Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på ... - Regeringen

De förebyggande åtgärder som föreslås i denna rapport är generella insatser riktade till så många som
möjligt. Mer specifikt gäller det att stärka unga som medvetna medieanvändare. Detta innebär att stärka
användarnas förmåga att kritiskt värdera, analysera och förstå såväl online- som offlinematerial, att lära
barn och unga att ifrågasätta och jämföra olika informationskällor, ta del av oberoende undersökningar
och kunna värdera texter, ljud- och bildmaterial (Stevens & Neumann 2009:38). Den internationella
benämningen på dessa förmågor är media literacy. I Sverige har det omväxlande översatts till mediekunskap,
mediepedagogik, medielitteracitet m.m. I en nyligen publicerad läroplan från UNESCO (Carlsson 2013)
lanserades begreppet Medie- och informationskunnighet (MIK).
I dagens informationssamhälle är det centralt att medborgarna är medie- och informationskunniga: att de
kan finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter. Såväl Unesco
som EU-kommissionen har konstaterat att MIK är en förutsättning för demokratiskt deltagande och ett
fullvärdigt medborgarskap (Carlsson 2013, (2009/625/EG) I det samtida medielandskapet har gränserna
mellan text och bild och mellan producent och konsument blivit otydliga och man kan tala om att det som
krävs av medborgarna är en form av multilitteracitet. När vår uppfattning om omvärlden i allt större
utsträckning baseras på mediernas rapportering är det också av vikt att barn och unga får lära sig MIK
tidigt. Kartläggningar av samtida våldsam extremism framhåller internet som ett mycket viktigt, eller till
och med det viktigaste verktyget, för rekrytering och radikalisering. Man konstaterar också behovet av
främjande åtgärder för en kritisk användning av internet och sociala medier. Trots detta saknas större
praktiska MIK-projekt med syfte att förebygga extremism. Ett framgångsrikt förebyggande arbete med
syfte att stärka ungas motståndskraft mot våldsbejakande och antidemokratiska budskap bör ta sitt
ursprung i att stimulera deras generella förmågor till kritiskt och analytiskt tänkande. Att försöka motverka
extremism genom kampanjer där statliga aktörer upplyser unga om vissa ideologiers förkastlighet leder lätt
till motsatsen – en radikalisering av de individer som attraheras av extremistiskt tankegods. När staten
fördömer en ideologi fungerar detta snarare som ytterligare ett argument för extremistens avståndstagande
från majoritetssamhället. Att unga får lära sig förstå hur budskap konstrueras i propagandistiska syften ger
dem verktygen att själva kunna genomskåda falsk eller vinklad information. För syftet att stärka unga mot
rekryteringsbudskap är detta också mer ändamålsenligt och effektivt än att hävda att vissa uppfattningar är
felaktiga. Det är Statens medieråds bedömning att det i nuläget endast är genom skolan som alla barn och
unga kan nås av en fullgod MIK-undervisning. Det finns goda exempel på lokal och regional nivå, men
dessa saknar resurser att nå alla på en nationell nivå.
I direktiven för föreliggande studie definieras att Statens medieråd ska:
[…] föreslå lämpliga åtgärder för att särskilt stärka unga i rollen som medvetna medieanvändare samt andra
åtgärder för hur ett förebyggande arbete mot våldsbejakande beteende med kopplingar till antidemokratiska
värderingar som förmedlas genom internet kan bedrivas. (Ju2011/6776/D)
18