Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på ... - Regeringen

inte uppdaterats sedan maj 2010. Rörelsen för alltså en tynande tillvaro på internet, varför den berörs
mycket summariskt i denna kartläggning.
En annan typ av politiskt motiverat våld som inte inkluderats i denna kartläggning är separatistiskt våld.
Sverige är relativt förskonat från denna typ av kriminalitet, vilket torde ha sin grund i att det saknas seriösa
inhemska separationssträvanden. I Europa i stort utgör separatistvåld den vanligaste typen av politiskt
motiverade attacker, enligt Europol utgjorde dessa 63 % av alla genomförda, förhindrade eller planerade
terrorattacker som kom till polisens kännedom under 2011 och 70 % under 2012. (Europol 2012:36,
Europol 2013:9). Det har förekommit separatistiskt motiverade våldsdåd på svensk mark, t.ex. mördades
avhoppare från den kurdiska frigörelsearmén PKK 1984 och 1985. Separatistiska attacker har dock inte
sin upprinnelse i ett missnöje med svenska förhållanden eller det svenska politiska systemet och är heller
inte riktade mot dessa. Att dessa dåd ägt rum i Sverige beror främst på att antagonisterna befunnit sig i
landet och kan således inte uppfattas som angrepp på den svenska demokratin. Eftersom det inte tycks
finnas någon separatistisk internetpropaganda som produceras med en svensk publik i åtanke finns heller
inte något sådant material att inkludera i denna kartläggning.
Brottsförebyggande rådets och Säkerhetspolisens undersökningar gäller främst vilka aktörer det finns
inom den våldsbejakande höger-, vänster- och jihadistiska extremismen, hur dessa rörelser är uppbyggda
och vilka typer av lagbrott man gör sig skyldiga till. Föreliggande studie behandlar samma tre miljöer, men
skiljer sig från de tidigare kartläggningarna genom att fokus här ligger på budskap, inte på handlingar.
Medan de tidigare rapporterna undersökt vilka de våldsamma extremisterna är och vad de gör, studeras
här hur de presenterar sig och sin världsbild: vad de säger. Syftet med föreliggande rapport är inte att
beskriva hur de tre extremistmiljöerna ser ut eller vad som ingår i deras respektive ideologier. Syftet är att
analysera hur de själva presenterar sig på internet, vilka idéer och vilken världsbild de ger uttryck för, inte
vilka outtalade värderingar som ligger bakom denna uttryckta världsbild. Fokus ligger på budskap, inte på
faktiska förhållanden. Det betyder inte att de extrema miljöerna lämnats därhän i denna rapport. Eftersom
betydelsen hos ett budskap är avhängigt både vilken kontext det produceras i och vilken kontext det
konsumeras i, skulle en analys som inte tog hänsyn till dessa faktorer vara ofullständig. Enkelt uttryckt:
den tolkning vi ger åt ett uttryck som ”Svartskalle och kriminell” beror både på vilka attityder vi själva har
och på vår förståelse av det sammanhang i vilket uttrycket förekommer. Om det förekommer på en
högerextrem webbplats har det en tydligt rasistisk betydelse, om det istället är titeln på en låt av
Flemingsbergsrapparna Mohammed Ali har det snarare karaktären av en antirasistisk social kritik. För att
förstå de budskap som förekommer inom de olika extremistiska miljöerna krävs en grundläggande
förståelse av hur dessa miljöer fungerar. De beskrivningar av miljöerna som återfinns i de tre delstudierna
är inte försök till heltäckande bilder av extrema och våldsbejakande organisationer, nätverk eller
aktionsgrupper. De tjänar endast som den ideologiska kontext mot vilken budskapens betydelser
framträder tydligare.
24