverka
rekryteringen till antidemokratiska, våldsamma högerextrema rörelser. Därför anpassas den inledande
metodologiska avvägningen efter den senare tolkningen. Såväl den svenska Säkerhetspolisens bedömning
av den svenska högerextremistiska miljön (Brottsförebyggande rådet & Säkerhetspolisen 2009:44), som
forskningen om högerextremism i Europa (se exempelvis Caiani, della Porta & Wagemann 2012;
Kundnani 2012; Fekete 2012b; Zimmerman 2003), påvisar att våldsamma handlingar är en del av den
högerextrema miljöns handlingsrepertoar. Det innebär inte att alla organisationer är våldsamma, däremot
åskådliggör den svenska högerextrema miljöns historiska utveckling (Lööw 2000), och den samtida
situationen (Brottsförebyggande rådet & Säkerhetspolisen 2009:44) att våldsamma handlingar och
våldsbejakande retorik fortfarande är närvarande.
4.2 Tidigare forskning
Huvudsyftet med detta avsnitt är genomlysa centrala delar av forskningsfältet som anknyter till den
aktuella analysen, däremot kommer kapitlet inte ge en fullständig översikt av den internationella
forskningen om högerextremism, eller en detaljredogörelse för forskning om svenska förhållanden.
Inledningsvis avhandlas exempel från det vetenskapliga forskningsfältet om samtida svensk
högerextremism, och vidare undersökningar och analyser producerade utanför den akademiska miljön.
Kunskapen om högerextrema rörelser, personer och praktiker kommer främst från två fält, dels från
akademisk forskning och dels från utomvetenskapligt håll (bland annat den undersökande journalistiken
och rapporter från myndigheter och aktörer i civilsamhället). Om den förra är noggrannare samt uppfyller
vetenskaplig kontroll och akribi, är den senare bättre på att följa och dokumentera de förändringar som
präglar miljön. Slutligen sammanfattas också slutsatser och insikter från de forskningsbidrag som specifikt
diskuterar internet och nya mediers betydelse för högerextrem propaganda och rekrytering. Trots att
översikten inte kan göra anspråk på att täcka in all forskning om den svenska våldsbejakande
extremhögern, kan den fungera som ett teoretiskt och analytiskt bollplank i förståelsen för
internetmiljöerna som analyseras i föreliggande bidrag. Avsnittet visar också i vilka avseenden analysen kan
bidra med ny kunskap om den svenska högerextrema miljön.
44