Öppna artikel - Inse

More documents

Recommendations

Info

S YNEN PÅ GUD EFTER FREUD idealiseringar, men inte heller att man låter sitt eget jag bli tillvarons centrum. Det finns en första naivitet. Då talar man om religiösa utsagor som vore de exakta beskrivningar av den celesta världen. Denna barnatro måste ges upp och passera genom den vuxna människans kritiska filter. Förlusten av denna första naiva tillit beskrivs i alla religiösa traditioner, den leder till en sorg, men även till en förnyad tillit. ”Förmågan att kunna släppa kontrollen och tillåta sig själv att gå in i mytiska världar via religiös riter är nödvändigt för den mentala hälsan” Det finns således en andra naivitet. Den uppkommer när man inser att de religiösa utsagorna om Gud, Jahve eller Brahman är och förblir mänskliga-alltför-mänskliga symboler för realiteter som ligger bortom språken. Bokstavstrons kollaps gör att somliga lämnar sin övertygelse. För några leder den in i ett livslångt vemod: Man kan inte längre tro som man gjorde som barn. Andra identifierar sitt behov av det icke-rationella utan att skämmas eller vara intellektuellt oärliga. Processen – att gå från den första till den andra naiviteten – har bland annat Poul Riceur beskrivit. Jones visar hur den negativa teologin är en viktig komponent i alla religioner. Där hävdar man att Gud bäst kan beskrivas genom att säga vad Han inte är; o-mätlig, o-utgrundlig, o-ändlig etc. Detta paradoxala gudstal är inte detsamma som rationell slapphet utan snarare respekt för en realitet som ligger bortom orden. Det finns en misstro mot språket, en tveksamhet Ny ombudsman på Psykologförbundet Till årsskiftet börjar en ny ombudsman på förbundet: Britt Sundström. Hon ska framför allt arbeta med förhandlingar inom kommun, landsting och den privata sektorn. Britt Sundström kommer närmast från Akademikerförbundet SSR där hon som ombudsman förhandlat löner och allmänna villkor och ansvarat för egenföretagarnas frågor. Innan dess har hon bland annat arbetat på Ledarna (f d Salf) och kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). – Jag har också varit lokal facklig företrädare inom Saco, så jag känner till vad det innebär att arbeta på lokal nivå. Det är en bra erfarenhet att ha med sig i det här arbetet, eftersom jag bland annat ska utbilda och stötta lokala företrädare, säger Britt Sundström. På Psykologförbundets kansli ser hon fram emot att företräda medlemmarna både centralt och lokalt samt på det individuella planet i förhandlingar, utbildning och rådgivning. Hon är intresserad som inte innebär tystnad. Tvärtom har man gjort en poäng av att allt tal om Gud måste röra sig i den zon som ligger mitt mellan det sägbara och osägbara. Här finns en intressant parallell till den tidiga psykoanalysens sätt att tala om ”det omedvetna”. Inom religionspsykologin finns en grupp forskare som sökt se hur Freuds intresse för den judiska kabbalans Ein Sof, det outsägliga. Det återkommer – i naturvetenskaplig form – i hans begrepp det Omedvetna. LIKT EN VIG KATT smiter Gud in i och ur de talande predikanternas fångstnät. Om den som ser Gud vet vad det är han ser, då har han inte sett Gud utan något begripligt, något som är mindre än Gud. Det är därför bara genom icke-vetande, agnosia, som man känner den som är bortom varje kunskapsobjekt. Eller, för att tala med Ludvig Wittgenstein, språkspelet teologi bygger förvisso på sociala överenskommelser. Samtidigt re-presenterar det något som ligger utanför den verbalt gillrade fällan. Det är detta ”Bortom” som kan anas, men därför inte ignoreras. Jones bidrar till en mer komplex bild av gudstrons emotionella kärnor. Jag kommer att tänka på psykologen och lyrikern Tomas Tranströmer: ”Jag ligger och skall somna, jag ser okända bilder och tecken. Klottrande sig själva bakom ögonlocken. I springan mellan vakenhet och dröm försöker ett stort brev tränga sig fram förgäves”. Ur ”Nocturne”. Ingår i Den halvfärdiga himlen 1962. ”I drömmen steg jag ned i en självlysande bassäng under jorden, en svallande gudstjänst. Vilken stark längtan! Vilket idiotiskt hopp! Och över mig trampet av miljoner tvivlare.” ”Många steg”. Det vilda torget 1983. owe wikström Professor i religionspsykologi av att arbeta i projekt och att utveckla nätverk. – En väg att gå för att stärka psykologerna i löne- och ersättningsfrågorna är att integrera yrkesfrågor och arbetsrättsliga frågor så att de stöder varandra. Det handlar om att bli synlig i media, för med- och motparter, andra organisationer och allmänheten. – Jag tror också att det är viktigt att man har kontakt i nätverk, mellan psykologer och mellan lokala fackliga företrädare inom olika avtalsområden. Det kan också stärka yrkesrollen. I nätverket skulle lokala företrädare kunna diskutera och hjälpa varandra till exempel i fråga om lönevärderingssystem och samverkansavtal som man har använt sig av i olika kommuner och landsting. – Över huvud taget så tror jag på att lyfta fram goda exempel. Det hjälper andra att inse vilka möjligheter som finns, säger Britt Sundström. carin waldenström 14 Psykologtidningen 23–24/02 tomas södergren
Svagbegåvade får problem i grundskolan Barn och ungdomar med svagbegåvning, det vill säga begåvningsnivå i normalvariationens nedre del, får problem i dagens skola. De utgör en stor och ”osynlig” grupp som kommer i kläm i skolan och i samhället, när kravet på teoretisk begåvning ökar alltmer. Artikelförfattarna har granskat uppgifter och utredningsmaterial för en grupp svagbegåvade barn. Vi lever i ett samhälle där arbetslivet ställer allt högre krav på individens kognitiva funktioner. Skolan har utvecklats i samma riktning. Allt fler barn och ungdomar uppnår nu inte skolans mål. För en del av dessa är orsaken en bristande förmåga till abstrakt tänkande, och teoretisk problemlösning. Förmågan till abstrakt och teoretiskt tänkande varierar i befolkningen, och normalvariationen uttryckt i IQ (intelligensvkot) anses vara 70–130. För barn som har en begåvning inom nedre delen av normalvariationen, det vill säga en IQ inom intervallet 70–85, använder vi beteckningen svagbegåvad. I vissa andra sammanhang används beteckningen svagbegåvad synonymt med lindrigt förståndshandikapp eller lätt utvecklingsstörning [1] – det vill säga för barn med IQ inom intervallet 50-70. När IQ ligger under cirka 70, i kombination med att ett så kallat adaptivt kriterium är uppfyllt, har barnet mental retardation [2] eller psykisk utvecklingsstörning [3]. Ofta används även termen förståndshandikapp. Förmågan till abstrakt tänkande och teoretisk problemlösning kan belysas av en psykolog. I psykologens bedömning ingår bland annat testning för att räkna fram en intelligenskvot, men den utgör aldrig ensam underlag för ställningstagande till begåvningsnivå. Den måste vägas samman med information om barnets tidigare utveckling, och relateras till en beskrivning av individens fungerande i vardagslivet. Lindrigt förståndshandikappade barn har rätt till en anpassad skolgång inom grundskolan eller särskolan. De svagbegåvade barnen, som har liknande svårigheter med teoretiskt tänkande som de lindrigt förståndshandikappade, men inte lika stora, får problem därför att deras svårigheter inte känns igen, och därför att de inte får det stöd de behöver. Även om deras grundproblem identifieras, har de inga särskilda rättigheter till anpassning av sin skolgång. Upp till två procent av befolkningen beräknas höra till grupperna gravt, måttligt och lindrigt förståndshandikappade [4, 5, 6]. Man kan på goda grunder anta, att en stor grupp av svenska skolbarn skulle få ett testresultat i IQintervallet 70–85. De tillhör då dem vi kallar svagbegåvade. Barn som i ett test får en IQ på 70 eller mer räknas som normalbegåvade. De ska alla undervisas inom den vanliga grundskolan och utifrån föreställningen att alla barn i den normalbegåvade gruppen har samma kognitiva förutsättningar. Det är med den utgångspunkten självklart att de svagbegåvade barnen får problem, eftersom förutsättningarna för att klara grundskolans krav är olika beroende på förmågan till teoretiskt tänkande. I vårt land fanns tidigare, fram till cirka 1980, en särskilt an- Psykologtidningen 23–24/02 Vissa barn kan komma i kläm då kraven på teoretisk begåvning ökar i skolan och i samhället. passad undervisningsform som kallades hjälpklass, där barn och ungdomar med en svagare teoretisk begåvning, men inom normalvariationen, kunde få extra stöd i undervisningen. Tidigare fanns också möjligheter att redan från årskurs 7 välja en mer praktiskt inriktad undervisning. Ungdomar kunde vid den tiden även avsluta skolgången tidigare och förutsättningarna att finna ett praktiskt inriktat arbete var goda. Nu ser det ut som om gruppen svagbegåvade ”försvunnit” i skolan och i samhället. Vi vill utifrån våra erfarenheter i ett utredningsteam (vid Sektionen för Barnneurologi och Habilitering på Barnens Sjukhus) fästa uppmärksamheten på att gruppen barn och ungdomar med svagbegåvning fortfarande finns, men att de i dag får allt större svårigheter att finna sig tillrätta och fungera i vårt samhälle. Vi ser det som troligt att det bland samhällets problembarn – barn och ungdomar som inte får en fullständig skolgång, som tas om hand inom barnpsykiatrin, kriminalvården och/eller socialtjänsten – finns många barn med dessa svårigheter. För att belysa problembilden har vi i efterhand granskat uppgifter och utredningsmaterial för en grupp svagbegåvade barn [4]. I UTREDNINGSTEAMET ARBETAR läkare, psykolog, logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut. Exempel på problemområden som teamet utreder är koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, motoriska, kommunikativa och sociala svårigheter. I utredningen kombineras olika utredares resultat med information från föräldrar och förskola/skola om barnet och dess utveckling. Barn och ungdomar kan efter utredning få funktionsdiagnoser robert ekegren 15
Page 1 and 2: TIDNINGEN PSYKOLOG utgiven av sveri
Page 3 and 4: Psykologer anställda inom offentli
Page 5 and 6: - Att efter några samtal och någo
Page 7 and 8: Jag har just återvänt från ett f
Page 9 and 10: Ä TSTÖRNINGAR: KBT - metoden med
Page 11 and 12: Dessutom krävs forskning om förb
Page 13: Äldre tiders religiösa förestäl
Page 17 and 18: Svensk psykologi före 1900-talets
Page 19 and 20: etiskt kan uppfylla ett diskrepansk
Page 21 and 22: (samtidigt som han också i några
Page 23 and 24: platsannonser Då en av våra psyko
Page 25 and 26: ReHabCentrum Psykolog, vik till reh
Page 27 and 28: Barn- och ungdomspsykiatriska klini
Page 29 and 30: Kriminalvårdsmyndigheten Norrtälj
Page 31 and 32: Psykologtidningen 23-24/02 Norra l

Öppna artikel - Inse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?